Ett frö gror i mina tankar

När jag hör, ser eller läser om något så händer det att det sås ett litet frö i min hjärna. Ibland tar det fröet god tid på sig för att gro och ibland går det fort. Ett av dagens frö kom från Karl-Olov Arnstbergs söndagskrönika ”Dogmer är aldrig vetenskap”. Ett annat hittade jag i en text som jag skrev 2016 ”Att så ett frö …”. Ett tredje har grott länge: Klimatalarmism. De tre fröna snurrar runt och blandar sig och jag vet egentligen vad jag tänker. Men det är svårt att knyta ihop tankarna på ett vettigt sätt. Jag försöker dock att med Wikipedias förklaring av ideologisk dogm – eftersom det oftast råder ideologi bakom de flesta diskussionerna i dag:

Ideologisk dogmatism eller politisk dogmatism betecknar en bindande formulering av en ideologisk eller politisk sanning. En individ som är dogmatisk i sin världsåskådning kan inte tänka sig något annat än att dennes egen uppfattning är den korrekta.

Det är just denna uppfattning som gör att det är så svårt att kommunicera med en del människor på ett logiskt sätt. Jag minns en gammal diskussion på FB, från 2017, om att flygplan släpper ut skadlig vattenånga och jag undrade:

”På vilket sätt är utsläppen av vattenånga skadlig? Som jag förstår det så om marktemperaturen är 20 plusgrader är temperaturen på 35 000 fot (10 668 meter) minus 54 grader – det är på den höjden som det är lättast att flyga. Då borde vattenångan frysa till iskristaller och dessa kristaller hamna i molnen och falla ner i form av nederbörd. Vi behöver väl nederbörden?”

För att göra en lång diskussion kort så slutade diskussionen med att jag blev kallad för att vara ett nättroll. Sambon som också kom in i diskussionen blev kallad för naiv och ombads att hålla käften och blev blockad!

Men om vi återgår till min artikel, från 2016, om att sätta ett frö:

”I en färsk studie har fler än 180 000 frön från italienska och svenska plantor, samt korsningar dem emellan, planterats både i Italien och i Sverige. När forskare sedan jämförde etableringsframgång visade det sig att de italienska fröerna grodde bäst i Italien – och de svenska i Sverige.

”Den lokala populationens etableringsframgång var tre till tio gånger högre än den främmande populationens. Det gjorde att de lokala fröna gav betydligt fler reproducerade plantor än vad de främmande fröna gjorde. Det här gällde på båda växtplatserna”, säger Froukje Postma doktorand i ekologi och genetik vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Studien slår fast att skilda klimatförhållanden är viktigt för att kunna förklara växters utbredning och effekter av klimatförändringar.”

Det är väl den erfarenheten som många av oss har gjort när vi har köpt fröer utomlands och sen aldrig har fått dem att gro. Vi ser det också i naturen t ex orkidéerna som trivs på öländska Alvaret eller Flädern som finns i mängder i våra trakter eller Salmbären som växer på Gotland. På Sinaihalvön växer det många palmer men det går knappast att odla svenska grönsaker eller örter där. Naturen har helt enkelt anpassat sig efter klimat och jordmån. Morötter som är odlade i Spanien smakar inte som de som odlas i Sverige – de är helt enkelt torra och smaklösa. Det går inte att odla rabarber i Spanien. Vi försökte att odla svenska tomater i Spanien men resultatet blev dåligt.

Vissa växter kan dock leva i annan kontext. Jag tänker på krukväxter som lever vilt söderut klarar sig i vårt svenska klimat om de får stå inne på fönsterbrädan. De har tagit med sig sina inneboende egenskaper. Det några meter höga Julstjärneträdet blir en 30-40 cm hög krukväxt i Sverige. Vår Amaryllis har precis slagit ut. Den hade med sig all näring i löken och behövde bara ljus ochhar inte ens fått vatten. Men en månad efter att den börjat titta fram så började den blomma idag!

