Äger föräldrarna sina barn?

Vilken rätt har föräldrarna att bestämma vad barnen ska lära sig i skolan eller förskolan? Har föräldrarna någon rätt att säga stopp då det gäller uppfostran av barnen? Kan föräldrarna bestämma att deras barn ska bära hijab i skolan?

Frågorna är många och komplexa! Jag läste en bloggartikel om att dessa frågor har väckts i vissa delar av Spanien. Spontant vill jag svara: JA! Föräldrarna ska bestämma. Men sen blir jag tveksam.

Den vågmästarroll som Vox beviljats i autonoma regioner som Andalusien, Murcia och Madrid leder ofrånkomligen till att partiet lyckas få igenom diverse mer eller mindre radikala reformer. Den senaste har undertecknats i Murcia och gäller föräldrars rätt att förbjuda sina barn att deltaga i aktiviteter i skolan som de ej sympatiserar med.

Medan liberala Ciudadanos hamnat i en högst obekväm sits verkar Partido Popular inte ha några problem med att inte bara acceptera, utan även anamma Vox argumentering i frågan. De talar om en ”indoktrinering” i skolorna. Det syftar främst på undervisning i jämställdhet och sexualitet, som Vox menar ofta inte går i linje med de värderingar som föräldrar vill inpränta hos sina barn.

Vetorätten har döpts av Vox till ”pin parental”, vilket åsyftar på en form av föräldrakontroll som erbjuds av exempelvis kabel-tv bolag, så att föräldrar kan reglera vad deras barn ser och framför allt ej får se. Vox värderingar går i det här fallet i linje med de mest ultrakonservativa och katolska rörelser. De opponerar sig högljutt mot att deras barn ”indoktrineras” om exempelvis sexuell frihet.

Vi står inför en kontrovers med många gråzoner. En oundviklig fråga hänger över alltsamman: I vilken utsträckning ”äger” föräldrar sina barn och har de rätt att kontrollera allt de får lära sig?

Redan idag är det uppenbart att föräldrarnas rätt att styra över sina barn inte är total. De får exempelvis inte förbjuda barnen att gå i skolan. Men i vilken utsträckning kan de kräva en skräddarsydd undervisning i linje med sina personliga övertygelser och religiösa åskådning? Föräldrar kan välja om barnen ska läsa kristendom i skolan, men kan de kräva att de ej får ta del av Darwins evolutionsteori? Är det radikal feministisk indoktrinering att undervisa om jämställdhet?

Vi har ju haft dessa diskussioner i Sverige under många år. Vid jul, påsk och skolavslutningar Har diskussionerna poppat upp. Ska eleverna påtvingas normer, traditioner och värderingar som föräldrarna inte gillar? I Sverige löser vi ju alla sådana problem med att hela kollektivet ska omfattas – ingen ska exkluderas. Därmed har det oftast blivit minoriteterna som har fått bestämma. Inget religiöst på skolavslutningar, inga pepparkaksgubbar i luciatåget, huvudbonad ska vara tillåten inne i klassrummet osv.

Jag läser följande i läroplanen för den svenska förskolan:

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.

När jag läser detta känns det som att alla normer är förbjudna i förskolan. Den tycks vara helt befriad från uppfostran och utformad som en experimentverkstad – trots att barnen lever i förskolan större delen av dagen. Det känns som om det är viktigare att lära sig jämställdhet och undvika konflikter än att lära sig knäppa knappar, knyta skor, bygga torn, gå balansgång, rita en huvudfoting eller något annat som är viktigt för barnets utveckling.

Jag ser genast konflikter som kan uppstå. Jämställdhet – vad är det? Är det att alla människor behandlas lika eller att man låter var och en utvecklas efter sin förmåga? Kan föräldrarna ha något inflytande då det gäller barnens uppfostran? Kan föräldrarna förbjuda att barnen utsätts för påverkan?

Jag funderar lite kring de föräldrar som vill att barnen ska få en undervisning som bygger på svenska värderingar. Kan dessa föräldrar samtidigt vilja förbjuda hijab i skolan? De vill å ena sidan bestämma över vilka värderingar som deras eget barn präglas av men å andra sidan förbjuda värderingar som andra barn har med sig hemifrån!

Det blir problematiskt när ett land präglas av kollektivism. Olikheter ska tillåtas men vi får inte erkänna att vi är olika. Alla ska tryckas in i samma box. Ingen får lyckas bättre än någon annan. Den som har bättre förutsättningar ska skämmas. Alla ska indoktrineras till att bli små socialistiska varelser!

Jag är glad över att jag inte har några småbarn idag. Jag är glad över att jag slipper bekymra mig över hur deras skoldag egentligen är. Jag är glad över att jag slipper skolans värdegrundsdiskussioner.

Kyrkans normer har ersatts av socialismens värderingar!

Allt färre svenskar går i kyrkan och kyrkans normer har ersatts av socialismens värderingar. Socialismen har suttit vid makten över 50 år och socialism har blivit vår nya ersättningsreligion. Socialister är ofta egoister/narcissister och de behöver en religiös täckmantel för att spridda sitt budskap. Egoister kan inte själva se eller känna vad som är gott och ont, de behöver dölja sig bakom dogmerna. Titta bara på dogmen ”allas lika värde” som endast kan förstås som ett rättighetsanspråk och inget annat eller…. Motsatsen är att ingen är värd något, alla kommer från samma klon, vars enda värde kan vara kollektivt, inte de enskilda delarna i kollektivet. Detta förtar individens värde och gör varje del utbytbar för nomenklaturan. Slutsatsen blir att dogmen dels är falsk som idé och dels människofientlig om den tillämpas.

Läs hela artikeln HÄR.

Hur ska de svenska värderingarna värderas?

Igår hörde vi Ulf Kristersson säga att han vill införa en obligatorisk kurs för invandrare om svenska värderingar. Det låter bra men … vad är egentligen svenska värderingar? Är det moderata, liberala, centerpartistiska, … Ska de värderingarna skifta efter vilket parti som innehar makten?

Den svenska värdegrunden är unik. Begreppet började användas under 1990-talet. Större organisationer och myndigheter ville att alla dess företrädare skulle ha en gemensam policy – ett gemensamt förhållningssätt i bemötandet av allmänheten. När jag jobbade på ett studieförbund var jag delaktig i att ta fram vårt värdegrundsdokument. Egentligen var det inget nytt. Det var så som vi hade jobbat hela tiden. Det nya var att skriva ner detta i ett dokument och att kalla det för vår värdegrund.

Mina värderingar lärde jag mig som barn. På den tiden kallades det för uppfostran – uppförande och ordning hette det i betyget från skolan. Det är just detta som är min värdegrund – att uppföra mig väl mot alla människor som jag möter och att ta hänsyn till dem.

Sveriges lagar bygger ju på samma saker. De finns till för att vi ska ha ett gemensamt sätt att leva och för att vi ska ta hänsyn till varandra. Dessa lagar ska skydda oss mot de som inte kan uppföra sig och inte accepterar de gemensamma värderingar som vi har.

Värdegrunden vill Socialdemokraterna gärna ha monopol på. De som har ”fel” åsikter delar inte deras värdegrund och är odemokratiska. De andra politiska partierna har hakat på. Vi minns Reinfeldts ord: ”Har man sådana värderingar får man skylla sig själv!”

Vilka värderingar vill Kristersson att invandrarna ska lära sig? De som jag fick med mig via uppfostran eller de som S förespråkar eller de som M förespråkar?

Naturligtvis måste invandrare lära sig svenska språket samt vad det svenska samhället förväntar sig av dem. Däri ingår just hur vi uppför oss mot varandra och vår lagstiftning. Jag kan inte alla svenska lagar men med ett sunt förnuft förstår jag vad som är tillåtet eller ej. Även invandrare har väl ett sunt förnuft. Samhället måste ju tala om att vi förväntar oss att de använder det!

Problemet i vårt samhälle är knappast invandrarna. Problemet är ”snällisterna” som talar om att vi inte får kränka och att vi måste handskas med silkesvantar då det gäller invandrare. Det är knappast en kurs i svenska värderingar som behövs. Vi behöver en kurs för alla ”mesar” som inte vågar ställa krav – samma krav som vi infödda svenskar har på oss!