De sista ljuva åren

Blir våra sista år så ljuva? Just nu känns det som att politiska krafter gör allt vad de kan föra att ta bort allt det ljuva så att vi dör bort av tristess! Endast ett av våra svenska riksdagspartier har ”alla människor ska kunna åldras med värdighet” i sitt partiprogram. De andra partierna har tydligen inte kommit så långt i sin tankeverksamhet!

Vad är det då som förgyller tillvaron över våra sista år? För mig handlar det egentligen mest om frihet att leva som jag vill utan en mängd skapade hinder. Politiker ska inte bestämma över min eller andras vardag! Men det gör de!! Vi märker det tydligt i dessa coronatider när politikerna hindrar oss från fri rörlighet och ett normalt liv.

Jag läste en text skriven av Dagny Carlsson 108 år, vår äldsta bloggare:

Det har inte hänt det minsta som är intressant att blogga om. Läget har varit detsamma nämligen horisontalt. Jag har inga förväntningar på att läget skall förbättras . Hemtjänsten som är mitt stöd i bedrövelsen kommer och går och håller mig vid liv genom att servera närande födoämnen. Kosten är föga omväxlande och av Findus fabrikat. I min ungdom var Findus mest känt för sina gröna ärtor som fanns på plåtburk och odlades på stora fält i Skåne Findus köttbullar är närande  och trillas maskinellt. Det finns lite variationer på den färdiga maten men inget särskilt omväxlande sortiment. Det är inte roligt att laga mat till en ensam person så jag avstår från matoset. Jag lever under förhoppningen att coronaepidemin skall ta slut så man åtminstone kan gå ut. Lite hopp har jag att tiderna ska normaliseras. Fromma önskningar  men jag lever på hoppet.     28/3    2021

Hon hoppas alltså på att kunna gå ut igen! Hon vill ha roligt och äta varierad kost. Det är inte så stora krav som hon har. Är det för mycket begärt att under de sista ljuva åren själv få bestämma om man ska gå ut eller ej? Även den som är 108 år kan njuta av väl tillagad mat på en restaurang. De kan behöva intellektuell stimulans – vilket de knappast får av en hemtjänst som kommer och går, 5 minuter i taget! Var finns livskvalitén och värdigheten?

Jag läste en text skriven av en annars mycket karsk dam:

Nu ringde en sjuksyster! Paradisets portar öppnar sig på glänt. På måndag kväll vaccinerar de mig!

Denna kvinna har isolerat sig i över ett år! Hon bor ensam, träffar barnen via internet. Grannen handlar och ställer varorna utanför dörren. Normalt är hon en viljestark dam full av idéer som ingen kan sätta sig på. Nu efter ett år har hon blivit en rädd kvinna. Hon är livrädd för coronaviruset! Hennes liv har blivit tråkigt men hon vågar inte göra något åt det! Hon är nedbruten och tror att vaccinet leder till paradiset!

Det är ju politikerna som sprider denna skräck! Det är de som har inpräntat i alla att äldre människor är sköra och har inte förmågan att ta vara på sig själv. Vi ska lyssna på politikerna och göra som de säger. De har fått ett psykiskt övertag över alltför många äldre personer – ja även över många yngre. Med vilken rätt tar de ifrån oss de sista ljuva åren som ska vara de bästa av vårt liv?

Då det gäller coronan så vet de inte mer än vad vi gör. Lyssna på experterna – som erkänner att de inte vet heller. Alla hoppas och tror att vaccinet ska lösa alla problem – men ingen vet. Politikerna kan dock aldrig erkänna att de inte vet! De fortsätter och hoppas att de får rätt! Det kan de göra hur länge som helst. Det är fascistiskt att påtvinga befolkningen isolering, vaccin, vaccinpass och allt annat som de kommer på. Vi är inte några viljelösa nickedockor som vill göra avkall på våra liv.

Jag vill ha roligt och kunna njuta av mina sista år utan restriktioner, träffa vem jag vill, resa vart jag vill, äta vad jag vill, umgås, göra utflykter och ha trevligt! Jag vill själv välja vad ordet livskvalité innebär för mig! Jag vill själv välja om jag ska vaccinera mig eller ej! Livskvalitén och värdigheten ska inga fascistiska politiker ta ifrån mig via reella eller psykiska förbud!

Politiskt förakt eller välvilja?

Behöver vi ett nationellt program för de äldres hälsa? Blir äldreomsorg den stora valfrågan? Jag får en känsla av att de politiska partierna har upptäckt att pensionärerna är en stor grupp. Men den gruppen är inte trogna väljare. Tvärtom! många pensionärer överger de traditionella partierna. Idag är det inte många som röstar efter hur de alltid har gjort. Idag röstar man på det partiet som man anser vara mest kompetent.

Men … Vem kommer då pensionärerna att rösta på? Läggs rösten på de partier som under mycket lång tid har föraktat den äldre väljargruppen och betraktar äldre som en viljelös kollektiv massa? Eller läggs rösten på de partier som ser varje medborgare – ung och gammal – som en självständig individ med unika behov och möjligheter?

Jag läste en artikel som fick mig att börja fundera:

Folkhälsoarbetet behöver förbättras så att de äldres perspektiv tas tillvara. Vi vet att hälsofrämjande och förebyggande insatser har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent! Sverige har framgångsrika nationella mödra- och barnhälsovårdsprogram och nu är det dags att vi också skapar ett nationellt program för de äldres hälsa.

Ja, artikeln utmynnade i C:s 5 punkter för att skapa ett nationellt program för de äldres hälsa. Enligt dem klarar inte vi äldre av att sköta vår egen hälsa. Vi behöver vi ha årligen återkommande hälsosamtal om mat, motion, livsstil och vaccinationer för att vi ska må bra!.

Enligt C bör alltså alla personer som är 65 år eller äldre erbjudas återkommande hälsosamtal med distriktssköterska som utmynnar i en hälsoplan. Avsikten är att tidigt kunna fånga behov av stöd och bistånd vid fysiska eller psykiska åkommor. Samtalet bör innehålla samtal om livsstil och förebygga fallskador och hälsohot i den fysiska miljön.

Men … detta är ju rent förakt! Vi som har fyllt 65 kan alltså inte själv utforma vårt liv som vi vill. Vi vet inte vad vi ska äta och dricka eller att vi måste sova och motionera för att undvika livsstilsrelaterade sjukdomar. Vår erfarenhet räknas inte och därför måste de yngre generationerna tala om för oss att vi måste vara förnuftiga och göra som de säger.

Vad säger de andra partierna då? Jag googlade och såg att de är väldigt eniga:

Socialdemokraterna vill att äldre ska få bestämma själva över sitt liv och sin vardag, oavsett om det handlar om deltagande i arbetslivet eller vad de vill få hjälp med från hemtjänsten. Så skapar vi ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Mp – Alla äldre ska kunna må bra så länge som möjligt. Vi vill att fler får möjlighet att leva och bo som de önskar, även på äldre dagar, och att det finns en trygg äldrevård i hela Sverige.

Så godhjärtade de är! De vill ju att vi ska FÅ bestämma själv om om våra liv och hur vi ska bo! Kan någon förklara för mig VARFÖR vi inte skulle få bestämma själv?

Liberalerna ser varje individ som en unik människa hela livet, från vaggan till det sista andetaget. För oss är det viktigt att som vuxna kunna välja hela livet, kanske viktigast när vi är som mest erfarna och kunniga, det vill säga när vi har levt många år och blivit så att säga årsrika. När vi är årsrika vill vi kunna välja vilken omsorg och stod samt var och hur vi ska bo.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Den välfärd som betalas med våra gemensamma resurser ska därför präglas av stor valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande och finnas tillgänglig för alla som behöver den.

Bra De vill inte omyndigförklara oss bara för att vi har fyllt 65! Ungefär samma sak uttrycker KD även om de hellre talar om vårdpersonal och deras arbetssituation.

Vänsterpartiet – En bra äldreomsorg är inte bara en välfärdsfråga, det är också en viktig jämställdhetsfråga. De som jobbar i äldreomsorgen är till väldigt stor del kvinnor. Dessutom är det så att när omsorgen inte fungerar så att anhöriga måste ta hand om äldre familjemedlemmar, så är det oftast kvinnor som tar det ansvaret. En utbyggd och välfungerande äldreomsorg är en förutsättning för att kvinnor ska kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden.

De ser alltså äldre människor som jämställdhetsobjekt som skapar arbetstillfällen. Inte ett ord om valfrihet! Vi äldre är enbart ett kollektiv som ska anpassa oss till en socialistisk värld. Vi är inga självständiga individer längre när vi har uppnått pensionsåldern. Vi är inte närande bara tärande!

SD – Sveriges äldre förtjänar att få världens bästa äldreomsorg. Vi kan inte acceptera att äldre dör ensamma, slutar sina liv socialt isolerade eller att människor känner stark oro inför att bli gamla på grund av brister inom omsorgen och sämre pensionsvillkor.

Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv ska samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre ska kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. Äldre ska kunna bo kvar hemma, även om omsorgsbehoven ökar. Ingen ska tvingas till ett uppbrott från vänner, anhöriga och husdjur annat än då det är nödvändigt för till exempel vård på sjukhus.

