Den politiska maktens okunskap eller stupiditet

Det finns något som heter failed state, eller statsförfall på svenska.

Med det menas en stat som inte klarar av två grundläggande saker:

1. Upprätthålla gränsen

2. Upprätthålla inre ordning

I det avseendet är Sverige inte en failed state,

även om det finns många tecken på att landet inte fungerar.

Vi har ingen koll på vilka som finns i landet och inte heller vilka som tar sig in över gränserna.

Men man talar också om ett annat begrepp:

Sviktande stat.

Det finns inga tvivel på att Sverige är en sviktande stat.

växande brottslighet,

ett vacklande energisystem,

sjunkande välstånd,

en havererad skola,

en sammanlagd nationell skuld,

bristande underhåll av infrastruktur,

okontrollerade välfärdsbedrägerier

minskad tilltro till rättsstaten och medierna och

en problematisk utrikespolitik

Men, enligt mig, så är det främsta tecknet på en sviktande stat när etablissemanget omsluts av en kollektiv dumhet.

Det är där Sverige nu befinner sig.

Det offentliga samtalet har under mer än ett decennium dominerats av riktigt dumma människor på public service, Aftonbladet och i riksdagshuset.

Jag har stött på kollektiv dumhet ett par gånger i mitt liv.

En grupp hittar på egna förklaringar varför något har gått fel.

De varken vill eller kan inse egna misstag eller sin egen skuld.

I en grupp där dumheten är förhärskande är alla mycket lätta att manipulera till gemensam förnekelse av problem.

I Sverige ville inte de styrande inse att den okontrollerade invandringen var ett problem.

De vill inte heller i nuläget inse att islamistiska grupper samt gängkriminella är i full färd med att infiltrera välfärdsstaten och rättsstaten.

I stället har de kommit med rent idiotiska lösningar som att bygga fler fritidsgårdar,

satsa på förskolan,

bjuda buset på kaffe och bullar eller som i Norrköping,

betala kriminella för att inte begå brott.

Rikspuckot för tillfället är Magdalena Andersson som bara babblar och flosklar.

Vi är många som har varnat för utvecklingen.

Jag minns att jag 1987 ansåg att Sverige hade börjat bli diffust.

1990 förstod jag att arbetslösheten skulle öka.

Några år därefter att invandringen skulle försvaga systemen.

1998 insåg jag det oerhörda att statens myndigheter kan ljuga.

Men det var först 2011 som jag insåg åt vilket håll landet var på väg.

Och sedan 2012 har jag beskrivit utvecklingen offentligt.

Under dessa 35 år har jag uppmärksammat en tilltagande dumhet inom politikerskrået, kultureliten och journalistkåren.

Ju större problem, desto mer förnekelse och dumhet.

En del har givetvis förstått men har då haft en så feg moral att de har förblivit tigande.

Genom den härskande klassens förnekelse har problemen tillåtits växa.

Det är alltså ett etablissemangs dumhet som förvandlar en fungerande stat till en sviktande stat.

Stefan Torssell 24 oktober -23

Världshistoria på 5 minuter vad som sker just nu.

Nationalstaterna bildades på 1500-talet.

Innan dess fanns det massor med små furstendömen.

Innan dess klansamhällen som exempelvis vikingarna.

Och innan dess romarriket samt germanska stammar och hunnerna.

På Jesu tid styrde romarna Israel.

Israel var alltså ockuperat.

Där bodde judar.

År 135 efter Kristus var det ett judiskt uppror mot kejsar Hadrianus trupper i Israel.

Hadrianus krossade judarna.

Han förbjöd den judiska tron.

Han förbjöd judar att läsa Toran, alltså det som senare blev Bibeln.

Hadrianus hatade judar så mycket att han inte ens ville säga ordet.

Han kallade Juda land för Palestina efter ett litet folk, filistéerna, som var sjöfarare.

De bodde efter kustremsan som i dag är Gaza.

Om judarna hade haft eländigt så blev det nu ännu värre.

De fördrevs.

Det kallas diasporan.

Judar bosatte sig i norra Afrika och upp över Europa.

Judar i Europas olika furstendömen före nationalstaternas tillkomst fick inte äga jord.

De fick inte ha statliga ämbeten.

För en kristen var det syndigt att ta ränta.

Judar fick tillåtelse att ägna sig åt boktryckeri, vetenskap och penningverksamhet.

Så i dag klagar nazister på att judar äger banker och media.

Hur korkad får man vara?

Dessutom får judar 25 % av nobelprisen.

Men inte bara Hadrianus hatade judar.

