Omställningen från fossila bränslen till förnybara alternativ räcker inte för att motverka klimatförändringarna. Vi människor måste också ändra våra kostvanor och börja äta mer veganskt. Det väntas FN slå fast idag i sin klimatrapport IPCC.
”Om uppgifterna från The Guardian stämmer så kan det komma att påverka hur våra makthavare agerar.
– Det beror helt på vilka politiska beslut som politikerna är beredda att fatta. Hittills har det inte funnits någon majoritet för en speciell köttskatt i Sverige. Men med tanke på att Tyskland nu överväger höjd moms på kött så får det mig att tänka att köttskatt åter kommer att lyftas på den svenska dagordningen.” skriver SVT.
Men … Hur mycket kött äter vi egentligen och hur påverkar det miljön?
Jordbruksverket räknar med att det kött som hamnar på tallriken är ungefär hälften av den vikt som här presenteras i statistiken. Resten är då biprodukter varav en stor del används som djurfoder – till hundar och katter m fl. 83,5 kg per år reduceras då till hälften och delat på årets alla dagar så äter vi drygt 1 hg kött per dag.
Hur påverkar köttet vår miljö? Jo, sojamjöl är ett proteinfoder som har använts till våra husdjur under lång tid. Anledningen till att just sojan används är att den har ett högt näringsvärde för alla djurslag och att den också har varit prismässigt mycket konkurrenskraftig jämfört med andra proteinkällor som raps, ärtor och bönor. Odlingen av alternativa proteingrödor i Sverige har under lång tid varit mycket begränsad.
Enligt uppgifter från Naturskyddsföreningen importerades under 2007 ca 41 miljoner ton sojaprodukter till Europa. Den svenska importen utgjorde knappt 1 procent av detta. Men enligt statistik från Jordbruksverket användes det under åren 2007-2009 ca 230 000 – 250 000 ton sojaprodukter till våra husdjur. Husdjuren konsumerar alltså inte hela importen av sojaprodukter. Av den importerade sojan används ca 40 % till nötkreatur, 40 % till fjäderfä och 10-15 % till grisar. Resten, ca 5 % används till övriga husdjur (hästar, hundar och katter).
Sojabönan är en baljväxt som är rik på protein och därför en bra gröda för tillväxt men också ett bra komplement för kött om man är vegetarian eller vegan. De största sojaproducenterna i världen är USA, Brasilien och Argentina.
Sojan som importeras till Sverige kommer bland annat från Sydamerika där 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasområdet avverkas för odling av soja varje år och sojaodlingar breder ut sig på det ekologiskt viktiga savannlandskapet cerrado. Odlingen får konsekvenser för klimatet eftersom koldioxid frigörs när skogen skövlas och savannen uppodlas. Stora mängder konstgödsel, som är mycket energikrävande att tillverka, används även i odlingen, vilket också förorenar vattendrag.
Visst är det illa att sojaodlingarna brer ut sig på bekostnad av regnskogarna! Men … Men Sverige importerar ca 1 % av sojan och ca 1/4-del av detta går till djurproduktion. Av den importerade sojan används ca 40 % till nötkreatur, 40 % till fjäderfä och 10-15 % till grisar. Resten, ca 5 % används till övriga husdjur (hästar, hundar och katter).
Bland nötkreaturen är det mjölkkorna som konsumerar de stora mängderna proteinfoder. Ändå utgör soja bara knappt 5 % av det korna äter. Att det går utmärkt att ersätta sojaprodukter med inhemskt proteinfoder har återkommande visats i olika försök vid SLU under de senaste decennierna. De fodermedel som främst kommer ifråga är vallbaljväxter (klöver, lusern mm.), raps, ärter, åkerbönor och biprodukter från tillverkning av alkoholhaltiga drycker (drank från etanol och drav från öl). Genom bl.a. värmebehandling av alternativa råvaror går det att fullt ut ersätta sojamjölet till mjölkkor med bibehållen mjölkavkastning och priserna på biprodukter som rapsmjöl och drank gör att en sådan foderstat inte behöver bli dyrare än när man använder sojamjöl.
Huvuddelen av den soja som produceras används i världen till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Ur sojabönan utvinns också sojaolja, en av världens viktigaste vegetabiliska oljor. Den används i livsmedel men också i kemisk-tekniska produkter som tvål, kosmetika och biodiesel. Sojalecitin är en vanlig tillsats i livsmedel – i allt från choklad till smoothies.
Vad är det då för gnäll om att vi ska sluta äta kött för att rädda regnskogarna? Soja används ju till så många andra produkter. Varför ska köttkonsumenterna drabbas av ytterligare en skatt? Om alla människor skulle bli vegetarianer eller veganer så skulle sojaproduktionen knappast minska. Då skulle vi ju själv äta den soja som djuren äter nu! Hur skulle denna omställning kunna rädda regnskogarna?
En köttskatt räddar bara statskassan!
ulsansblogg 
Senaste kommentarer