Nationalstaterna bildades på 1500-talet.
Innan dess fanns det massor med små furstendömen.
Innan dess klansamhällen som exempelvis vikingarna.
Och innan dess romarriket samt germanska stammar och hunnerna.
På Jesu tid styrde romarna Israel.
Israel var alltså ockuperat.
Där bodde judar.
År 135 efter Kristus var det ett judiskt uppror mot kejsar Hadrianus trupper i Israel.
Hadrianus krossade judarna.
Han förbjöd den judiska tron.
Han förbjöd judar att läsa Toran, alltså det som senare blev Bibeln.
Hadrianus hatade judar så mycket att han inte ens ville säga ordet.
Han kallade Juda land för Palestina efter ett litet folk, filistéerna, som var sjöfarare.
De bodde efter kustremsan som i dag är Gaza.
Om judarna hade haft eländigt så blev det nu ännu värre.
De fördrevs.
Det kallas diasporan.
Judar bosatte sig i norra Afrika och upp över Europa.
Judar i Europas olika furstendömen före nationalstaternas tillkomst fick inte äga jord.
De fick inte ha statliga ämbeten.
För en kristen var det syndigt att ta ränta.
Judar fick tillåtelse att ägna sig åt boktryckeri, vetenskap och penningverksamhet.
Så i dag klagar nazister på att judar äger banker och media.
Hur korkad får man vara?
Dessutom får judar 25 % av nobelprisen.
Men inte bara Hadrianus hatade judar.
Så gjorde även Martin Luther.
År 1543 skrev han boken
Von den Juden und ihren Lügen,
(Judarna och deras lögner)
Den protestantiska kyrkan har under århundraden därefter odlat ett judehat.
Anledningen till Martin Luthers hatskrift var att när han 1517 inledde reformationen så ville han ha judarnas hjälp,
men judarna tackade nej.
Det har funnits en judisk tradition att vara lojal mot den stat de bor i.
Det muslimska hatet mot judar har samma anledning som det kristna hatet.
När Muhammed ville genomföra sin islam så bad han om judarnas medverkan,
men judarna tackade nej.
Under 1800-talet kom något nytt i judarnas historia.
Pogromer.
Pogrom är ryska och betyder blixtnedslag.
I framför allt Ukraina överfölls judiska bosättningar och judar slaktades.
Under århundradena hade judar utsatts för liknande saker överallt i världen.
Vi sjömän hade en avskedsfras: vi ses på kajen i Liverpool.
Judar sa: nästa år i Jerusalem.
Sion är Jerusalem.
1897 startade den sionistiska rörelsen som innebär att återvända till Israel.
Efter Första världskriget fanns det endast fyra nationer i Mellanöstern och Nordafrika:
Turkiet, Iran, Etiopien och Marocko.
Tunisien och Algeriet var ett mellanting.
Resten var enbart stora landområden.
Hela den världen hade en gång varit kristen,
men araberna hade bit för bit, och med hugg och slag, erövrat den kristna världen.
Irak var en gång kristet. Likaså Syrien och Libanon.
Även Turkiet.
Erövrarna kom från arabiska stammar i Saudiarabien och de tvingade kristna (som var av arabisk etnicitet) att omvända sig.
Muhammed eller döden.
Allahu Akbar.
Mellanöstern och Nordafrika delades upp efter 1920 i arabiska nationalstater och en liten bit skulle få bli judiskt.
Judar hade under 1920-talet och 1930-talet köpt landområden i Israel som mestadels var öken och träskmarker.
Inte en enda gång anföll judar araber i området.
Men exempelvis 1929 anföll araber judar i Hebron i en ny pogrom.
Övergrepp har skett hela tiden.
För enligt den muslimska läran så ska man bekämpa judar.
Den judiska staten fastställdes 1947 (bildades 1948).
Omedelbart förklarade alla nybildade arabiska stater omkring Israel att de skulle fördriva judarna från Israel.
Arabländerna bad alla araber i området att lämna Israel så att de skulle kunna jämna Israel med marken.
Araberna lämnade Israel,
vilket antisemiter ger judarna skulden.
Araberna i Israel lydde bara en arabisk order.
Israel vann.
Araberna vägrade fred.
Araberna började nya krig och förlorade varenda gång.
Men araberna vägrade återigen att teckna fredsöverenskommelser.
Därför har Israel inte återlämnat land.
Då kallar arabländerna det för ockupation,
men orsaken är att araberna vägrar fred.
Det är även så knasigt att de judar som kom på 1920-talet och köpte mark och odlade upp jorden kallas ockupanter.
Innan dess fanns ingenting i området.
Men de araber som kom från andra områden utanför Israel och fick arbeten i uppodlade områden,
men sedan frivilligt lämnade Israel kallas för flyktingar.
Det har aldrig funnits något land Palestina.
Det var judarnas land, men romarnas namn.
Det har aldrig funnits ett arabiskt folkslag som heter palestinier.
Det är påhitt och antijudisk propaganda.
Det har aldrig funnits några palestinska mynt, endast judiska shekel. (Däremot mynt i området som har präglats av England).
Den senaste pogromen mot det judiska folket genomförde Hamas den 7 oktober 2023.
Den som i något stycke försöker skuldbelägga judar för den förföljelse och det våld och de våldtäkter och grymheter och halshuggningar, skändningar och annat som judar utsätts för är i mina ögon en antisemit och en arvtagare till Martin Luthers, Muhammeds och Romerska rikets judehat.
Judarnas brott är att de håller fast vid sin kultur och därmed är framgångsrika.
I lördags den 14 oktober hölls en demonstration mot staten Israel i Stockholm på Sergels torg.
De som deltog sida vid sida var palestinier, kommunister och nationalsocialister.
När de upptäckte att de var olika grupper så började de skandera mot varandra.
Till slut visste de inte vad de demonstrerade mot.
Men i botten odlas ett mångtusenårigt hat mot det judiska folket.
Stefan Torssell 16 oktober -23
ulsansblogg 
Senaste kommentarer