Bakgrund (1)
Upplysningen under 1700-talet innebar i mycket starten på modernismen och därmed det moderna samhället. Den vilade naturligtvis på ett antal tidigare händelser eller historiska perioder av olika längd, där ursprunget till dess principer formats. Grunden till motupplysningen och motståndet till modernismen var att Cartesius lade grunden för den subjektivistiska kunskapssynen (2) och introducerade den till Kant. Det var en för filosofin ödesdiger händelse, som senare också påverkade postmodernismen. Dagens postmodernism (PM) baseras på en lång filosofisk utveckling men då utmärkt av fientlighet mot det rationella förnuftet och baserad på en kollektivistisk samhällssyn.
När senare marxismens förutsägelser om en allmän proletär världsrevolution inte infriades under 1900-talets inledning, sökte vissa intellektuella förklaringar till detta och anknöt då till de historiska strömningarna av motstånd till det alltmer utvecklade moderna samhället och dess rationella bas och individualism. I början av 1930-talet försökte den s k Frankfurtskolan i Tyskland (senare i USA) därför komplettera den traditionella marxismen med bl a psykologiska komponenter främst hämtade från Freud. Skolan formulerade en s k kritisk teori gällande olika ämnesområden, som senare inspirerade den Nya Vänstern och postmodernistiska författare.
En annan utveckling av marxismen efter första världskriget var fascismen. Dess ledare i Italien: Benito Mussolini hade länge varit marxist, men stod 1932 som författare av en grundläggande programskrift, i vilken han beskrev fascismens ideologi och politiska konsekvenser. Denna var dock till en del spökskriven av Giovanne Gentile, en av Europas ledande filosofer under 1900-talets tre första decennier. Han var också en tidigare marxist, som ansåg sig utveckla den ideologin, och vars böcker ledde till att han blev kallad ”Fascismens Fader”.
ulsansblogg 
Senaste kommentarer