Stabsläge – brist på planering och fördelning av resurser

Hela veckan har varit krisartad på Södersjukhuset i Stockholm som nu gått upp i stabsläge. Patientsäkerheten har periodvis varit noll, där sjuka har fått vänta tolv timmar på att få en läkarbedömning. Beslutet om att gå upp i stabsläge togs eftersom det råder platsbrist på sjukhuset, bl a pga influensa, vinterkräksjuka och andra infektioner som gör att äldre kroniskt sjuka människor behöver söka akutvård.

Influensa, vinterkräksjuka, infektioner, äldre kroniskt sjuka … Det handlar inte om några nya situationer! Det återkommer ju varje år och har gjort så under hela min livstid. Varför är då sjukvården så dåligt förberedd? En orsak kan ju vara att en ökad folkmängd ska dela på samma resurser. En annan kan vara dålig planering!

I april 2017 tog regeringen ett beslut:

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till motioner med tillkännagivande till regeringen om krisberedskapen inom sjukvården. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Vad hände sedan?

Tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap
(S 2018:09)
Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2019
Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 9 augusti 2018 kommittédirektiv om hälso- och
sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i
fredstid och höjd beredskap (dir. 2018:77). Enligt direktiven ska uppdraget
redovisas senast den 31 december 2020.
Utredaren får nu även i uppdrag att överväga och analysera vilka åtgärder
som behövs för att förebygga och hantera situationer med brist på hälsooch sjukvårdsmaterial under förhållanden då inte någon allvarlig händelse i
övrigt påverkar försörjningen. Uppdraget omfattar även motsvarande frågor
när det gäller läkemedel. Utredaren får vidare i uppdrag att analysera vissa
frågor om hanteringen av jodtabletter inom ramen för kärnenergiberedskapen. Utredaren får också förlängd tid för uppdraget till den 30 september
2021 och ska lämna en delredovisning senast den 1 april 2020.

———

Förlängd tid för uppdraget och delredovisning av vissa frågor om det civila försvaret
Enligt de ursprungliga direktiven ska uppdraget redovisas senast den
31 december 2020. Utredningstiden förlängs nu. Uppdraget ska i stället
redovisas senast den 30 september 2021. Om utredaren anser att det är
lämpligt får dock vissa frågor eller delar av uppdraget redovisas vid en tidigare tidpunkt. En delredovisning med följande innehåll ska lämnas senast den 1 april 2020.

Läs tillägget i sin helhet här.

I april 2017 fick alltså regeringen uppdraget att utreda och hitta åtgärder mot stabsläge på sjukhus. Utredningen i sin helhet ska redovisas senast 30 september 2021!

Det innebär att 4½ år behövs för att utreda. Kommer det sen några åtgärder eller hamnar utredningen i något arkiv? Vad innebär detta för patientsäkerheten? Hur många människor kommer att drabbas?

Detta är bara ett exempel på alla utredningar och den inkompetens och låt-gå-mentalitet som vår regering lider av. Det händer ingenting. De sitter i sina konferenser, pratar, pratar, pratar, … Men ingenting händer!

Landet borde kanske införa stabsläge så att regeringen får sätta sig ner och diskutera det akuta läget i landet – på alla områden – och vidta de åtgärder som behövs? Jag har alltid trott att det är detta som en regering ska göra. Klarar de inte av sin uppgift så bör vi nog byta regering.

Bildresultat för stabsläge

13 skräckexempel på slöseri av dina skattepengar – ”Borde känna slöseriskam”

Det är lätt att skratta åt de stolliga idéer som landets politiker satsar skattepengar på. Men skrattet fastnar i halsen när konsekvenserna går ut över finansieringen av skola och omsorg. fPlus har intervjuat Slöseriombudsmannen som menar att arbetsuppgifterna aldrig tar slut.

Hur ska våra inbetalade skatter användas på bästa sätt?

Frågan tål att ställas och en av dem som gör det är Slöseriombudsmannen, Slöso kallad. Likt Molière, teatermannen på 1600-talet, använder han humorn som vapen för att visa på det allvar som det egentligen handlar om.

– Sverige har ett högt skattetryck och vi betalar alla skatt, 2 000 miljarder varje år. De flesta vet hur mycket de får tillbaka på skatten varje år, men nästan alla underskattar hur mycket de faktiskt betalar i skatt. En vanlig polis eller sjuksköterska betalar mer än halva sin lön i skatt när alla löneskatter och konsumtionsskatter räknas in. Då ska vi kunna vara säkra på att de pengarna används på rätt sätt.

Det säger Johan Gustafsson som sedan två år axlar ”världens roligaste uppdrag”, att sätta ljuset på vad som händer när kreativa politiker vrider på resurskranen i form av skattepengar för att finansiera olika projekt som inte sällan har till uppgift att ”sätta kommunen på kartan”; ett tilltag som kan handla om allt från att bygga en 250 meter lång och uppvärmd soffa där trötta och frusna uppsalabor, till ett Storsjöcenter i Jämtland med ambition att locka turister att bekanta sig med Storsjöodjuret, en kusin till sjöodjuret i Loch Ness i Skottland.

Läs hela artikeln HÄR.

Behövs valstugor och valaffischer

En månad kvar till valet. Rubrikerna avlöser varandra om valaffischer som har rivits ner eller förstörts. Snart får vi väl läsa om valstugor som har vandaliserats. rubrikerna återkommer varje valår.

Jag tycker fruktansvärt illa om all vandalisering – oavsett vem som är den eller de som begår gärningen eller mot vem eller vad som gärningen riktar sig emot. Jag har aldrig förstått mig på förstörelselusta!

Men … om vi ska vara ärliga. Behöver vi valstugor och valaffischer? Är det inte resursslöseri? Både valstugan och affischerna används ca en månad. Stugan kanske återanvänds som lekstuga eller förvaringsbod. Men affischerna?

Hur mycket resurser används för att tillverka en bod? Träd ska sågas ner, transporteras till sågverk och sågas till bräder. Bräderna ska transporteras till byggare. Maskiner och el används i byggprocessen. Fönster, spikar, skruvar och gångjärn ska tillverkas, transporteras och monteras. Målarfärg ska tillverkas och påstrykas. Den färdiga stugan ska transporteras. Hur använder politikerna våra resurser?

Det är inte mycket bättre då det gäller valaffischerna! Träd ska sågas ner, transporteras till massafabriken, göras till pappersmassa, valsas ut till papper, provtryckas, tryckas och skäras. dessförinnan är det en mängd arbete med fotografering och framkallning. De färdiga affischerna ska slutligen transporteras och monteras.

Behöver vi allt detta inför valet? Vad säger miljövänner om allt detta resursslöseri? Gör valstugor och affischer någon skillnad på utgången av valet?

Valstugorna började dyka upp vid slutet av 60-talet. En mötesplats där väljarna och politikerna kunde diskutera politiska frågor. Cirka 50 år senare, 2018, fortsätter valstugorna att ställas fram inför valet. Men är de verkligen en mötesplats mellan väljare och politiker?. Jag måste erkänna att jag alltid har gått förbi valstugorna och att jag aldrig har tagit emot deras framsträckta broschyrer. Jag kan inte heller så här i efterhand minnas någon speciell valaffisch. Jag går förbi dem och tittar lika lite på valaffischerna som jag tittar på någon annan reklam på stan – dvs inte alls! jag upplever de mest som meningslöst dravel.

Men politikerna tycks ju tro att de kan påverka oss genom dessa åtgärder.

”– Det är en tradition som man fortsätter med, men det påverkar inte själva valet, säger den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.”

”Stig-Björn Ljunggren menar att valstugorna snarare har blivit en plats som många skolelever åker till för att ställa frågor och lära sig om politik. Därmed minskar tiden för att prata med väljarna.” läser jag.

Om det är så att valstugorna är till för undervisning av skolelever, som kanske inte ens är röstberättigade, ifrågasätter jag verkligen valstugornas vara eller icke vara! naturligtvis har både valstugor, affisch- och broschyrmaterial gett en mängd arbetstillfällen. Likaså städning kring valstugor och affischer. Någon måste ju ta hand om skräpet!

Var hämtar jag då den information som leder mig till mitt val? Det som påverkar mig allra mest är allt som har hänt under mandatperioden, politikernas vilja eller ovilja att lösa svåra situationer och deras förmåga att ansvara för vår ekonomi, medborgarnas väl och ve. Med andra ord blir mitt val ett betyg på deras handlande under senaste 4-års perioden. Riksdagsdebatter och allmänna uttalande påverkar också. Medierna försöker att påverka mig men jag har svårt för att lita på deras propaganda.

Idag när modeordet har blivit HÅLLBARHET undrar jag hur hållbart det svenska valet är – för miljön och för oss medborgare. Om den kommande mandatperioden blir lika planlös och fylld med meningslöst resursslösande som den nu gångna har varit, så gynnar det inte Sverige!

 

Tidigare äldre inlägg

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

Madonnans

En kvinna i huvudstaden och Livet :)

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready.

Yolanda - "Det här är mitt privata krig"

Att vara annorlunda/att inte passa in i samhällets ramar

Richard Sörman

En annan humaniora

Peter Cooney Enabler

Traditional European Common Sense Catholicism - Anti-Judaic

Nytt liv

Här kommer jag att skriva om dagliga betraktelser sett utifrån min horisont att se på världen. Skriver gärna om allt mellan himmel och jord.

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

%d bloggare gillar detta: