Värderingsklyftorna frodas

Hur värderar vi människor varandra? Utifrån klass, kön, ålder etnicitet eller vad? Vad är det som höjer respektive sänker vår status? Vems värdegrund är bäst?

Jag blev fruktansvärt upprörd när jag läste att ”Har man förlorat sitt arbete bör man inte bli än mer förnedrad. Det är oförskämt att föreslå, att arbetslösa skall städa Sverige.” Vad är det för fel på att städa? Varför ska andra städa upp efter skribenten? Vilka värderingar har egentligen skribenten? Läs texten här.

Igår såg jag en man städa på stranden. Jag tänkte: ”Vad bra! Han gör ett otroligt bra jobb!” Ännu så länge får vi ju inte gå på stranden pga ett litet virus. Men annars brukar vi plocka upp skräp som vi ser på stranden – skräp som vi aldrig slänger dit själv. Vi har inga problem med detta!

När Jamie, vår vaktmästare städar vestibulen, trapporna, hissarna och utanför så tycker jag att han gör ett bra jobb. Jag är glad för att vi har Jamie! Hur skulle vi klara oss utan honom? Det skulle bli ganska lortigt! Hans arbete är värt mycket!

Idag värderas de som jobbar inom vården högt! Men vilket värde har de egentligen? Deras värde sträcker sig tydligen inte till att de har en bra skyddsutrustning som hindrar att de blir smittade. Deras värde sträcker sig inte heller till att de har humana arbetsvillkor och slipper att stressa mellan vårdtagare. Det jobbet som de gör värderas högt – men inte personerna själv!

Texten om prioriteringar vården hittade jag på Vårdguiden 1177.se. Människovärdesprincipen ska alltså gå före allt annat! Men gör den det? De senaste månaderna har 70-plussare värderats till en kategori som ska isolera sig hemma.De ska inte få röra sig ute bland andra människor, få delta i samhällslivet eller åtnjuta samhällets service. Nej, vi 70-plussare ska ju inte åka kollektivt, gå på teater, gå och handla. Men vi betalar ju också skatt och har gjort det under hela vårt vuxenliv! Vi har ju samma behov som de yngre! Men vi värderas som något man skickar in i skamvrån. Varför? Jo, politikerna har slösat bort de resurser som tillhör oss på annat. I deras ögon har inte 70-plussare något värde.

Ännu värre blir det för den som har sin bostad i ett äldreboende. Den personen kan inte värja sig från smitta och får ingen hjälp när den blir smittad. De som är inom äldreomsorgen har alltså det allra lägsta värdet i samhället.

Den svenska vägen i coronakrisen, som bygger på tillit och frivillighet i motsats till hårda restriktioner, har fått utstå hård kritik i omvärlden för besluten att hålla skolor och restauranger öppna under coronapandemin. Den strategin får beröm av WHO!

Men … tillit och frivillighet för de yngre! 2,3 miljoner människor hade allmän pension 2019. Det är de som sorteras bort dvs de äldre som inte får ta del av samhället!

En fråga till regeringen: Hur står det till med er värdegrund? Ni bryr er inte om människovärdesprincipen! Ni åldersdiskriminerar! Ni har under alldeles för lång tid prioriterat bort vår välfärd till förmån för mångkulturen. Nu är det 2,3 miljoner människor som får betala efter ett långt liv som skattebetalare. Nu förvisas de äldre till ett liv att tyna bort i tristess för att ni har slösat bort våra resurser.

Det hjälper inte att ni klappar er för bröstet och att ni får beröm från WHO! I mina ögon är ni bara stora skurkar som utnyttjar era medmänniskor! I er värdegrund har ni glömt bort äldre människors behov av glädje! Skäms!

Äger föräldrarna sina barn?

Vilken rätt har föräldrarna att bestämma vad barnen ska lära sig i skolan eller förskolan? Har föräldrarna någon rätt att säga stopp då det gäller uppfostran av barnen? Kan föräldrarna bestämma att deras barn ska bära hijab i skolan?

Frågorna är många och komplexa! Jag läste en bloggartikel om att dessa frågor har väckts i vissa delar av Spanien. Spontant vill jag svara: JA! Föräldrarna ska bestämma. Men sen blir jag tveksam.

Den vågmästarroll som Vox beviljats i autonoma regioner som Andalusien, Murcia och Madrid leder ofrånkomligen till att partiet lyckas få igenom diverse mer eller mindre radikala reformer. Den senaste har undertecknats i Murcia och gäller föräldrars rätt att förbjuda sina barn att deltaga i aktiviteter i skolan som de ej sympatiserar med.

Medan liberala Ciudadanos hamnat i en högst obekväm sits verkar Partido Popular inte ha några problem med att inte bara acceptera, utan även anamma Vox argumentering i frågan. De talar om en ”indoktrinering” i skolorna. Det syftar främst på undervisning i jämställdhet och sexualitet, som Vox menar ofta inte går i linje med de värderingar som föräldrar vill inpränta hos sina barn.

Vetorätten har döpts av Vox till ”pin parental”, vilket åsyftar på en form av föräldrakontroll som erbjuds av exempelvis kabel-tv bolag, så att föräldrar kan reglera vad deras barn ser och framför allt ej får se. Vox värderingar går i det här fallet i linje med de mest ultrakonservativa och katolska rörelser. De opponerar sig högljutt mot att deras barn ”indoktrineras” om exempelvis sexuell frihet.

Vi står inför en kontrovers med många gråzoner. En oundviklig fråga hänger över alltsamman: I vilken utsträckning ”äger” föräldrar sina barn och har de rätt att kontrollera allt de får lära sig?

Redan idag är det uppenbart att föräldrarnas rätt att styra över sina barn inte är total. De får exempelvis inte förbjuda barnen att gå i skolan. Men i vilken utsträckning kan de kräva en skräddarsydd undervisning i linje med sina personliga övertygelser och religiösa åskådning? Föräldrar kan välja om barnen ska läsa kristendom i skolan, men kan de kräva att de ej får ta del av Darwins evolutionsteori? Är det radikal feministisk indoktrinering att undervisa om jämställdhet?

Vi har ju haft dessa diskussioner i Sverige under många år. Vid jul, påsk och skolavslutningar Har diskussionerna poppat upp. Ska eleverna påtvingas normer, traditioner och värderingar som föräldrarna inte gillar? I Sverige löser vi ju alla sådana problem med att hela kollektivet ska omfattas – ingen ska exkluderas. Därmed har det oftast blivit minoriteterna som har fått bestämma. Inget religiöst på skolavslutningar, inga pepparkaksgubbar i luciatåget, huvudbonad ska vara tillåten inne i klassrummet osv.

Jag läser följande i läroplanen för den svenska förskolan:

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas.

När jag läser detta känns det som att alla normer är förbjudna i förskolan. Den tycks vara helt befriad från uppfostran och utformad som en experimentverkstad – trots att barnen lever i förskolan större delen av dagen. Det känns som om det är viktigare att lära sig jämställdhet och undvika konflikter än att lära sig knäppa knappar, knyta skor, bygga torn, gå balansgång, rita en huvudfoting eller något annat som är viktigt för barnets utveckling.

Jag ser genast konflikter som kan uppstå. Jämställdhet – vad är det? Är det att alla människor behandlas lika eller att man låter var och en utvecklas efter sin förmåga? Kan föräldrarna ha något inflytande då det gäller barnens uppfostran? Kan föräldrarna förbjuda att barnen utsätts för påverkan?

Jag funderar lite kring de föräldrar som vill att barnen ska få en undervisning som bygger på svenska värderingar. Kan dessa föräldrar samtidigt vilja förbjuda hijab i skolan? De vill å ena sidan bestämma över vilka värderingar som deras eget barn präglas av men å andra sidan förbjuda värderingar som andra barn har med sig hemifrån!

Det blir problematiskt när ett land präglas av kollektivism. Olikheter ska tillåtas men vi får inte erkänna att vi är olika. Alla ska tryckas in i samma box. Ingen får lyckas bättre än någon annan. Den som har bättre förutsättningar ska skämmas. Alla ska indoktrineras till att bli små socialistiska varelser!

Jag är glad över att jag inte har några småbarn idag. Jag är glad över att jag slipper bekymra mig över hur deras skoldag egentligen är. Jag är glad över att jag slipper skolans värdegrundsdiskussioner.

Kyrkans normer har ersatts av socialismens värderingar!

Allt färre svenskar går i kyrkan och kyrkans normer har ersatts av socialismens värderingar. Socialismen har suttit vid makten över 50 år och socialism har blivit vår nya ersättningsreligion. Socialister är ofta egoister/narcissister och de behöver en religiös täckmantel för att spridda sitt budskap. Egoister kan inte själva se eller känna vad som är gott och ont, de behöver dölja sig bakom dogmerna. Titta bara på dogmen ”allas lika värde” som endast kan förstås som ett rättighetsanspråk och inget annat eller…. Motsatsen är att ingen är värd något, alla kommer från samma klon, vars enda värde kan vara kollektivt, inte de enskilda delarna i kollektivet. Detta förtar individens värde och gör varje del utbytbar för nomenklaturan. Slutsatsen blir att dogmen dels är falsk som idé och dels människofientlig om den tillämpas.

Läs hela artikeln HÄR.