Nyanländ

Ännu en gång funderar jag kring tydlighet och den språkförändring som vi har utsatts för. Idag läste jag en rubrik om nyanlända som hade bott i Sverige i snart 2 år!

Jag använder själv helt andra tidsbegrepp. När jag sätter foten för första gången i ett nytt land eller en ny stad eller flyttar in i ett nytt hus – DÅ är jag nyanländ. De första dagarna eller eventuellt veckorna kan jag också vara nyanländ, dvs under en viss orienteringsfas. Men sen får jag en ny status. Jag kan vara semestrande, besökare, bostadssökande, asylsökande, jobbsökare eller något annat. Men jag är inte nyanländ!

Efter nästan 6 veckor här på semesterorten skulle jag bli upprörd om någon benämnde mig som nyanländ!

Denna förskjutning av ords betydelse har kommit de senaste åren. Den har kommit som följd av en ängslighet där ingenting får benämnas på något sätt så att någon eventuellt kan bli kränkt. Men nog är det mer kränkande att bli förklenad som en nyanländ när man faktiskt har varit här i snart 2 år, har hunnit bekanta sig med omgivningen, fått vissa kontakter och vet var butikerna finns, var man kan få vård, var skolan finns och börjar få hum om hur det svenska samhället fungerar? Varför inte kalla människor för det de är?

Det går ju att kränka och förklena på många sätt. Men jag anser att denna språkförändring som förminskar människor till mindre vetande nyanlända – trots att vederbörande har hunnit skaffa sig en mängd erfarenheter – är förklenande. Det är inte rätt att behandla vuxna människor som om de vore småbarn!

Men myndigheterna har ju anammat detta förklenande begrepp! De vill inte kalla dem för människor i utbildning eller etableringsfas. Nej, de ska göras till små hjälplösa barn!

 

Annonser

Är det viktigt att kunna uttrycka sig i tal och skrift?

 

 

Genom att klippa ut bokstäver och ord ur dagstidningar och sen pussla ihop dessa lärde jag mig som 5-6-åring att läsa och skriva. Jag kunde läsa, skriva och räkna när jag började skolan. De flesta svenska barn kan iallafall skriva och läsa sina namn när de börjar skolan. Det  stora flertalet är nyfikna på att lära sig läsa. De frågar sina föräldrar: ”Vad står det där?” när de tittar i böcker och tidningar, ser gatuskyltar eller något annat skriftligt. Barn i Sverige lär sig att både det muntliga och skriftliga språket är viktigt! Vi kan ha problem med rättstavning, särskrivning och skiljetecken. Men de allra flesta flesta av oss behärskar vårt språk – både skriftligt och muntligt. De allra flesta av oss behärskar även andra språk -både muntligt och skriftligt.

Hur är det med människor i andra länder? Anser de att det är viktigt att kunna uttrycka sig skriftligt? Jag har skrivit om detta tidigare och idag blir jag ännu mer fundersam.

”Nadjibullah Temri, som var analfabet när han kom till Sverige, var tvungen att lämna skolan trots att han bara hunnit klara halva utbildningen.

– Jag hade aldrig använt en penna, så i början var det jättesvårt. Sakta blev det lättare. Men sen när jag kände mig lite bättre så var min tid slut. Jag var jätteledsen att jag fick sluta SFI. Jag kan läsa och skriva lite grann och jag tänkte att kanske skulle glömma det jag lärde mig, säger han.

I hemlandet Afganistan arbetade han som tekniker och då behövdes ingen skolutbildning.

– Då arbetade jag bara, jag studerade aldrig. Om jag översätter på mitt språk, så kan jag inte läsa det. Jag måste läsa på svenska. Om jag inte förstår ett ord så måste jag fråga någon som kan berätta det för mig.” läser jag.

Jag ser ju de kulturella skillnaderna. I Afghanistan behöver man inte kunna läsa för att vara tekniker. Man behöver inte kunna läsa instruktioner, ritningar, beteckningar på reservdelar, kunna fylla i en lönerapport, kunna läsa ett meddelande från skattemyndigheten eller kunna läsa ett hyreskontrakt eller någon annan information. Där räcker det att kunna jobba. Det måste ju bli jätteproblem med att integrera sig i det svenska samhället!

Jag skrev i en tidigare artikel:

”Därför är det med bestörtning som jag läser att bara en tredjedel av de flyktingar som kom till Sverige (och har fått uppehållstillstånd) 2007 har fullföljt hela utbildningen Svenska för invandrare (SFI).  Andelen är lägst för de flyktingar som bara har grundskola i bagaget från hemlandet. Av dessa har bara 20 procent fullföljt SFI. Hur tror dessa människor att de ska kunna klara sig i det svenska samhället när de inte ens kan gå färdigt en SFI-utbildning?”

Men … något har tydligen hänt sedan jag skrev artikeln! Läget har blivit dystrare. Idag läser jag mycket sämre siffror.

”Av de 1715 personer som uppgett att de hade noll års utbildning från sitt hemland var det bara 9 procent av eleverna som hade klarat sig igenom hela SFI under perioden.

Det kan jämföras med den grupp SFI-elever som har utbildning i 13 år eller mer. I den högutbildade gruppen hade 44 procent klarat samtliga kurser i SFI.”

Det är alltså bara 9 % av de som är analfabeter som klarar av att fullfölja och bli godkända på SFI-utbildningen! Ännu värre är att bara 44 % av de högutbildade klarar SFI-utbildningen. Hur kommer dessa personer att klara av det svenska samhället?

När jag läser dessa siffror så förstår jag att de som inte kan tillgodogöra sig information av olika slag i den svenska kontexten. De känner sig naturligtvis utanför, missförstådda och kränkta. Eftersom de inte kan uttrycka sig i skrift så blir de högljudda och försöker hävda sig muntligt.

Det uppstår naturligtvis ett stort antal konfliktsituationer pga denna enorma kulturskillnad. Inget av detta blir bättre av att tycka-synd-om-människor daltar med dessa outbildade invandrare och kallar oss övriga för främlingsfientliga.

Naturligtvis måste alla som kommer i kontakt med dessa outbildade ställa krav på att de fullföljer sin SFI-utbildning! De måste få reda på att de inte har en chans att integrera sig i det svenska samhället utan de basala kunskaperna i det svenska språket! Hur kommer de att klara sig i Sverige?

särskrivning

Ett medialt fördummande språk

Som vanligt började jag min dag med att göra ett ledarsvep och som vanligt blev jag förfärad över språkbruket. I min enfald har jag ju trott att en journalist  måste kunna behandla språket korrekt. Jag har t o m ansett att journalister har som uppgift att hålla språket rent, neutralt och vackert i ett uppfostrande syfte – för lära oss vanliga människor ett bättre språkbruk. Men jag inser att jag nog har alltför stora pretentioner!

Dagens svep började med en skribent som skrev ”X sprider denna sörja”. Sörja? Sörja kan ersättas med slask, modd, blöta, kladd, gyttja, geggamoja, gegga, söl, slabb, smet eller liknande. Men vad hade egentligen personen som  spred sörja gjort? Jo, vederbörande hade skrivit sina åsikter i sin blogg – åsikter som bygger på ett verkligt skeende. Men naturligtvis var det ”fel” åsikter.  De passade inte in i etablissemangets tankevärld och därför ska skribenten dras i gyttjepölar.

Sen läste jag om ”Finansministern har en våt dröm”. Jag såg framför mig att få läsa om finansministerns sexfantasier eftersom uttrycket ”våt dröm” betyder enl Wikipedia:

”En våt dröm är en dröm av sexuellt upphetsande natur. Namnet kommer av att män som har drömmar med sexuella inslag kan få pollution och att kvinnor får fuktigare slemhinnor som vid annan sexuell upphetsning.”

Men ledaren handlade ju om finansiering av nya stora vägsatsningar! Vad har detta med våta drömmar att göra? Det känns bara sjaskigt att läsa detta i ett annars seriöst sammanhang.

Det finns många fler exempel på hur illa ledarskribenter uttrycker sig. Jag blir arg och ledsen när jag läser deras alster. Jag är nämligen dum nog att tycka att de har ett stort ansvar för hur de uttrycker sig!

Men det finns så många andra exempel på hur offentliga personer uttrycker sig. Det skär i öronen på mig när statsministern eller inrikesministern säger i TV att de blir förbannade. Varför säger de inte arga eller upprörda istället? Vi har ju så många synonymer som är mer ”stilrena”! Ofta hör vi journalister som svär i TV. Snälla rara! Vad är det för språkbruk ni sprider vidare till våra barn, ungdomar och invandrare?

Dagens skratt fick jag dock när jag läste en artikel om sista chansen att bli av med de gamla mynten och sedlarna:

”Bankkontoren väntar sig anstormning, rusning och köer.”

Jag ser framför mig att människor som trampar ner varandra för att nå fram till banken samt kilometer långa köer och upplopp. Jag ser i min inre bild poliser och vakter som håller ordning utanför banklokalerna. Så läser jag vidare att någon fick vänta en kvart innan på sin tur. En kvart är det lång väntan? Är det rusning? Var det en praktikant som skrev artikeln eller är det så urusel standard på journalisterna idag?

Igår läste jag om att en kvinna som misshandlades svårt utanför Stadsbiblioteket i Malmö. Hon blev slagen med en hammare i huvudet ett flertal gånger. Sedan stals förövaren hennes väska. ”Det är riktigt illa gjort”, sa presstalesmannen på polisens ledningscentral!

Samtidigt som journalister har ett överdrivet språk och gärna smutskastar vanliga människor så förvandlar de oss till tölpar. Men polisen … gör vaga uttalande som nästan tar brottslingar i försvar!

Vart är vi på väg med detta polariserade och fördummande språkbruk?

 

 

Tidigare äldre inlägg

beppe852

Hellre död än röd

Micke K - En Röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

Helt apropå

En blogg om tro, hopp och kärlek. Om livet och om lite till.

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

%d bloggare gillar detta: