Mpemba-effekten: När varmt vatten fryser snabbare än kallt

På morgontimmarna idag drog en tät dimma in över stan. Jag skojade till det med orden: ”Fråga Erika Bjerström om detta har något med CO2 och globala uppvärmningen att göra”. Naturligtvis minns jag vad jag lärde mig i skolan. När värme och kyla möts så bildas dimmoln. Men idag läste jag en intressant artikel (på engelska):

Detta fenomen, som kan observeras i en ny trend på sociala medier, är fortfarande ett mysterium för vetenskapen.

Mpemba-effekten är ett fenomen genom vilket en varm vätska under vissa förhållanden kan frysa snabbare än en kall. Detta kontraintuitiva faktum har varit känt åtminstone sedan Aristoteles tid, för cirka 2,300 år sedan; på senare tid återupptäcktes den av Erasto Mpemba, en tanzanisk gymnasieelev, som tillsammans med fysikern Denis Osborne först undersökte den på 1960-talet. Deras artikel, publicerad i Physics Education 1969, hade passande titeln ”Cool?” För några månader sedan blev en trend bestående av att kasta kokande vatten i luften för att se det snabbt frysa och förvandlas till snö viralt på sociala medier.

Det har varit en del kontroverser angående detta fenomen, eftersom det har visat sig svårt att konsekvent replikera resultatet i laboratoriet. De minsta detaljerna spelar stor roll, till exempel behållarens storlek, form och material – även där termometern är placerad. Olika förklaringar har föreslagits för Mpemba-effekten: konvektion, avdunstning, överkylning, föroreningar i vattnet, upplösta gaser och mer. Det finns dock inget allmänt accepterat argument, eftersom alla ovannämnda fenomen verkar spela en roll.

Även om dessa förklaringar delvis kan vara sanna när det gäller vatten, gäller de inte andra ämnen, såsom magnetoresistanslegeringar, polymerlegeringar och granulära system, där fenomenet också observeras…

Det är alltså inte så lätt att förstå fysikens lagar! De lärde tvistar fortfarande om hur allt på vårt jordklot fungerar, varför vissa fenomen uppstår och vad som påverkar. Det finns teorier och datorprogram som simulerar. Men egentligen är det ju bara några få som VET allt om våra väder. Det är sådana som Erika Bjerström, Väder-Per, Greta Thunberg och Rockström. Till sin hjälp har de rapporter från FN:s klimatpanel IPCC. Naturligtvis måste vi lita på dessa orakel trots att de lärde har svårt att förklara!

Tack vare artikeln om Mpemba-effekten förstår jag hur lite vi människor förstår!

Kan vattnet ta slut?

För några dagar sedan läste jag ännu en artikel om vattenbrist. Ännu en gång tänkte jag att vattnet kan väl inte ta slut! Dålig planering och resursutnyttjande kan påverka men vattnet kan inte ta slut! Ett klipp ur artikeln:

Det är fortsatt allvarlig vattenbrist med bevattningsförbud i delar av sydöstra Sverige, och inte säkert att nivåerna hämtar sig i vinter. Nu kräver branschorganisationen Svenskt vatten att regeringen tillsätter en vattensamordnare, inför nya regler om vattenransonering – och straff för den som bryter mot bevattningsförbud.

Det har aldrig varit så mycket vädersnack som sommaren 2022. Varmt, kallt, torrt regnigt, blåsigt, … Mer än vanligt och medierna har spätt på tillsammans med klimataktivisterna. Det finns undersökningar som visar att vi människor i första hand pratar sjukdomar och väder. De senaste åren har förstärkt det med pandemin och värmeböljor. Ja, värmeböljor är väl också väder? Men vi människor har tydligen dessa favoritämnen när vi ska kommunicera med varandra!

Läste en intervju med Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Tidiga värmeböljor med högre temperaturer än normalt är ett resultat av klimatförändringarna, menar hon. Sommarens värmeböljor kom redan i juni. Det var ett resultat av att södra Europa inte fick någon ordentlig nederbörd under vintern.

Enligt samma professor kommer jorden att anpassa sig efter klimatförändringarna. Vilket inte samhället gör när klimatet förändrar sig snabbt och värmeböljor kommer till länder som inte är vana vid det.

Det är ingen klimatkris vi har utan det är en samhällskris. Jordens klimat ändrar sig på ett sätt som vi inte är vana vid och då får vi olika typer av samhällskriser till följd av det, säger Gunilla Svensson.

Det råder ingen brist på vatten! 70 procent av jordklotets yta täcks av vatten. Av detta vatten är 2,5 procent världens vatten sötvatten. Det har inte skett någon mätbar förändring. Cirka en procent av sötvattnet är dricksvatten. I Sverige har vi god tillgång på rent vatten. Hela 9 procent av Sveriges yta utgörs av sjöar och vi använder endast 0,5 till 1 procent av det sötvatten som finns tillgängligt. Hushållen använder i snitt 140 liter dricksvatten per person och dygn. Problemet är att vatten och människor inte alltid finns på samma ställe.  Eller så avgör klimatet vilka platser som har vatten.

Sanningen är att människans användning av naturen bidrar till samhällskriser. Människor hugger ner träd som binder jorden. Erosion och dränerade våtmarker minskar på vattenresurserna. Urbanisering, hus- och vägbygge, asfaltering, utdikning osv minskar avrinningsytor. Dessutom förstör vi våra vattentäkter med övergödning! Ökad befolkning använder också mer vatten

Jag har under årens lopp hört ordet vattenbrist så många gånger att jag knappast lyssnar längre. Efter torka brukar det komma regn. Det finns vatten men politikerna har inte använt skatteintäkterna till att prioritera vattenförsörjningen! Jag minns en artikel från maj 2016:

Under tisdagskvällens fullmäktigemöte i Mörbylånga dansade politikerna regndans för att få slut på torkan på Öland.

– I princip alla dansade, det var väl kanske fem personer som satt ner, berättar initiativtagaren Eva Öberg, som är miljöpartist och sitter i både fullmäktige och kommunstyrelsen i Mörbylånga.

Inte på 30 år har vattennivåerna på Öland varit så låga som nu. Frågan har varit uppe till politisk diskussion vid flera tillfällen och inför gårdagens möte hade Eva Öberg skrivit en motion om att kommunfullmäktige skulle dansa regndans.

Moder natur anpassar sig! Vi människor borde anpassa oss efter moder natur – istället för att ta en mängd tokiga politiska beslut! Vattnet tar inte slut!

Nyhetstorka orsakar extremväder?

Den senaste tiden har medierna fastnat i sina rapporter om extremväder. Det verkar inte finnas så mycket mer att rapportera om. Kanske har den ordinarie personalen tagit semester och släppt in vikarier på redaktionerna? En annan orsak kan vara klimatalarmisterna som eldar på med extremväder och bränder bara för att påvisa ett klimatnödläge och fiska röster inför valet.

Det går kanske att lura en del människor med denna alarmism. Men vi är några stycken som kommer ihåg från tidigare somrar med värmeböljor. Inför förra valet, sommaren 2018, inträffade många stora skogsbränder i Sverige. Politikerna försökte genast dra nytta av detta och de besökte brandplatser och gav intervjuer, som här Isabella Lövin (Mp):

”–Det här är det som forskarna har förutspått kommer att hända vid ett varmare klimat”, säger Lövin.

”Vi som politiker kan inte spela roulette med framtiden och hoppas på det bästa.”

”Samtidigt som situationen är extrem i Sverige får vi inte glömma bort att det samtidigt pågår extrema väderhändelser på hela norra halvklotet med rekordtemperaturer på många håll,” säger klimatministern och varnar för att mat- och vattenförsörjningen hotas i stora delar av världen om vi tillåter klimatförändringarna att fortsätta.”

Eller Annie Lööf som skrev på FB:

”Det kommer komma dagar då politiska förslag ska debatteras, då ansvar ska utvärderas, vägen framåt ska förbättras. Då vi ska diskutera de ödesdigra klimatförändringarnas konsekvenser och behovet av förstärkt civilförsvar.”

Det var för fyra år sedan men för några dagar sedan ville Märta Stenevi (Mp) sammankalla riksdagen – trots sommarlov – för att utlysa klimatnödläge!

Idag läser jag på SVT:

Riskerna med extremhettan har den senaste tiden visats med tydlighet i Sydeuropa. Totalt närmare 600 värmerelaterade dödsfall har rapporterats i Spanien och Portugal, enligt AP.

Klimatexperter varnar för att den globala uppvärmningen kommer att fortsätta till ett ökat antal extrema väderhändelser av olika slag.

600 låter mycket men … jag har skrivit om värmerelaterade dödsfall i Spanien några gånger tidigare. Jag letar reda på artikeln från den 29 juli 2021:

Men …det finns en slående paradox i Spanien: temperaturerna stiger och det finns färre dödsfall kopplade till de extrema värmen. Som epidemiologen Julio Díaz, 61, påpekar är det inte kulan som dödar oss, utan hastigheten med vilken den färdas. Medan temperaturen stiger, med den maximala dagliga temperaturen på sommaren ökar med cirka 0,4ºC varje decennium, så är tröskeln vid vilken värme dödar – för närvarande med 0,6º C per decennium.

– Det tar mer och mer värme för människor att dö, säger han.

– 2003 var det en brutal värmebölja, säger Díaz och pekar på vändpunkten. ”I Spanien dog 6 600 människor på 15 dagar.” Det var den sommaren som värmeböljan drabbade bl a Paris och Rom och omkring 70 000 européer dog. För att undvika att detta händer igen lanserade det spanska hälsoministeriet 2004 en nationell plan som införde förebyggande åtgärder och dessa åtgärder har aktiverats varje sommar sedan dess. Några av rekommendationerna kan tyckas uppenbara, som att dricka mycket vatten och undvika fysisk aktivitet i solen, men de fungerar. Nu dödar värmeböljor cirka 1 300 människor om året, en siffra som liknar den för dödsfall till följd av köldknäppar, som dödar cirka 1 050 människor om året.

Díaz betonar att värmen vanligtvis inte dödar direkt. År 2003 berodde endast 140 av de 6 600 dödsfallen på värmeslag.

De flesta dödsfallen gällde äldre personer med underliggande sjukdomar som förvärrades av de ovanligt höga temperaturerna. Linares påpekar att vissa typer av medicinering, som de som administrerautss för Parkinsonssjukdom eller Alzheimers, kan förvärra uttorkning och värmeslag.

Men även fattigdom kan göra att människor inte följer riktlinjerna för anpassning – t ex att elen är dyr och fattiga använder inte klimatanläggningen.

SVT:s 600 döda är alltså inte onormalt! Det är snarare klimataktivism som driver fram texten. Nyhetstorkan gör väl också en del för att journalisterna mer än gärna hänger fast vid ordet extremvärme och skrämseltaktik! Våra vänner i Spanien utnyttjar sig av siestan, dvs håller sig inomhus mitt på dagen när det är varmt och går ut på kvällen när det blir svalare.