Så gjorde även Martin Luther.

År 1543 skrev han boken

Von den Juden und ihren Lügen,

(Judarna och deras lögner)

Den protestantiska kyrkan har under århundraden därefter odlat ett judehat.

Anledningen till Martin Luthers hatskrift var att när han 1517 inledde reformationen så ville han ha judarnas hjälp,

men judarna tackade nej.

Det har funnits en judisk tradition att vara lojal mot den stat de bor i.

Det muslimska hatet mot judar har samma anledning som det kristna hatet.

När Muhammed ville genomföra sin islam så bad han om judarnas medverkan,

men judarna tackade nej.

Under 1800-talet kom något nytt i judarnas historia.

Pogromer.

Pogrom är ryska och betyder blixtnedslag.

I framför allt Ukraina överfölls judiska bosättningar och judar slaktades.

Under århundradena hade judar utsatts för liknande saker överallt i världen.

Vi sjömän hade en avskedsfras: vi ses på kajen i Liverpool.

Judar sa: nästa år i Jerusalem.

Sion är Jerusalem.

1897 startade den sionistiska rörelsen som innebär att återvända till Israel.

Efter Första världskriget fanns det endast fyra nationer i Mellanöstern och Nordafrika:

Turkiet, Iran, Etiopien och Marocko.

Tunisien och Algeriet var ett mellanting.

Resten var enbart stora landområden.

Hela den världen hade en gång varit kristen,

men araberna hade bit för bit, och med hugg och slag, erövrat den kristna världen.

Irak var en gång kristet. Likaså Syrien och Libanon.

Även Turkiet.

Erövrarna kom från arabiska stammar i Saudiarabien och de tvingade kristna (som var av arabisk etnicitet) att omvända sig.

Muhammed eller döden.

Allahu Akbar.

Mellanöstern och Nordafrika delades upp efter 1920 i arabiska nationalstater och en liten bit skulle få bli judiskt.

Judar hade under 1920-talet och 1930-talet köpt landområden i Israel som mestadels var öken och träskmarker.

Inte en enda gång anföll judar araber i området.

Men exempelvis 1929 anföll araber judar i Hebron i en ny pogrom.

Övergrepp har skett hela tiden.

För enligt den muslimska läran så ska man bekämpa judar.

Den judiska staten fastställdes 1947 (bildades 1948).

Omedelbart förklarade alla nybildade arabiska stater omkring Israel att de skulle fördriva judarna från Israel.

Arabländerna bad alla araber i området att lämna Israel så att de skulle kunna jämna Israel med marken.

Araberna lämnade Israel,

vilket antisemiter ger judarna skulden.

Araberna i Israel lydde bara en arabisk order.

Israel vann.

Araberna vägrade fred.

Araberna började nya krig och förlorade varenda gång.

Men araberna vägrade återigen att teckna fredsöverenskommelser.

Därför har Israel inte återlämnat land.

Då kallar arabländerna det för ockupation,

men orsaken är att araberna vägrar fred.

Det är även så knasigt att de judar som kom på 1920-talet och köpte mark och odlade upp jorden kallas ockupanter.

Innan dess fanns ingenting i området.

Men de araber som kom från andra områden utanför Israel och fick arbeten i uppodlade områden,

men sedan frivilligt lämnade Israel kallas för flyktingar.

Det har aldrig funnits något land Palestina.

Det var judarnas land, men romarnas namn.

Det har aldrig funnits ett arabiskt folkslag som heter palestinier.

Det är påhitt och antijudisk propaganda.

Det har aldrig funnits några palestinska mynt, endast judiska shekel. (Däremot mynt i området som har präglats av England).

Den senaste pogromen mot det judiska folket genomförde Hamas den 7 oktober 2023.

Den som i något stycke försöker skuldbelägga judar för den förföljelse och det våld och de våldtäkter och grymheter och halshuggningar, skändningar och annat som judar utsätts för är i mina ögon en antisemit och en arvtagare till Martin Luthers, Muhammeds och Romerska rikets judehat.

Judarnas brott är att de håller fast vid sin kultur och därmed är framgångsrika.

I lördags den 14 oktober hölls en demonstration mot staten Israel i Stockholm på Sergels torg.

De som deltog sida vid sida var palestinier, kommunister och nationalsocialister.

När de upptäckte att de var olika grupper så började de skandera mot varandra.

Till slut visste de inte vad de demonstrerade mot.

Men i botten odlas ett mångtusenårigt hat mot det judiska folket.

Stefan Torssell 16 oktober -23

Det finns något som heter kognitiv dissonans.

Det är när man har två idéer eller åsikter som skaver mot varandra.

Jag anser att Nato provocerar Ryssland genom sin östutvidgning mot Ukraina.

Geopolitik innebär att en liten stat (Ukraina) ska anpassa sin politik till en stormakt (Ryssland).

Alltså har jag förståelse för Rysslands invasion av Ukraina.

Det betyder inte att jag hyllar Ryssland.

Jag är överraskad över det enorma stöd Ryssland har fått av den övriga världen efter invasionen.

Olika länder som representerar 40 % av jordens befolkning ger sitt stöd till Ryssland.

Man skulle kunna likna Hamas anfall på Israel med Rysslands anfall på Ukraina.

Det finns många skillnader, men en likhet.

Hamas och Ryssland angrep först.

Jag fördömer kraftigt Hamas angrepp.

Allt förakt en människa kan bära mot en terrorgrupp är det förakt jag känner för Hamas.

Hur går detta ihop?

Varför fördöma Hamas, men inte Ryssland och samtidigt försöka vara ärlig?

Jag måste erkänna att när det gäller Israel så har jag en obrottslig lojalitet med Israel.

Det spelar ingen roll vad som sker: mitt stöd till Israel förblir orubbat.

Den grundkänslan kan spela in.

Jag tycker att Israel borde ha gjort som Ryssland.

Hamas i Gazaremsan utgör ett ständigt hot mot staten Israel.

Jag har hela tiden ansett att Israel gjorde en felaktig fredsöverenskommelse med Egypten efter sexdagarskriget 1967.

Då erövrade Israel hela Sinaihalvön från Egypten.

Det är ett område lika stort som Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Östergötland.

Israel lämnade tillbaka Sinai 1982 i utbyte mot fred.

Israel borde ha gjort en palestinsk stat på en del av Sinaihalvön.

Palestinska områden (generöst räknat) i Israel är lika stort som Halland.

Man borde ha gjort ett område lika stort som Skåne som palestinskt område lokaliserat till Sinai.

Alltså dubbelt så stort som Halland.

Resten kunde ha lämnats tillbaka till Egypten.

Därefter hade israel kunnat ha en evig fred.

Men Israel är för mjukt.

Hamas är en terrororganisation med nära samröre till Muslimska Brödraskapet.

Muslimska Brödraskapet är förbjudet i Egypten.

Egypten och Israel har ett gemensamt intresse att hålla reda på de palestinska bråkstakarna.

Israel är stormakten.

Ryssland är stormakten.

Båda rikena måste vara stabila.

Därför går det ihop för mig att i ena fallet förstå angriparen (Ryssland) för att jag i nästa sekund förstår den som blir angripen (Israel).

Politiskt så hävdar jag i varje ögonblick den geopolitiska idén,

Att små stater måste anpassa sin politik efter stora stater.

När stora stater faller samman så inträffar en kulturskymning i stora områden och kriminaliteten blir total.

Om Clemenceau (Frankrikes president efter Första världskriget) hade tänkt geopolitiskt så hade det inte blivit något Andra världskrig.

Clemenceaus fredsuppgörelse förödmjukade Tyskland.

Därför kom Hitler till makten 14 år senare.

Om Ryssland krossas då får Ryssland en Stalin/Hitler vid makten som blir farlig.

Då får vi fruktansvärda krig i hundra år framöver.

Alltså, tillgodose Rysslands intressen.

Tillgodose Israels intressen.

Ukraina skulle ha kunnat ha haft en fredlig framtid om politikerna hade varit en aning smidigare.

Hamas däremot bärs av en politisk idé och är en terroristorganisation.

Hamas ska ha noll kvadratmeter på jordens yta.

Hamas bildades 1988 och är en del av Muslimska Brödraskapet.

På Swebbtv har jag berättat under 20 minuter hur Muslimska Brödraskapet har infiltrerat de politiska partierna i Sverige.

Svenska skattebetalare finansierar Muslimska Brödraskapet med över 600 miljoner kronor årligen.

En del av de pengarna går till Hamas i Gaza.

Titta på inslaget på Swebbtv.

Det lades ut i går.

Ytterligare ett inslag i ämnet kommer senare i veckan.

Socialdemokraterna i Sverige bär på en stor skuld för den terror som Israel nu utsätts för.

Minns att det första Stefan Löfvens regering gjorde när den tillträdde 2014 var att erkänna Palestina som en självständig stat, oktober 2014.

Därefter har sossarna öst pengar över Hamas.

Stefan Torssell 10 oktober -23