Men vad händer då med genmanipulerade fröer? Om fröer tagna i USA genmanipuleras och sås här i Sverige – kommer de att klara av det svenska klimatet, olika växtzoner och de svenska jordmånerna? Monsanto vill ju ha monopol på att sälja fröer. En ny EU-lag (som ingår i TTIP), var på väg, den avsåg att kriminalisera all odling med eget utsäde, rötter, knölar, fröer, sticklingar eller delande av plantor. Lagtexten skulle omfatta alla växter och all odling, såväl professionella bönder, småbrukare, hobbyister och privatpersoner. Jag kunde alltså bli kriminell om jag tar en stickling från en pelargon eller tar egna fröer från en vacker blomma. Men lagen blev inte sådan eftersom EU förbjöd alla genmodifierade grödor.

Mitt frö i hjärnan gick dock ännu längre. Vad händer med levande varelser som hamnar i fel miljö? Ett exempel är mördarsnigeln som hamnade, med hjälp av några växter, i fel miljö. De har blivit en plåga för de flesta odlare. Många har fått sina trädgårdar eller kolonilotter uppätna av dessa sniglar. Samma problem fick vi med den sk tyskharen som trängde undan den svenska skogsharen och som lätt drabbades och spred harpest. Nu lever vi med vildsvinen som plöjer upp villaträdgårdar, gräsmattor och odlingar. Allt beroende på människors inblandning. Människor har satt sig över naturens lagar.

Vad händer när klimatalarmisterna får sprida sina dogmer? Vad händer när människor födda i en annan kultur hamnar i ny kontext? Kan människor som är födda i ett annat klimat, och har begåvats med andra gener än vad vi svenskar har, klara av den svenska vintern och de få soltimmarna? Vad händer när dessa personer tar med sig sjukdomar till vårt land? Vad händer när naiva människor tillåter den nya populationens värderingar bre ut sig – likt mördarsniglarna, tyskhararna och vildsvinen? Varför lyssnar vi mer på dogmer än på vetenskapliga rön?

En klimatresa

För er som hittills bara varit måttligt intresserade av att själva sätta er in i klimatfrågan och tänkt att det där klarar experterna, det är bara att göra som de säger. Att klimatfrågan drivs via FN har nog alla klart för sig, men hur har det gått till?

Man kan säga att det började med Stockholmskonferensen i juni 1972. Det slogs upp stort i Sverige och fick stöd av Olof Palme. Världen i övrigt var i princip ointresserad. Jag befann mig i USA då och kom hem till Sverige i juli månad. Jag hade inget hört i USA och när jag kom hem var intresset över och det dröjde flera år till jag hörde något om stockholmskonferensen eller CO2 som växthusgas. Eftersom de personer i bekantskapskretsen som då nämnde växthusgas i förbigående inte visste mer avfärdade jag det som trams. Att CO2 tillfördes i växthus med gurkor och tomater gör det inte till en växthusgas i naturen.

Sedan kom Agenda 21 1992 och det började talas lite löst om det de följande åren. Klimathotet låg fortfarande efter Agenda 21 i uppmärksamhet, trots att de skapades samma år vid konferensen i Rio. Att Agenda 21 innebar slaveri slaveri insåg jag direkt när jag läste på. När jag sedan uppmärksammade klimathotet trodde jag att det var en fluga som snabbt skulle blåsa över, för så dumt var det. Jag hade ju koll på både årsmån och ”panta rhei”, samt visste från fysiklektionerna på gymnasiet 20 år tidigare att några växthusgaser inte fanns.

Läs hela artikeln HÄR.

Okunskap är maktens vän

Bild vald av Ulsans

All kunskap och all vetenskap är provisorisk. Vi använder den som tills vidare bäst låter oss förverkliga våra planer. Det är därför Karl Popper fick rätt mot Ludwig Wittgenstein i 1900-talets största vetenskapliga debatt. Wittgenstein hävdade förenklat att man kan ställa upp en hypotes och sedan leta saker som bekräftar hypotesen. Popper menade att det ger falsk kunskap. Man måste istället ställa upp en hypotes som kan falsifieras, alltså som visas inte stämma. Det räcker med ett enda bevis för att hypotesen inte håller så måste den förkastas. Vetenskap kan inte bevisas, det är bara felaktig vetenskap som kan bevisas felaktig och därför är all vetenskap provisorisk. Den vetenskapliga metoden är att ifrågasätta allt som en hypotes påstår. Är en hypotes uppställd så att den inte kan falsifieras, på logiska grunder eller via experiment och observationer, då är det inte en vetenskaplig hypotes.

Läs hela artikeln HÄR.