Dagens pensionärer är de som byggt Sverige och gjort det till ett fantastiskt land att leva i. Samhället har därför en skyldighet att inte kompromissa med pensionärers ekonomiska trygghet och ska garantera pensioner på minst en skälig nivå.

SD är det enda partiet som skriver något om att kunna åldras med värdighet. SD är också ensamt om att skriva att

pensionärers ekonomiska trygghet är viktig och ska garantera pensioner på minst en skälig nivå.

För mig som pensionär blir det enkelt att välja parti. Ordet VÄRDIGHET blir avgörande! jag bryr mig inte om de andra partiernas kommande debattartiklar. De har ju redan uttryckt sitt förakt för oss äldre på sina webbsidor. Det spelar ingen roll att de ”gör det för vår skull” när de inte inser att det är vi som har mest kompetens och kunskap om våra egna liv!

Värdighet på ålderdomen

Varje politiskt beslut får någon eller några konsekvenser för befolkningen i helhet eller för delar av befolkningen. Konsekvenserna syns kanske inte omedelbart men de poppar upp förr eller senare.

Ett felaktigt beslut ger kanske små konsekvenser. Men när fler felaktiga beslut sker inom samma område så ökar problemen exponentiellt dvs ju fler beslut som görs desto snabbare ökar problemen. Vi har under många, många år påtalat problemen inom vården och kanske speciellt inom äldrevården. Men ingen har egentligen velat lyssna.

Människor som är anställda inom den offentliga sektorn påverkas av de politiska besluten och slutar snart att tänka självständigt. Arbetsplatserna genomsyras av idéprogram. Politiska ideologier styr verksamheten. Jag skrev en artikel i min gamla blogg:

Värdigt bemötande

Skrevs 2010-07-15, 15:49 av ulsan

I dagens lokaltidning fanns en artikel som handlade om vårdtagare (eller rättare sagt hemtjänstbrukare) på sommarutflykt. Det lät ju trevligt tills jag kom till följande text:

”Efter maten blev det flera olika lekar till allas stora glädje, bland annat att med förbundna ögon sätt en knorr på en gris. Det fanns också en fiskdamm där vårdtagarna med hjälp av en håv fick fiska upp påsar med nyttig frukt i.”

Detta handlade inte om dementa människor – nej, enbart om människor som har hemtjänst i en eller annan form! Bara för att man behöver hemtjänst så får man inte behandlas som småbarn! Förnedrande!

Den dag som jag är i behov av hemtjänst vill jag inte sätta knorr på en gris eller fiska fruktpåsar i en fiskedamm! Jag vill bli värdigt och vuxet bemött! Även om jag behöver hjälp med vissa vardagssysslor så fungerar min hjärna och mina känslor ändå!

Ska det bli så på min ålderdom så följer jag hellre rådet som Lars-Göran skrev i mitt poesialbum i början av 60-talet:

”När du blir gammal och ingen vill ha dig:

Sätt dig på taket! Låt kråkorna ta dig!”

Några veckor efter att jag skrev artikeln så frågade jag min svärmor som var 90-års åldern om hon skulle tycka om en utflykt med ovanstående upplägg. Hon såg förbryllad ut och undrade om jag skämtade. Jag förklarade att jag hade läst en artikel om detta. Hon skakade på huvudet och sa att det var tur att inte hennes hemtjänst personal fick för sig något liknande.

Det handlar alltså om hemtjänstpersonal som behandlar äldre människor som om de vore barn eller mindre vetande. Var finns värdigheten? Det handlar ju om människor som har ett långt yrkesliv bakom sig – människor med livserfarenhet och som kanske skulle vara i behov av ett intellektuellt samtal. Det handlar om människor som kanske vill diskutera dagsnyheterna och/eller vad som händer i värden. Varför vill man förpassa dem till att sätta knorr på grisen och att fiska gottepåsar (Nej, det blev fel – fruktpåsar handlade det ju om! Personalen bestämde vad som var nyttigt för äldre!) Var finns värdigheten?

Men … varför behandlar personalen de äldre på detta sätt? Antagligen för att de har en felaktig syn på de äldre. Den felaktiga synen har de fått ifrån sina chefer som har fått den från politikerna!

Statsminister Stefan Löfven sa ” Det är tråkigt att begränsa sig men det är för er egen hälsa” i mitten av mars i år. Han sa att alla 70-plussare skulle isolera sig i sina hem, inte träffa sina barn, barnbarn eller vänner. Han sa att äldre personer är sköra! Med hans och regeringens syn på äldre människor så förstår jag varför hemtjänsten tycker att sätta knorr på grisen är en lämplig sysselsättning. Hur står det till med regeringens värdegrund?