Gästskribent Kaj Fredriksson: Invandring kontra miljö, klimat, och resurshushållning

DET GODA SAMHÄLLET

Det råder idag en tämligen bred vetenskaplig konsensus om att utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är på väg att orsaka en global uppvärmning. Fossila bränslen är också en ändlig naturresurs som inte kan förväntas räcka i all evighet. De flesta politiker, både i Sverige, och i andra länder, är överens om att användningen av fossila bränslen bör minskas och på sikt helst upphöra.

Alternativen till fossila bränslen som energikälla är kärnkraft och förnybara energikällor så som vattenkraft, vindkraft, vågkraft, solkraft, geotermisk energi, och biobränslen. Kärnkraften är behäftad med en hel del risker och problem, och det anses därför vara önskvärt att på sikt fasa ut denna. Förnybara energikällor har de stora nackdelarna att deras kapacitet är begränsad, och att de inte alltid är tillgängliga vid behov.

Ett lands utsläpp av koldioxid är en produkt av utsläppen per capita, och befolkningens storlek. Utsläppen per capita beror i sin tur av…

View original post 540 fler ord

Annonser

Behövs valstugor och valaffischer

En månad kvar till valet. Rubrikerna avlöser varandra om valaffischer som har rivits ner eller förstörts. Snart får vi väl läsa om valstugor som har vandaliserats. rubrikerna återkommer varje valår.

Jag tycker fruktansvärt illa om all vandalisering – oavsett vem som är den eller de som begår gärningen eller mot vem eller vad som gärningen riktar sig emot. Jag har aldrig förstått mig på förstörelselusta!

Men … om vi ska vara ärliga. Behöver vi valstugor och valaffischer? Är det inte resursslöseri? Både valstugan och affischerna används ca en månad. Stugan kanske återanvänds som lekstuga eller förvaringsbod. Men affischerna?

Hur mycket resurser används för att tillverka en bod? Träd ska sågas ner, transporteras till sågverk och sågas till bräder. Bräderna ska transporteras till byggare. Maskiner och el används i byggprocessen. Fönster, spikar, skruvar och gångjärn ska tillverkas, transporteras och monteras. Målarfärg ska tillverkas och påstrykas. Den färdiga stugan ska transporteras. Hur använder politikerna våra resurser?

Det är inte mycket bättre då det gäller valaffischerna! Träd ska sågas ner, transporteras till massafabriken, göras till pappersmassa, valsas ut till papper, provtryckas, tryckas och skäras. dessförinnan är det en mängd arbete med fotografering och framkallning. De färdiga affischerna ska slutligen transporteras och monteras.

Behöver vi allt detta inför valet? Vad säger miljövänner om allt detta resursslöseri? Gör valstugor och affischer någon skillnad på utgången av valet?

Valstugorna började dyka upp vid slutet av 60-talet. En mötesplats där väljarna och politikerna kunde diskutera politiska frågor. Cirka 50 år senare, 2018, fortsätter valstugorna att ställas fram inför valet. Men är de verkligen en mötesplats mellan väljare och politiker?. Jag måste erkänna att jag alltid har gått förbi valstugorna och att jag aldrig har tagit emot deras framsträckta broschyrer. Jag kan inte heller så här i efterhand minnas någon speciell valaffisch. Jag går förbi dem och tittar lika lite på valaffischerna som jag tittar på någon annan reklam på stan – dvs inte alls! jag upplever de mest som meningslöst dravel.

Men politikerna tycks ju tro att de kan påverka oss genom dessa åtgärder.

”– Det är en tradition som man fortsätter med, men det påverkar inte själva valet, säger den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.”

”Stig-Björn Ljunggren menar att valstugorna snarare har blivit en plats som många skolelever åker till för att ställa frågor och lära sig om politik. Därmed minskar tiden för att prata med väljarna.” läser jag.

Om det är så att valstugorna är till för undervisning av skolelever, som kanske inte ens är röstberättigade, ifrågasätter jag verkligen valstugornas vara eller icke vara! naturligtvis har både valstugor, affisch- och broschyrmaterial gett en mängd arbetstillfällen. Likaså städning kring valstugor och affischer. Någon måste ju ta hand om skräpet!

Var hämtar jag då den information som leder mig till mitt val? Det som påverkar mig allra mest är allt som har hänt under mandatperioden, politikernas vilja eller ovilja att lösa svåra situationer och deras förmåga att ansvara för vår ekonomi, medborgarnas väl och ve. Med andra ord blir mitt val ett betyg på deras handlande under senaste 4-års perioden. Riksdagsdebatter och allmänna uttalande påverkar också. Medierna försöker att påverka mig men jag har svårt för att lita på deras propaganda.

Idag när modeordet har blivit HÅLLBARHET undrar jag hur hållbart det svenska valet är – för miljön och för oss medborgare. Om den kommande mandatperioden blir lika planlös och fylld med meningslöst resursslösande som den nu gångna har varit, så gynnar det inte Sverige!

 

Var ska vi lägga resurserna?

”Lögn, förbannad lögn och statistik” är en bevingad fras som beskriver användning av statistik – inte sällan felaktig eller överdriven – för att stärka svaga argument. Idag tänker jag på denna fras när jag läser en artikel där författaren försöker vända på fakta och verkligheten.

”Av de 419 allvarliga händelser om hot och våld som anmäldes av blåljusverksamheterna mellan 1 januari 2017 och 31 maj 2018 inträffade bara 6,4 procent i särskilt utsatta områden.

Det här är alltså en statistik som sträcker sig över de senast 17 inrapporterade månaderna. Det kan även beskrivas på ett annat sätt: Av de allvarliga händelser om hot och våld som anmäldes av blåljusverksamheterna under dessa 17 månaderna så avsåg 93,6 procent andra områden än de som betraktas som ”särskilt utsatta” enl artikeln.

Kan man överhuvud taget dra några slutsatser av detta? Att bara 6,4 % av de grova brotten inträffar i dessa utsatta områden innebär ju inte att alla andra brott begås av människor som inte bor i dessa områden. De begår kanske brotten i andra områden än de bor? Blåljuspersonalen kanske inte prioriterar brott inom dessa områden? Mer bevakning – av bevakningsbolag  och liknande – samt kameraövervakning bidrar kanske till att brotten sker utanför dessa områden? De flesta brott i dessa områden kanske aldrig anmäls? Det är inte lönt! Här råder andra lagar och rättvisa! Dessutom har vi kod 291 – koden som polisen har använt för intern rapportering.

Om vi tittar på ett enskilt fall – skjutningen i Malmö mot ett internetcafé – så skedde detta i ett område som inte kallas för ”särskilt utsatt”. Tvärtom – det skedde i centrala delarna av stan! Men … de som utförde det och de som blev beskjutna var kriminella och hörde hemma i ett ”särskilt utsatt” område.

”Men – varför har vi då via olika stora etablerade medier fått uppfattningen att det här med stenkastning och hot mot blåljuspersonal bara är något som förekommer i så kallade utsatta och särskilt utsatta områden? Underförstått, områden som till stor del befolkas av invandrare.

Är det på grund av fördomar som denna vilseledande rapportering är så vanlig?”

”Eller har helt enkelt stora etablerade medier gått på den myt som Sverigedemokraterna och andra högerextremister sprider om att snart sagt all brottslighet utförs av invandrare? Gått på det som Jimmie Åkesson och andra framträdande sverigedemokrater upprepar som ett mantra, att ”brottsligheten är ett importerat problem”?”

Myt eller ej! Vem är det som odlar myter? Den person som skrev artikeln och de som delar den på FB tillhör den grupp som ständigt kräver mer resurser till socioekonomiska områden, utanförskapsområden, särskilt utsatta områden, invandrarområden, invandrar ungdomar, … De har en agenda!

Om vi använder denna debatteknik – och konstaterar att det bara handlar om myter som sprids av SD – så är alla extrainsatser i dessa områden helt onödiga! Alla dessa extra resurser kan vi dra in. Hädanefter lägger vi alla resurser på de 93,6 % av områden där de flesta brott begås. Det är alltså alla vi som bor i helt normala områden som behöver alla extra resurser i framtiden. Eftersom större delen av befolkningen aldrig begår brott behövs inte blåljuspersonal eller domstolar. Eftersom de flesta inte är sjuka behövs ingen sjukpenning. Eftersom de flesta inte är föräldralediga så behövs inte föräldrapengarna. Eftersom medier sprider myter så behöver vi inga medier. Osv. Det går att dra vilka slutsatser som helst utifrån statistik.

Myter är lätta att odla från alla håll. En ”sanning” som upprepas tillräckligt ofta betraktas snart som en ”riktig sanning”. Statistik kan tolkas så att den egna sanning blir den riktiga. I en del faktaresistenta bubblor frodas denna typ av bevisföring. De använder statistiken utifrån de egna behoven och sammanhangen.