Vem vill köpa en begagnad bil av honom?

Per Bolund skyllde på svag krona och prisökningar på olja när det gäller bensinpriset – utan att blinka. Han glömde att nämna att när vi tankar betalar vi tre olika konsumtionsskatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. I februari kostade bensinen i genomsnitt 15,06 kronor litern. 64 procent, eller 9,71 kronor, av priset utgjordes av skatter.

Men denne man sitter i Agenda och skyller på en svag krona och prisökningar på olja. 2/3 av bensinpriset går direkt in i statskassan. De är inte öronmärkta för att nå klimatmålen! Nej, de får ner i slukhålet i budgeten! Till större delen kommer de att användas till något av alla de politiska projekt som skapas enbart för att politikerna tycker det är roligt!

Bolunds råd till alla som rasar över bensinpriset: Köp en elbil! Han säger att visst är de dyra i inköp men sen … Han glömmer ännu en gång fakta. Konsumentpriset på el består av en rad olika komponenter. Priset varierar mellan olika kundkategorier samt mellan stad och landsbygd. Det beror till exempel på olika distributionskostnader, subventioner och elmarknadens struktur. Elskatten för hushåll har haft en stigande utveckling sedan elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996.

Naturligtvis finns det även driftskostnader på en elbil! Mer pengar till statens slukhål! Men sådana petitesser nämner inte Bolund.

Växande städer, elektrifiering i samhället och nya industrier har gjort att delar av landet nu riskerar elbrist. Det menar den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät, som sagt nej till att öka nätkapaciteten på flera håll. Nedläggningar av kärnkraftverk tvingar Sverige att importera el – el som kommer från kolkraftverk.

Men i Bolunds värld nämner man inte detta. Vi måste ju offra oss lite inför klimathotet. Vi måste ju förstå det som lilla Greta förstår – världen kommer att gå under om vi inte följer klimatalarmisternas visioner.

Per Bolund – du och dina kollegor är värre än forna tiders hästhandlare! Jag skulle aldrig köpa vare sig häst eller begagnad bil av dig!

Annonser

Miljöpiskan eller svensk flathet

Efter ett halvår i Spanien funderar jag kring skillnader i sophanteringen mellan Sverige och Spanien. Den väluppfostrade svensken i mig gör uppror och jag undrar om vi svenskar är grundlurade då det gäller sophantering.

I Spanien ställs hushållssoporna ut på gatan efter kl 20,00. Vid hyreshusen finns soptunnor för detta. Vid 1-2-tiden på natten kommer sopbilen och hämtar.

Vi hade 3 containrar utplacerade på gatorna – ca vart 3:dje kvarter. Den ena var till för glas – färgat och vitt blandades -, en för vattenflaskorna av plast och petflaskor,  plåtburkar och öl- och läskburkar – Spanien finns inget pantsystem för detta –  och förpackningar samt den sista för vanliga tidningspapper. Pappkartonger eller andra skrymmande föremål ställdes bredvid. Det var rent och snyggt trots behållarnas placering på vanliga gator. Papperskorgar fanns uppsatta med jämna mellanrum och tömdes varje dag. Trasiga möbler och hushållsapparater ställdes ut på gatan varje torsdag. Batterier och glödlampor lämnades i elektronikaffären.

I Sverige får vi leta efter papperskorgar. Vi har restriktiva regler om sopsortering och långt till återvinningsgårdarna och grovsoporna lämnas på speciella återvinningsgårdar med begränsade öppettider. Vår soptunna töms varannan vecka – om vi själv har ställt ut den på gatan och vänt den rätt. Vi har ett återvinningssystem för öl- och läskburkar samt för petflaskor. Vi har alltså en komplicerad sophantering och ser skräp överallt på våra gator.

I Spanien är inte grönsaker, frukt eller konditorivaror inplastade. Kunden tar på sig en engångsplasthandske, plockar själv ner i plast- eller papperspåse och väger och prismärker. Det går åt mängder av plasthandskar men är hygieniskt. På detta sätt får kunden valfrihet. Den som vill ha 2 eller 3 småkakor behöver inte köpa en hel förpackning. Ingen behöver hitta en rutten persika i förpackningen. Bra system tycker jag!

Miljötalibanerna har sedan 1970-talet piskat svenska folket med olika pålagor. Vi har tvingats in i vårt komplicerade sopsorteringssystem och har själv fått betala det med olika miljöavgifter. Trots det fortsätter de att kräva mer och mer av oss. Vi sorterar mer och mer, blir beskyllda för att kasta för mycket mat, energisparar, använder fairtrade, köper ekologiskt, äter mindre mängder kött och dricker mindre mängder mjölk. Dessutom tar vi ansvar för och betala för hela världens sophantering.

Vi ska beskyllas för plast och sopor i våra hav – men vi såg inte mycket av detta i Medelhavet eller vid stranden. Däremot låg en del sopor ute i naturen uppe bergen. En del sopor följde sedan med regnvattnet ut i havet.

Nu ska vi även ta ansvar för klimatförändringarna! Vi ska känna klimatångest och skam över att vi använder bensin, flyger och sätter barn till världen. Dessutom ska vi skämmas för att vissa personer i vuxenvärlden utnyttjar barn för att sprida denna klimatångest. NEJ! Jag vägrar! Jag vill inte betala fler klimatskatter och jag vill inte skämmas!

Men i Sverige utnyttjas vi till max av dessa miljötalibaner. Vi utför jobbet, sorterar och betalar … men vad får vi tillbaka? Jag vill inte vara med längre! Med 40 år av miljömedvetenhet slår jag bakut för att jag vet att jag har kunskap! Nu bryr jag mig inte längre – påverkas inte längre av osund propagandan och gör det som känns rätt! Jag har ingen lust att släpa sopor över halva stan till återvinningsgården för att vissa företag ska tjäna pengar på det.Jag får ju ändå betala och det är andra som tjänar pengar på min miljömedvetenhet. Jag vill ha något tillbaka, t ex slippa alla klimatavgifter.

 

 

Ett dyrt parti

Idag inleder Miljöpartiet sin kongress i Örebro. Det är då som Per Bolund ska utses till manligt språkrör. Naturligtvis kommer klimatfrågan också att diskuteras. Men en mängd andra motioner finns med på deras dagordning.

Helt klart är ju att de flesta motionerna har skrivits av människor som sakna sinne för ekonomi! Några exempel är:

• A-kassa direkt efter gymnasiet. Jag har i min enfald alltid trott att A-kassan är till för dem som har haft ett jobb men förlorar detta t ex vid företagsnedläggning eller rationalisering på arbetsplatsen.
• Fyra dagars arbetsvecka. Ingenting hindrar väl någon att bara jobba 4 dagar i veckan om de vill avstå från lön för den 5:te dagen.
• Garantilön för egenföretagare de enskilda dagar de inte får något uppdrag. Men … att vara enskild företagare är inte samma sak som att vara anställd! En enskild företagare har ingen 40-timmars vecka.
• Rätt att tacka nej när Arbetsförmedlingen anvisar ett jobb längre bort än en timma från hemmet. Alla har väl rätt att tacka nej till ett jobb, men … då ska man väl inte kräva A-kassa .
• Familjevecka antingen man har familj eller inte. Familjevecka … ordet … Jag trodde att förslaget om familjevecka handlade om att föräldrar ska få mer tid tillsammans med  sina barn.

Gemensamt för alla förslag är att någon annan ska betala. Staten har ju inga egna pengar. Det är ju vi skattebetalare som får stå för notan.

Ytterligare motioner handlar om medborgarlön i olika tappningar. Jag har skrivit om min uppfattning om detta vid några tidigare tillfälle. Såhär skrev jag för ca ett år sedan:

”Då och då höjs röster om medborgarlön. Även jag har funderat kring hur samhället skulle fungera med en sådan. Nu har jag läst en bok om ett sådant samhälle – en skönlitterär bok om ett indianreservat. Boken heter Visselblåsaren och John Grisham har skrivit den.

Indianreservatet ska vara självstyrande – en stat i staten. De ska i och för sig rapportera vilka vinster de gör. Men ingen kollar sanningshalten i deras rapporter. Däremot kan de inte kräva något tillbaka av övriga samhället utanför.

Invånarna i indianreservatet driver ett casino. Alla medlemmar i kollektivet delar på vinsterna – en medborgarlön. Alla har fri skolgång – även på högskolenivå. Alla har fri läkarvård. Alla har fri tillgång till all social service. Den som vill jobba kan få jobb inom casinots olika verksamheter – men bara om de delar hövdingens värdegrund. Hövdingen väljs i demokratiska val. En förutsättning för att få ta del av välfärden är att man är registrerad. För att registrera sig måste man kunna bevisa att man har indianblod i ådrorna! Dock kan det räcka att man är 1/32- dels indian om man har rätt utseende men en annan får inte registrera sig trots att denne är 1/8-dels indian för att dennes gener har gjort att personen är ljushårig.

Egentligen borde alla vara nöjda. Alla har ju sin försörjning och välfärd tryggad. Alla kan ägna sina dagar åt vad de vill. Men det finns problem med alkohol, droger och kriminalitet. Vissa medborgare vill ha mer och använder casinot för egna syften. Alla intäkter redovisas inte. Varje dag går en del av vinsten till egna plånböcker. Dessa människor använder pengarna till att få mer makt, bygga hus, hotell och turistnäring. För vinsterna köper de guld och ädelstenar samt lever ett lyxliv.

I alla samhällen finns det människor som vill utnyttja andra. Det är maktmänniskor vars drivkraft är att få mer än alla andra. De nöjer sig inte med en medborgarlön! De vill ha ära och berömmelse! De drar sig inte för att syssla med olagligheter! Ett samhälle med medborgarlön blir varken bättre eller sämre än nuvarande system!”

När jag läser om alla stolligheter som kommer från Mp blir jag förundrad. Hur kan denna lilla sekt överhuvudtaget få så många röster som de får? Finns det verkligen så många naiva människor? Tror dessa naiva människor att regeringen har en egen sedelpress som går dygnet runt för att kunna dela ut pengar till alla som vill ha – utan motprestation? Tror de att samhället skulle bli bättre?