Påsken som kom av sig

De flesta av oss vill känna igen sig i tillvaron. Vi vill inte ha för många nya saker på en gång. Det är därför som det blir viktigt med traditioner. Så blev det inte i år för mig. Påsken blev inte som den brukar. Jag saknar några inslag! Egentligen borde jag vara glad över att de är borta men …

ägg

Det första är debatten om hönsmens! Den har jag deltagit i många år.

”Inför påsken 2013 deltog jag i en debatt om detta. Tyvärr har kommentarerna tagits bort men artikeln går att läsa:

Jaaa, äntligen är den här! Påsken. Den blodigaste högtiden på året. Högtiden då menstruerande hönor jobbar på högvarv för att tillfredsställa det groteskt stora behovet av ägg som svenskarna måste få mättat. En högtid som 7 166 919 svenskar inte har en aning om varför vi firar.

Men ägg ska vi äta… och det utan någon egentlig anledning.

Okej, så värst blodig är påsken kanske ändå inte. Men sån tur att hönor lägger behändiga ägg och inte blöder som kvinnor, då hade påskbordet sett ut som ett mindre blodbad. För det är ju precis vad ägg är, mens. Hönsmens. Mens i en lite snyggare förpackning. Mumsigt? Nja.”

Detta var ett utdrag ur artikeln. Nej, ägget är inte hönsmens utan bara ägg. Det är en tradition att äta ägg till påsk. Den traditionen har uppstått genom att hönsen gjorde uppehåll med att värpa ägg under vintern. Kläckandet tog fart vid Fastan. Men då fick man inte äta utan sparade äggen. Till påsk hade man mycket ägg och kunde slösa med dem.

Jag läser samma tongångar om hönsmens även inför årets påskfirande. Djurrättsaktivisterna och veganerna missar inte ett tillfälle att försöka hacka på oss vanliga människor. De vill också att vi ska säga nej till ägg påsk för att det är djurplågeri att äta ägg. De anser att hönsuppfödningen är djurplågeri – och en del av den är kanske det. Men de anser också att vi äter upp blivande kycklingar – trots att äggen inte kan vara befruktade då höns och tuppar skiljs åt av uppfödarna!

De flesta av oss rycker väl på axlarna och fortsätter att äta vår påskmat och vårt påskgodis!

Så skrev jag förra året. Men i år tycks djurrättsaktivisterna ha skärpt till sig. Jag har inte sett någon sådan i år. Jag har inte heller hittat någon godisdiskussion. Följande skrev jag 2014.

”Det har tjatats ganska ordentligt de senaste dagarna om hur mycket godis vi svenskar äter nu under påsken. OK! Det äts nog alldeles för mycket godis. Men nog är det skillnad på godis och godis. Sen tycker jag att det inte är så farligt om människor som sällan äter godis äter lite mer under påsken.

Denna morgon hörde jag en ”proffstyckare” förklara varför vi äter så mycket godis. Så mycket rappakalja – på så kort tid – är det sälla man hör. Bl a påstod han att det började bli allmänt med lördagsgodis på 50-talet. Jaha! Kanske där han bodde – men han var ju inte själv född på 50-talet! Jag kan i alla fall försäkra att jag, som var barn på 50-talet, aldrig hade hört talas om lördagsgodis. Däremot köpte vi lördagsgodis till våra barn på 70-talet.

Nej! Vi fick inte mycket godis på 50-talet. Till påsk brukade vi rita påskkort. Sen klädde vi ut oss till påskkärringar med kvast och kaffepanna. Så gick vi runt till grannar och bekanta för att dela ut våra kort. Då kunde vi få några karameller, chokladbitar eller pengar i vår kaffepanna. Några fick lite mer än andra i sin kaffepanna. Men vi delade rättvist så att alla fick lika. Vi var inte vana vid godis så det blev en rejäl fest på yttertrappan.”

Men ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är slut … På ett sätt är jag glad att slippa tjata om hönsmens och påskgodis. Men jag saknar dessa diskussioner lite iallafall.  Det var ganska roligt att diskutera med stollar. Nu finns det allvarligare saker att fungera kring! Nu när vi har upplevt ett terrordåd i Stockholm.

 

 

Påskharen kommer i år också

Traditioner  förs vidare från generation till generation. Påskharen är en sådan tradition som jag gärna vill ska leva vidare. Jag har starka minnen förknippade med den.

När jag var liten så hade morfar en bur med vita kaniner på gräsmattan. Vi brukade kela med dem och ge de sallad och/eller maskrosblad. När morfar slaktade en och annan kanin till söndagsmiddag så blev min storebror jättearg. Han förstod ju aldrig att det var söndagsstekar som morfar födde upp. Jag minns fortfarande den goda lena smaken i kaninköttet – trots att jag inte har ätit det på 35-40 år.

vit kanin

Men jag såg även andra kaniner. Längs strandkanten fanns det gott om vildkaniner. De var bruna.

Men … haren kom bara när det var påsk. Jag såg aldrig honom. Han var lika hemlig som jultomten. Men påskharen kom alltid på natten mellan långfredag och påskafton. Han gömde alltid ett pappägg med godis. När jag blev större så innehöll ägget en sjal, ett par strumpor, ett smycke eller något annat som jag önskade mig.Han var snäll! Nu är det påsk igen och då kanske påskharen kommer till mig igen?  Fast det är ju många år sedan han besökte mig. Jag har nog inte varit tillräckligt snäll. Men han kommer till alla snälla barn!

påskhare

Läser i wikipedia: ”I Sverige omtalas påskharen, tidigast bland tyska invandrare, under 1800-talets slut eller 1900-talets början. Den fick inget riktigt genomslag i landet. När Sverige började tillverka egna påskkort ersattes påskharen med andra påskmotiv. I Sverige är den kanske mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Leken med att gömma påskägg förekommer dock även i vissa svenska barnfamiljer.”

Hmm… var det bara en lek? Nej! Jag tror på påskharen precis lika mycket som jag tror på jultomten. Jag tror att påskharen kommer med ett ägg till alla som har varit snälla under året. Så jag ska leta efter ett ägg från påskharen på påskaftonsmorgon!

påskägg

Skärtorsdagsminnen

Nu är det påsk och jag ska försöka vara snäll mot politikerna. Men jag kan inte lova! Kanske något händer så jag bara måste skriva av mig. Men just nu ska jag vara snäll och ägna mig åt häxor och liknande.

Jag har lovat mig själv att inte vaxa kvasten och åka iväg till Blåkulla ikväll! Blåkulla får klara sig utan mig. Det beror nog mest på att jag inte vill träffa feministhäxorna. De har jag inget gemensamt med! Men jag minns barndomens påskkärring. Denna bild togs för snart 60 år sedan och det är jag som är längst till höger på bilden.

001

Jag lånade mors kläder, kvast och kaffepanna. Vi ritade små påskteckningar. Så knackade vi på dörrarna och delade ut våra teckningar. De snälla tanterna och farbröderna lade lite godis eller en peng i kaffepannan. När vi 3 påskkärringar hade delat ut alla teckningar så satte vi oss på trappan och delade solidariskt på godiset och pengarna.

På kvällen färgade vi påskägg. Mor hade köpt röd, gul och blå färg. Men vi blandade färgerna så att vi även fick orange, grön och lila färg. Vi sänkte ner äggen i dessa färgbad. Efteråt putsade vi äggen blanka med fläsksvål. Ja, på den tiden åt vi mycket ägg under påsken. Nu för tiden äter jag kanske 1 eller 2 ägg under hela påsken.

Men…

för de som eventuellt funderar på flyga till Blåkulla vill jag berätta följande. Vi ser ju Blåkulla härifrån eller Blå Jungfrun som ön heter.

Bild

Det är dit vi ska flyga enligt traditionen. Djävulen bjuder alla sina häxkäringar på ”hejdundrande” fest i Blåkulla. Natten till skärtorsdagen ska vi flyga dit med kvast och svart katt och kaffepanna. Sen kommer vi  inte tillbaka förrän sent på påskaftonen. Allt enligt traditionen.

 

Den som nu inte tror på häxerierna kan besöka Blå Jungfrun på sommaren. Det går dagsturer dit. MEN … Tag inga stenar med dig från ön! Det vilar en förbannelse över dem. Den som tar med sig en sten döms till evig olycka!

I Stadshuset i Oskarshamn ligger stenar som människor från hela världen skickar tillbaka. I följdbreven kan man läsa att stenarna är tagna från Blå Jungfrun och personen som tagit dem har varit förföljd av olycka sedan dess.  Därför ber de oss oskarshamnare om att lägga tillbaka dem. När det blir för många stenar i hyllan i Stadshuset anordnas en resa för att lägga tillbaka dem! Nu är det några år sedan senaste ”tillbakalägga”-resan. Kanske är det snart dax med en ny!

Alla häxor och påskkärringar tillönskas en trevlig Blåkullafest!

 

 

Tidigare äldre inlägg

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

%d bloggare gillar detta: