Stabsläge – när ska de lära sig att planera?

”Hela veckan har varit krisartad på Södersjukhuset i Stockholm som nu gått upp i stabsläge. Patientsäkerheten har periodvis varit noll, där sjuka har fått vänta tolv timmar på att få en läkarbedömning. Beslutet om att gå upp i stabsläge togs eftersom det råder platsbrist på sjukhuset, bl a pga influensa, vinterkräksjuka och andra infektioner som gör att äldre kroniskt sjuka människor behöver söka akutvård.

Influensa, vinterkräksjuka, infektioner, äldre kroniskt sjuka … Det handlar inte om några nya situationer! Det återkommer ju varje år och har gjort så under hela min livstid. Varför är då sjukvården så dåligt förberedd? En orsak kan ju vara att en ökad folkmängd ska dela på samma resurser. En annan kan vara dålig planering!”

Ovanstående skrev jag den 24 februari 2020 dvs för snart 2½ år sedan! Vad har hänt sedan dess – mer än dessa ständiga rapporter om sjuka, inlagda på IVA, vacciner, tester osv? Igår läste jag:

Antalet coronafall har ökat stadigt de senaste veckorna. Nu väljer flera sjukhus runtom i Sverige att gå upp i stabsläge och de flesta har återinfört munskyddskrav.

– Den här sommaren har vi fler patienter med covid-19 än tidigare, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, i kvällens Aktuelltsändning.

För de allra flesta innebär smittspridningen inte så mycket – förutsatt att de är vaccinerade, säger Karin Tegmark Wisell.

– Men vi har en hel del människor som trots att de är vaccinerade får en konsekvens av covid-19, säger hon.

Men … eftersom det stora flertalet är vaccinerade nu så borde en ökad smittspridning inte vara några problem för vården! Varför blir det konsekvenser för dem som är vaccinerade? Det är svårt att förstå! Under 2½ år har vården kunnat tillsätta personella resurser för vaccinering och testning samtidigt som den vanliga vården har fungerat hjälpligt. Men nu behövs stabsläge igen!

Den ökade smittan sammanfaller med brist på vårdplatser och personal på flera sjukhus.

Bland annat skriver Norrtälje sjukhus i ett pressmeddelande att fler medarbetare än vanligt varit hemma sjuka vilket har orsakat ett ansträngt läge på sjukhuset de senaste veckorna. Där har man även behövt skjuta upp operationer som kan vänta, detsamma gäller akut mottagningsverksamhet.

Sjuk personal är väl ständigt återkommande – inom alla branscher – och det handlar mest om en planeringsfråga. Dock har sjukvården satt i system att klaga över personalbrist i semestertider. Redan på den tiden då jag jobbade inom vården, 60/70-talet, klagade vården på personalbrist under sommaren. Vad har hänt sedan dess? Ingenting – mer än ännu mer slimmad organisation! I april 2017 tog riksdagen ett beslut:

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till motioner med tillkännagivande till regeringen om krisberedskapen inom sjukvården. Avslag på övriga motioner.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

För att få en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser tillsatte regeringen Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap 2018.

23 februari 2022 tog socialminister Lena Hallengren emot slutbetänkandet från Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S2018:09). Det fokuserar på bland annat ansvarsförhållanden, planering av beredskap och samverkan.

Sen då? Nu väljer flera sjukhus runtom i Sverige att gå upp i stabsläge och de flesta har återinfört munskyddskrav. Vad är stabsläge? Enligt Wikipedia:

Sjukvården kan behöva gå upp i stabsläge med förhöjd beredskap vid allvarliga händelser. Stabsläge innebär då att en särskild sjukvårdsledning (stab) håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Stabsläge är det lägsta beredskapsläget av de tre som en verksamhet kan sättas i, de två ytterligare beredskapslägen som finns inom hälso- och sjukvården är förstärkningsläge och katastrofläge. Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner medan katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Bör inte sjukvårdsledningen ständigt hålla sig underrättad om läget och vidta nödvändiga åtgärder? Det är väl det som ingår i den dagliga planeringen? Varför finns det annars en ledning om denne inte ska vidta nödvändiga åtgärder?

Regeringen då som fick ett uppdrag i april 2017, tillsatte en utredning 2018, mottog ett betänkande i februari 2022 (5 år efter riksdagsbeslutet om resursbrist och stabsläge)? Vad gör regeringen? Rycker på axlarna, skyller läget på Covid-19, outbildad personal, sjuk personal osv. Men vad gör de för att lösa problemen som uppstår och har uppstått de senaste 50 åren?

Vi är inne i ”valfläsktiden” då tiden går raskt mot ett riksdagsval. Litar vi på en regering som skjuter stabsläge inom sjukvården framför sig? Planering är A och O inom de flesta företag och organisationer. Det borde vara samma sak inom sjukvården! Kan vi rösta på något parti som tillåter dålig vård år efter år? Våra skattepengar ska användas till bl a en bra och säker sjukvård! Tänk på det når ni röstar den 11 september!

Ingen kan säga ”det såg jag inte komma”.

Visa källbilden

Titta på innehållsförteckningen på livsmedel osv. Saknas det varningar, nej det är fullt av dem, allt har konsekvenser. Att tobak är skadligt, det har inget missat och plikten att skydda alla levande är högt värderat. Att folk t o m dör av den röken skrivs det insändare om, men ingen dör av grillrök. Det är en härva av oklarheter ifall någon nu tänker överhuvudtaget. Kunden bestämmer själv.

Så till vaccinationer. Jag vet hur det ska gå till. Viruset isoleras och odlas före det ges en injektion av det. Normalt är att tester görs på levande djur. Vill bara ha det sagt.

Om nu någon är så hjälpsam att de frivilligt överlåter sin fysiska kropp till Pfizer, Moderna, Astra Zeneca, be my gest, blanda inte in din godhet i mitt liv. Fakta är att jag inte heller bryr mig om din kropp. Den är ditt jobb, inte mitt.

Jag har gjort ett experiment i medicinens namn, det smärtar, jag belastades med är tveksamt bättre än den dödliga tumör jag blev av med. Så dravla inte runt med dina ord om plikt och kärlighet för att imponera. Försök istället att hindra att någon som inte är myndig utsätts för din förbannade inkompetens och lättsinne.

Eva Fredell

Regeringen: Sverige ska vara väl förberett för alla tänkbara scenarion

En lång debattartikel och en pressträff! Regeringen ger nu fyra myndigheter och länsstyrelserna uppdrag som syftar till att de ska vara redo för en eventuell andra smittvåg i höst.

I mitten av februari 2020 var det krisartat på Södersjukhuset i Stockholm. Sjukhuset gick upp i stabsläge. Patientsäkerheten var periodvis noll, där sjuka har fått vänta tolv timmar på att få en läkarbedömning. Beslutet om att gå upp i stabsläge togs eftersom det rådde platsbrist på sjukhuset, bl a pga influensa, vinterkräksjuka och andra infektioner som gör att äldre kroniskt sjuka människor behöver söka akutvård.

Influensa, vinterkräksjuka, infektioner, äldre kroniskt sjuka … Det handlar inte om några nya situationer! Det återkommer ju varje år och har gjort så under hela min livstid. Varför är då sjukvården så dåligt förberedd? En orsak kan ju vara att en ökad folkmängd ska dela på samma resurser. En annan kan vara dålig planering!

Men redan i april 2017 tog regeringen ett beslut:

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till motioner med tillkännagivande till regeringen om krisberedskapen inom sjukvården. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Vad hände sedan?

Tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap
(S 2018:09)
Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2019
Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 9 augusti 2018 kommittédirektiv om hälso- och
sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i
fredstid och höjd beredskap (dir. 2018:77). Enligt direktiven ska uppdraget
redovisas senast den 31 december 2020.
Utredaren får nu även i uppdrag att överväga och analysera vilka åtgärder
som behövs för att förebygga och hantera situationer med brist på hälsooch sjukvårdsmaterial under förhållanden då inte någon allvarlig händelse i
övrigt påverkar försörjningen. Uppdraget omfattar även motsvarande frågor
när det gäller läkemedel. Utredaren får vidare i uppdrag att analysera vissa
frågor om hanteringen av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen. Utredaren får också förlängd tid för uppdraget till den 30 september
2021 och ska lämna en delredovisning senast den 1 april 2020.

———

Förlängd tid för uppdraget och delredovisning av vissa frågor om det civila försvaret
Enligt de ursprungliga direktiven ska uppdraget redovisas senast den
31 december 2020. Utredningstiden förlängs nu. Uppdraget ska i stället
redovisas senast den 30 september 2021. Om utredaren anser att det är
lämpligt får dock vissa frågor eller delar av uppdraget redovisas vid en tidigare tidpunkt. En delredovisning med följande innehåll ska lämnas senast den 1 april 2020.

Läs tillägget i sin helhet här.

I april 2017 fick alltså regeringen uppdraget att utreda och hitta åtgärder mot stabsläge på sjukhus. Utredningen i sin helhet ska redovisas senast 30 september 2021!

Det innebär att 4½ år behövs för att utreda. Kommer det sen några åtgärder eller hamnar utredningen i något arkiv? Vad innebär detta för patientsäkerheten? Hur många människor kommer att drabbas?

Detta är bara ett exempel på alla utredningar och den inkompetens och låt-gå-mentalitet som vår regering lider av. Det händer ingenting. De sitter i sina konferenser, pratar, pratar, pratar, … Men ingenting händer!

Vårens pandemi har med all tydlighet visat att regeringen behöver betydligt längre tid på sig att utreda hur de ska kunna lösa vårdbehovet i en pandemi! Så nu får fyra myndigheter och länsstyrelserna uppdraget som syftar till att landet ska vara redo för en eventuell andra smittvåg i höst. De får några månader på sig att utföra det som regeringen inte har lyckats med under 4½ år!

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av statens styrning av äldreomsorgen. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i oktober 2020.

Staten styr kommunal vård och omsorg om äldre på flera olika sätt. Ett av dem är genom riktade statsbidrag. Riktade statsbidrag från staten ska användas undantagsvis och vara tidsbegränsade. Trots det blir de riktade statsbidragen större och fler.

Riksrevisionen har i fem granskningar berört statens styrning av hälso- och sjukvården och skolan genom riktade statsbidrag. Granskningarna pekar bland annat på att statsbidragen försvårar en långsiktig planering för huvudmännen. De riskerar också att skapa en ryckighet i verksamheten om prioriteringar görs utifrån de bidrag som lämnas snarare än utifrån verksamheternas behov.

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre”, eller Äldresatsningen som den kallas, var en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som pågick åren 2010–2014. Den innehöll riktade statsbidrag på omkring fyra miljarder kronor med syftet att stärka ett systematiskt arbetssätt i vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Äldresatsningen har framhållits som ett exempel på hur staten lyckats påverka arbetssätten i vården och omsorgen i en positiv riktning.

Riksrevisionens granskningen undersöker om staten genom Äldresatsningen har bidragit till en varaktig utveckling mot mer kunskapsbaserade arbetssätt i vården och omsorgen om äldre i kommuner. Granskningen ska också belysa effektiviteten i riktade statsbidrag som styrform.

Det behövs knappast någon Riksrevision för att konstatera att äldresatsningen har misslyckats. Vård och omsorg har misslyckats. Men regeringen skakar av sig; Det är inte vårt fel!

Bildresultat för stabsläge

Tidigare äldre inlägg

Livsideal

Jag vill leva som jag lär och inte som någon annan vill att jag ska.

Kronisk levende

Lev idag, imorgen er idag igår.

Busiga mor

My Home My Place My Life My Story

دفتر بهار

نکنه ها باقی است

پیشگام

نشریه سوسیال دمکرات های ایران

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Mons Krabbe

Samhällsdebatt, historia och säkerhetspolitiska analyser

Prickiga huset

Hälsobloggen

Kulturbilder

Svenska Kulturbilder - binder samman forntid med nutid

moviesaredreams831071279.wordpress.com/

EN KAXIG SVENSK BLOGG OM BROTT MM.

HallonHatt's sida

Just another WordPress.com site

En ängel 👼🏻 med svarta vingar.

Obotlig sjukdom, hobby, fotografering, smycken m.m

Rebecca Hybbinette

- Kamp ger återbäring!

MÅNSSONSKULTUR.SE

JOHNNY M RECENSERAR FILM, MUSIK & SÅNT

Sjunne [ dot ] com

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready. Denna blogg behöver inga donationer. sprid gärna dess innehåll.

Richard Sörman

En annan humaniora

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

Säger det hellre med bilder och musik.

Ocensurerade nyheter

Nyheter och politik.

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog om nutidens dårskap

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

%d bloggare gillar detta: