Utan en gemensam politik i det viktigaste politikområdet i valet – invandringspolitiken – finns inte Alliansen

En mycket god sammanfattning vad det gäller sju partiers misslyckanden de senaste decennierna.

Micke K - En röst i Sverige

Moderaterna under Kristersson gick ut hårt, nu skulle det stramas åt, det skulle bli ordning och reda. Det ena efter det andra SD-förslaget lades fram, plötsligt hade rasism blivit realpolitik. Alliansen skulle rädda Sverige.

”Vi har haft en ogenomtänkt migrationspolitik i Sverige i decennier” säger Ulf Kristersson till SR Ekot. Kom han på det nu? Varenda människa med huvudet på skaft har ju, sen 80-talet, kunnat se vart det barkat. Trots ett allt mer splittrat samhälle över tid har politikerna bara kört på som om inget hänt. Det gick väl bra så länge som ”de” höll sig i förorterna, borta från oss andra. Då slapp folk ”se skiten”. Idag kan ingen längre undgå att se misären och efter flera år av förnekelse, mörkande och rena lögner i media har det idag, med några undantag, svängt – konsekvenserna av decenniers massiva bidragsinvandring av främmande kulturer syns varje dag i media…

View original post 964 fler ord

Annonser

Möjligen är läget utmärkt

Partistödet är ett av problemen för demokratin i Sverige eftersom det har gjort partierna oberoende av sina väljare förutom vid valen vart fjärde år då man slåss om mandaten. Fördelningen av makten har man sedan den senaste mandatperioden gjort upp om i den s k Decemberöverenskommelsen för att utesluta partier med andra ej passande åsikter. En kortsiktig politik där makten cementeras för tillfället till skada för mer långsiktiga politiska lösningar.

DET GODA SAMHÄLLET

Patrik Engellau

Stor förvirring råder. Läget är utmärkt.

Så sa ordförande Mao Zedong medan han fortfarande var en ung revolutionär som strävade efter makten i Kina. Han menade att förvirring är motsatsen till stabilitet och att rådande makthavare sitter löst när förvirring råder vilket gynnade honom och hans rörelse i egenskap av maktpretendenter.

I Sverige idag står den politiska huvudmotsättningen inte längre mellan höger och vänster, som i det numera passerade marxistiska schemat, utan mellan å ena sidan politikerväldet (med vidhängande välfärdsindustriellt komplex) och å den andra den nettoskattebetalande medelklassen (eller ”verklighetens folk” som förre KD-ledaren Göran Hägglund gjorde ett – av partiets PK-ister tyvärr aborterat – försök att benämna den svenska majoritet som tror på sunt förnuft snarare än PK-sektens dogmer).

View original post 507 fler ord

En glad calypso i politiken

Vissa människor upplevs som obekväma. De följer inte den stora massan och envisas med att lufta sina egna åsikter. Många historiska personer har inte erkänts som mästare förrän långt efter sin död. De stora filosoferna och tänkarna har sällan erkänts av sin samtid. Men de har haft stor betydelse för eftervärlden. Vi påverkas fortfarande av deras åsikter.

Helt omedvetet har jag nog alltid varit en obekväm människa. Jag har ju alltid ifrågasatt och alltid gynnat mina egna funderingar. Kollektivt tryck har jag aldrig fallit för. Trots att jag skolades av Unga Örnar och SSU samt växte upp i ett arbetarhem så har jag aldrig röstat på (S). Jag har nog alltid varit en rebell. Jag har funderat mer på utsatta människors situation än på etablissemangets.

Det har inte funnits många idoler i mitt liv. Men det finns en del människor som jag kommer ihåg och som har påverkat mitt tänkande. Det är människor – som kanske har varit original – som inte har brytt sig om vad etablissemanget har tyckt. För att nämna några som inspirerade mig som ung har vi Sten Broman, mest känd som programledare för Musikfrågan Kontrapunkt, eller författaren Vilhelm Moberg eller Cornelis Vreeswijk eller Povel Ramel eller Britt Wadner, grundaren av Radio Syd. Det var människor som vågade sticka ut och vågade ha åsikter.

Idag, drygt 50 år senare, har jag inte heller några idoler. Det finns dock människor som har stort inflytande på mig, på många andra människor och på den politik som påverkar oss. Utan att vare sig hålla med eller ta avstånd från kan jag utnämna ett parti som har haft stort inflytande över den svenska politiken. SD med Jimmie Åkesson i spetsen har rört om i den svenska ankdammen. Det partiet har gått från att smutskastas å det grövsta till att ”inte tas i med en tång ens ” till att bestämma vilken politik de andra partierna ska driva. Det partiet har stort inflytande trots att det inte anses vara rumsrent.

Putin har stor makt över hela världen. EU-sanktioner har inte påverkat honom det minsta. I vårt land visar detta sig som ryss-skräcken och rädslan för ryska trollfabriker – med påverkan på resultatet i det kommande valet.

Trump har också stor makt. Han är mannen som inte uppför sig som en världsman ska uppföra sig. Han gullar inte med journalister utan väljer twitter som ett redskap för att nå ut med sin politik. Medierna står maktlösa och kan inte ljuga ihop sina sagor längre.

I Sverige har vi några personer som jag tror kommer att ha stor påverkan i det svenska valet. Det tror uppenbarligen de etablerade partierna också. Därför har de skickat ut sitt fotfolk – på samma sätt som de gjorde mot SD. Deras uppgift är att splittra de grupper som håller med dessa obekväma människor som vågar tala om problemen i vårt samhälle. Det gäller att satsa på fake news, trollfabriker och algoritmer för att krossa människor med självständigt tänkande. Det gäller att säkra propagandakanalerna via etablerade medier oh oskadliggöra tänkande människor på sociala medier.

Några av de människor som har kanaliserat problemen och uttrycker de tankar som vanliga människor har är – utan inbördes rangordning: Katerina Janouch, Hanif Bali, Alexander Bard, Sara Skyttedal, Joakim Lamotte, Peter Springare m fl. De bryr sig inte om vad etablerade partier säger. De lyssnar på medborgarna, läser bloggar, läser kommentarer och tar till sig vanliga människors oro. De verbaliserar människors tankar!

Dessa människor kan tyckas ”dansa runt och sjunga strunt och vara lite i hatten”. Men de är skärpta personer som kommer att ha större inflytande på valutgången i det kommande valet än vad de etablerade partierna eller medierna kommer att ha!