SCB:s årliga medborgarundersökning

I dagarna får 161 500 personer i 135 kommuner runt om i Sverige enkäten i brevlådan. Aldrig tidigare har så många individer deltagit i SCB:s medborgarundersökning ett och samma år.

Sambon var en av de som får vara med i undersökningen. 161 500 personer i 135 kommuner – det låter mycket. Men det blir ju bara ca 1200 personer i vår kommun. Hur många av dem kommer att svara?

Vi har använt oss av SCB:s medborgarundersökning i flera år och svaren används i vårt arbete för att utveckla den kommunala servicen på olika sätt. Svaren ger en fingervisning om vad vi gör bra och inom vilka områden vi behöver bli bättre. Så skriver kommunen på sin hemsida.

Men frågorna då? Tja, det är ett 30-tal frågor. Svaren ges på ett 10-gradig skala från inte alls bra till i allra högsta grad bra + en ruta för ingen åsikt. När jag tittade igenom dessa luddiga frågor så skulle jag svara ingen åsikt på det mesta. Hur skulle jag som pensionär – med barn utflugna till andra orter – kunna ha en åsikt om hur det fungerar i kommunen med: arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, förskola, grundskola, gymnasieskola, fritidsaktiviteter, äldreomsorgen, räddningstjänsten, socialtjänsten osv. Jag har ju ingen kontakt med något av delarna!

Jag kan möjligen ha åsikter om kommunikationer, gator, cykelvägar, renhållning och sopor, kultur, bemötande eller liknande. Men … hur svarar man på: Vad tror eller tycker du om dricksvattnet eller avloppet eller sophämtningen? De flesta svarar nog att det är ganska bra. Men vad är ganska bra? Att det kommer vatten ur kranen eller att de tömmer soporna var 14:nde dag eller att avloppet inte stinker? Allt det betalar vi ju extra för och det borde ju få den leverans som vi har blivit lovade.

De sista frågorna handlar om invånarnas inflytande i kommunen? Vadå inflytande. Det stora flertalet invånare nöjer sig med att rösta vart 4:de år och betala sina räkningar. De kan kanske ilskna till om något inte fungera. Men politikerna och de kommunala tjänstemännen styr!

Det finns inget konkret i frågorna. Inga frågor om hur kommunens ekonomi sköts – används skattemedlen till rätt saker? Inga frågor om rätt eller fel då det gäller att utesluta vissa partier från makt. Inga frågor om vissa småpåvar som har alldeles för stor makt. Inga frågor om vad medborgarna saknar och skulle vilja ha.

Ett exempel på hur lite kommunen bryr sig om vad vi tycker är: I samband med att ”Hesa-Fredrik” ljöd ställde vi en fråga på kommunens hemsida om det finns några skyddsrum i vår kommun. Frågan besvarades aldrig och togs bort ganska omgående! Därför känns det meningslöst att besvara kommunenkäten!

Luddiga frågor får luddiga svar. De flesta som svarar är snälla och svarar snällt. Jag tror att de flesta svaren blir positiva även om många knyter näven i byxfickan.

Kommunen får de svar som den vill ha! Kan slå sig för bröstet och säga: Medborgarna är nöjda! Men vad kostar denna undersökning? Kunde inte skattepengarna ha använts bättre?

Annonser

Kan politiker göra vad som helst – och vad blir kostnaden för oss skattebetalare?

Igår talade regeringen om att de har tillsatt en utredning för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått i uppgift att ge regeringen underlag för hur ett sådant system kan införas så att det förenklar för resenärer. Men hur nytt är det och hur kostsamt blir det att nöta samma fråga. Jag läste om deras idé redan 2008 – för 11 år sedan.

”Det krävs en stort krafttag för att ge kollektivtrafikresandet en skjuts i framtiden. Det anser socialdemokraternas klimatrådslag, som bland annat vill att ett gemensamt biljettsystem utarbetas, så att resenärer smidigt kan åka kollektivt i hela landet.

– Vi tänker oss ett gemensamt elektroniskt system, där man kan ladda ett kort med exempelvis 1000 kronor, och sedan kan åka kollektivt oavsett om man är i Stockholm eller Linköping utan att lösa nya biljetter. Taxorna ska beslutas lokalt, säger Carin Jämtin, ordförande i socialdemokraternas klimatrådslag.

Klimatrådslaget har till uppgift att utveckla den socialdemokratiska miljöpolitiken. Rådslaget föreslår nu en fördubbling av kollektivtrafiken fram till 2020, och betonar bland annat att kollektivtrafik ska finnas med från början vid planeringen av nya tätorter.”

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, har enligt januariavtalet kommit överens om att regeringen ska arbeta för ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. Den särskilda utredaren ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast dem 30 april 2020. Vad kommer detta att kosta oss skattebetalare?

Man behöver inte leta för att finna. 5 minuter på google så hittar jag en mängd politiskt slösaktiga projekt. T ex detta om hemtjänsten i Malmö.

”2016 köpte Malmö stad in 1200 nyckelfria lås för närmare en miljon kronor. Tanken var att de nyckelfria låsen skulle fungera inom hemtjänsten, men låsen har inte kunnat användas.”

Då bör vi kanske komma ihåg att Malmö inte klarar sin ekonomi utan statligt utjämningsstöd.

Men det finns en mängd andra slöserier med skatterna som t ex dessa:

Men Sverige är inte ensamt om politiskt slöseri. Jag läser idag om en rutschbana i Estepona. Jag läste om den redan i våras med då trodde jag att det var en skröna.

”Den var i drift mindre än 24 timmar. Nu är Europas längsta rutschbana nedmonterad i Estepona. Efter att flera åkare ådrog sig skador beslutade kommunen sig för att montera ned anläggningen som var 38 meter lång och med en lutning på mellan 32 och 34 grader.

Den 11 maj. Barn, ungdomar och familjer var på plats när Europas längsta rutschbana öppnade i centrala Estepona. Men bara 24 timmar senare stängde den.

En del ignorerade säkerhetsreglerna. Den ena efter den andra linkade från området med skador. Eller som den dam i blå klänning som drog ned i högsta fart med klänningen uppe vid naveln och trosorna i luften…

Bilden av det perfekta familjeäventyret i stadsmiljö förvandlades till polemik och kontrovers bara några veckor innan kommunvalet.

De boende i Estepona förutom alla besökare och turister kan i fortsättningen njuta av den behagligt vackra parken Los Niños på 38.000 kvadratmeter utan att behöva riskera skada sig. ”

Det finns tre stora misstag man kan begå i politiken.
1. Inte leva som man lär.
2. Missbruka offentliga medel.
3. Ljuga.

Idag har jag skrivit om att missbruka offentliga medel eftersom jag har skrivit om lögner och att leva som man lär så många gånger förr.

Vi skattebetalare  måste alltid betala för deras misstag. När ska de själv ta ansvar? Finns det fler misstag som de kan begå innan de måste ta avsked från sin politiska bana? Det verkar inte vara så. Istället får de ju en spark uppåt i hierarkin!

 

Köttskatt – för miljön eller statens ”budgethål”?

Omställningen från fossila bränslen till förnybara alternativ räcker inte för att motverka klimatförändringarna. Vi människor måste också ändra våra kostvanor och börja äta mer veganskt. Det väntas FN slå fast idag i sin klimatrapport IPCC.

”Om uppgifterna från The Guardian stämmer så kan det komma att påverka hur våra makthavare agerar.

– Det beror helt på vilka politiska beslut som politikerna är beredda att fatta. Hittills har det inte funnits någon majoritet för en speciell köttskatt i Sverige. Men med tanke på att Tyskland nu överväger höjd moms på kött så får det mig att tänka att köttskatt åter kommer att lyftas på den svenska dagordningen.” skriver SVT.

Men … Hur mycket kött äter vi egentligen och hur påverkar det miljön?

Jordbruksverket räknar med att det kött som hamnar på tallriken är ungefär hälften av den vikt som här presenteras i statistiken. Resten är då biprodukter varav en stor del används som djurfoder – till hundar och katter m fl. 83,5 kg per år reduceras då till hälften och delat på årets alla dagar så äter vi drygt 1 hg kött per dag.

Hur påverkar köttet vår miljö? Jo, sojamjöl är ett proteinfoder som har använts till våra husdjur under lång tid. Anledningen till att just sojan används är att den har ett högt näringsvärde för alla djurslag och att den också har varit prismässigt mycket konkurrenskraftig jämfört med andra proteinkällor som raps, ärtor och bönor. Odlingen av alternativa proteingrödor i Sverige har under lång tid varit mycket begränsad.

Enligt uppgifter från Naturskyddsföreningen importerades under 2007 ca 41 miljoner ton sojaprodukter till Europa. Den svenska importen utgjorde knappt 1 procent av detta. Men enligt statistik från Jordbruksverket användes det under åren 2007-2009 ca 230 000 – 250 000 ton sojaprodukter till våra husdjur. Husdjuren konsumerar alltså inte hela importen av sojaprodukter. Av den importerade sojan används ca 40 % till nötkreatur, 40 % till fjäderfä och 10-15 % till grisar. Resten, ca 5 % används till övriga husdjur (hästar, hundar och katter).

Sojabönan är en baljväxt som är rik på protein och därför en bra gröda för tillväxt men också ett bra komplement för kött om man är vegetarian eller vegan. De största sojaproducenterna i världen är USA, Brasilien och Argentina.

Sojan som importeras till Sverige kommer bland annat från Sydamerika där 1,2 miljoner hektar skog i Amazonasområdet avverkas för odling av soja varje år och sojaodlingar breder ut sig på det ekologiskt viktiga savannlandskapet cerrado. Odlingen får konsekvenser för klimatet eftersom koldioxid frigörs när skogen skövlas och savannen uppodlas. Stora mängder konstgödsel, som är mycket energikrävande att tillverka, används även i odlingen, vilket också förorenar vattendrag.

Visst är det illa att sojaodlingarna brer ut sig på bekostnad av regnskogarna! Men … Men Sverige importerar ca 1 % av sojan och ca 1/4-del av detta går till djurproduktion.  Av den importerade sojan används ca 40 % till nötkreatur, 40 % till fjäderfä och 10-15 % till grisar. Resten, ca 5 % används till övriga husdjur (hästar, hundar och katter).

Bland nötkreaturen är det mjölkkorna som konsumerar de stora mängderna proteinfoder. Ändå utgör soja bara knappt 5 % av det korna äter. Att det går utmärkt att ersätta sojaprodukter med inhemskt proteinfoder har återkommande visats i olika försök vid SLU under de senaste decennierna. De fodermedel som främst kommer ifråga är vallbaljväxter (klöver, lusern mm.), raps, ärter, åkerbönor och biprodukter från tillverkning av alkoholhaltiga drycker (drank från etanol och drav från öl).  Genom bl.a. värmebehandling av alternativa råvaror går det att fullt ut ersätta sojamjölet till mjölkkor med bibehållen mjölkavkastning och priserna på biprodukter som rapsmjöl och drank gör att en sådan foderstat inte behöver bli dyrare än när man använder sojamjöl.

Huvuddelen av den soja som produceras används i världen till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Ur sojabönan utvinns också sojaolja, en av världens viktigaste vegetabiliska oljor. Den används i livsmedel men också i kemisk-tekniska produkter som tvål, kosmetika och biodiesel. Sojalecitin är en vanlig tillsats i livsmedel – i allt från choklad till smoothies.

Vad är det då för gnäll om att vi ska sluta äta kött för att rädda regnskogarna? Soja används ju till så många andra produkter. Varför ska köttkonsumenterna drabbas av ytterligare en skatt? Om alla människor skulle bli vegetarianer eller veganer så skulle sojaproduktionen knappast minska. Då skulle vi ju själv äta den soja som djuren äter nu! Hur skulle denna omställning kunna rädda regnskogarna?

En köttskatt räddar bara statskassan!