Vuxna förebilder

När jag växte upp var de vuxna min förebild. Det var de som jag lärde mig av. Det var de som uppfostrade mig. Det är så som det fungerar i djurvärlden. Det är så som det har fungerat i människovärlden i alla tider. Jag var stolt när jag blev vuxen och kunde visa att jag hade sugit åt mig de kunskaper som tidigare generationer har förmedlat.

Det var nödvändigt att de vuxna förmedlade kunskaper om hur vi tillfredsställer våra grundläggande behov – mat, värme och vila. Mat – vad kan vi äta, hur odlar vi, hur föder vi upp djur, hur tar vi vara på maten, hur tillagar vi den osv. Värme – tak över huvudet,  kläder på kroppen och energikällor. Vila – se till att vi utnyttjar mörkret för att vila så att vi kan utföra och orka med vårt arbete på de ljusa timmarna. Större tiden av dygnet användes till dessa basala aktiviteter. Sexualitet är också ett grundläggande behov – för att mänskligheten ska kunna leva vidare.  Könsrollerna blev viktiga när alla gjorde det som de var bäst på. Män utförde muskelarbete och kvinnor skötte hemmet och barnen. Barnen lärde sig tidigt att hjälpa till med de sysslor som de klarade av. Alla samarbetade utifrån sina förutsättningar! De vuxna var viktiga förebilder för mänsklighetens överlevnad.

Men vart har de vuxna försvunnit och var kommer alla de barnsliga ifrån? Idag verkar det som om få människor är vuxna. Resten verkar ta livet som en lek. Beror det på att vi har fått det för bra? Vi behöver ju inte längre anstränga oss för att tillfredsställa de grundläggande behoven. Jag upplever det som att föräldrar har abdikerat som föräldrar och vuxna har abdikerat som vuxna. Alla leker sig fram genom livet. Barnen får inga vuxna förebilder och utvecklas till individer som vill ta makt över de vuxna. Hur blev det så?

Överklassen har alltid försökt styra de sämre lottade. Feminismen har sitt ursprung i överklassen. Det var överklassen som hade tid över att fundera, vara missnöjda och vilja förändra. De vanliga människorna hade inte tid med sådant. De var upptagna med att tillfredsställa de grundläggande behoven.cc

Men industrialismen kom och människor flyttade in till städerna. Under efterkrigstiden skrek industrin efter arbetskraft och unga kvinnor tog plats i industrin för att klara sin försörjning och för att kanske få det lite bättre än tidigare generationer. Men parallellt med det fanns kvinnor ur överklassen som inte trivdes med sina liv.

””Hösten och vintern 1927 umgås den 25-åriga nyblivna mamman Alva Myrdal ofta med självmordstankar. Hon står vid fönstret i familjens lilla lägenhet på Kungsholmen i Stockholm, ser ner på den tillfrusna Karlbergskanalen och S:t Eriksbron, funderar på att öppna fönstret och dra på sig en lunginflammation, som regel dödlig vid denna tid före antibiotikan. Hon anförtror sin dagbok:
”Skall jag – eller skall jag inte? När jag nu försöker föreställa mig allting så är det så innerligt likgiltigt vilket som sker. Jan är en liten hård krabat, han reder sig utan mig. Och Gunnar önskar det så ofta – snart skulle det i alla fall komma till något slags uppbrott från det som varit vårt gemensamma liv.” Hur hade den unga Alva kommit dithän?
Alva Reimer föddes 1902 och växte upp på en bondgård utanför Eskilstuna. Fadern Alfred Reimer var lantbrukare och byggmästare. Modern Lova var, som tidens konvenans krävde, hemmafru och skulle förestå gårdshushållet. Men hon var illa lämpad för den rollen, vantrivdes och gick snart in i ett sjukdomsliknande tillstånd.” enl Pedagogiskt Magasin

Så skrev jag om Alva Myrdal här i bloggen (Myrdalska arvet  – 7/2-2016). Hennes missnöje har präglat Socialdemokratin och våra liv. Makarna Myrdal betonade i boken ”Kris i befolkningsfrågan” år 1934 vikten av att ansvaret för barns fostran delas mellan föräldrar och samhället genom utbildade barnpedagoger. De uttryckte en  oro för att den svenska befolkningen var på väg att dö ut. Skälet är 1930-talets påtagligt minskade nativitet. Genom en genomtänkt familjepolitik skulle trenden kunna vändas. Makarna Myrdal skulle styra familjerna och landet på rätt köl.

Alva – kvinnan som inte kände sig behövd – trodde att utbildade pedagoger var bättre på att fostra barnen än vad deras egna föräldrar var. Dagens förskola bygger på Alva Myrdals vision om ett effektivt vardags- och familjeliv. Idén gick i stora drag ut på att kvinnorna skulle ut på arbetsmarknaden och förverkliga sig själv medan barnen togs omhand av pedagoger som kunde fostra dem till goda socialistiska medborgare. Alla skulle bo i moderna hyreslägenheter och följa statliga rekommendationer.

Ja, hon lyckades! Men vad hände med svenska folket? Jag tror att när föräldrar tas ifrån rätten att fostra sina egna barn så blir de inte vuxna. När barn växer upp i normkritiska och genuscertifierade förskolor så försöker de att ta över rollen som vuxna. Men de barnen har inga vuxna förebilder. Då letar de efter andra förebilder – bland idolerna.

Nu ser vi resultatet! Dagisgenerationerna leker sig fram genom livet. De är odrägliga Omegor som vill bestämma allt. Jag har skrivit om Omegorna i tidigare bloggar men tar en kortversion här:

”1992 skrev deckarförfattaren P.D. James sin framtidsroman ”Människors barn”. Boken  handlar om Oxford år 2021 men kunde likaväl handla om Sverige just nu. Handlingen bygger på att inga barn fötts på ett kvartssekel eftersom alla män är ohjälpligt sterila. Men … det är ju inte så! Alla män är inte sterila! Nej, men kvinnor i Sverige vill inte ha barn. 36-37 000 aborter per år talar sitt tydliga språk. likaså att alltfler unga kvinnor väljer bort män. Befolkningsökningen beror uteslutande på invandringen. Drygt 21 % av befolkningen har utländska rötter. Fortsätter det i denna takten så kommer vi svenskar att bli en minoritet.”

”Den sist födda generationen i romanen, Omegorna, är vackra och bortskämda men också kända för sin grymhet. Jag vill jämföra dessa Omegor med dagens unga politiker som är uppvuxna i förskolemiljö. Många av de saknar uppfostran och är  bortskämda. De är vana vid att få bestämma allt och inget. De har aldrig lärt sig att lyssna på äldre och klokare generationer. De vet bäst helt enkelt!”

Nu vädjar jag till alla vuxna: Ta ert ansvar som vuxna! Bli bra förebilder och återta makten! Sverige behöver de vuxnas klokskap!

Annonser

Årsrikedom

Ofta funderar jag kring livet. Denna gång väcktes mina funderingar med en FB-vän som för några dagar sedan skrev om sitt liv och undrade om han är på rätt väg. Ska han välja jakten på status, fin lägenhet, rikedom, dras med i ekorrhjulet, stressa eller nöja sig med att leva spartanskt men med frid i sinnet? Många gånger under mitt liv har jag funderat kring samma sak. Varför lever vi och vad gör vi med våra liv?

Som barn och tonåring längtar man efter att bli vuxen och själv kunna bestämma över sitt liv. Men sen dras man in i ekorrhjulet – partner, barn, jobb, bostad, vänner, förverkliga sig själv – och stressar iväg utan någon livskompass. Tills … en dag undrar man, som FB-vännen, vart är jag på väg? Var detta meningen med livet? Vilka möjligheter har jag att hoppa av mitt ekorrhjul?

Vissa saker kan jag ju bestämma över själv och göra något åt. Men jag måste ju hela tiden ta hänsyn till mina närstående. Sen finns det en mängd faktorer som jag inte kan påverka. Det handlar om våra samhällsstrukturer. En del av dessa strukturer är naturligtvis bra och är till för att underlätta livet för oss alla. Men alltför många begränsar mitt och många andras handlingsutrymme. Vi tas ifrån vårt eget ansvar och tankeförmåga.

Nu är barnen vuxna och som pensionär finns det inte många att ta hänsyn till. Min tid disponerar jag själv – har inget jobb eller arbetskamrater att ta hänsyn till. Jag kan hoppa av ekorrhjulet – delvis iallafall. Nu har jag tid, nu kan jag samla mina tankar och uttrycka dem offentligt. Så läste jag en intervju med Barbro Westerholm 84 år:

”Mycket jobb återstår för Barbro Westerholm, som med sina 84 år är den äldsta ledamoten i Sveriges Riksdag. Själv använder hon hellre ordet årsrik. – Det ringar in den kunskap och livserfarenhet som bara antalet levda år kan ge, berättar hon.”

”Hon ser att det finns en utbredd ålderism i samhället. Fördomar och föreställningar mot den äldre generationen.

– Testa att söka på synonymer för ”äldre” och ”gammal”. Du hittar ingenting där som talar för att det är en generation som är en tillgång i samhället. Snarare är det ord som utsliten och orkeslös som dyker upp.”

”Hon förundras över hur ett land som Sverige, som i så många fall utnyttjar resurser effektivt, så tydligt missat att utnyttja den resurs som de årsrika besitter. Och det är här hennes uppgift ligger framåt.

– Vi är ingen homogen grupp och vill inte samma sak bara för att vi har åldern gemensamt. Vi är individer som lägger år till livet på olika sätt. En grundläggande drivkraft för mig är att plocka bort hinder så att människor ska kunna leva som de själva vill oavsett ålder, betonar hon. ”

Jag blev glad när jag läste artikel. Jag är årsrik och har så många kunskaper och erfarenheter att förmedla åt de yngre generationerna. men hur får jag dem att lyssna och ta till sig? Bloggen är naturligtvis en del. Jag vet att jag har många yngre läsare. Men … det räcker inte!

Det finns alltför många unga politiker och mediemänniskor som är unga och tror att de kan och vet allt. De försöker förringa vår kunskap och vill bestämma över oss – leka föräldrar åt oss som själv är föräldrar och besitter kunskaperna om livet. De vill hellre att vi sitter och matar änderna i stadsparken än att vi tänker försöker att påverka våra samhällsstrukturer. Men vi har ju så mycket livserfarenhet! Vi har upplevt livspusslet med familj, jobb och fritid. Vi har försökt att förverkliga oss själv. Vi har diskuterat jämställdhet och feminism. Vi har haft våra livskriser. Vi behöver inte påtalas hur vi ska leva, äta eller bo. Vi behöver inte någon som tar hand om oss. Kanske jag en dag behöver en rollator eller hjälp med städningen – men den tiden den sorgen! Jag är vid full vigör – rensar i trädgården medan jag tänker, promenerar, tvättar, städar och gör en mängd trevliga saker. Jag gör en del av dessa saker lite långsammare än de unga. Men jag har ju mer egentid. Jag är inte splittrad med att rusa runt i jakten på livet. Jag har funnit mitt liv! Vet vad jag vill och kan!

Unga politikerbroilers – omegor – ska inte förakta oss årsrika!

Omegor  se https://ulsansblogg.wordpress.com/2016/07/16/nuvarande-politiska-omegor/ ‎

 

Bunta ihop dom

Makthavare har i alla tider velat göra befolkningen till en anonym grå massa som lydigt fogar sig i alla deras viljeyttringar. Så egentligen har inte mycket förändrats under mänsklighetens historia.

Makthavare har tagit sig makten genom våld eller genom ekonomiska villkor. De har utnyttjat människors okunnighet. Fattiga människor som är beroende av andra är också lydiga.Men kunniga människor behöver inte vara fattiga och beroende. De kan utforma sitt liv enligt egna önskemål.

Men antagligen var makthavarna okunniga när de införde allas rätt till utbildning. Vi som har fått en bra utbildning och har sugit åt oss kunskap är inte beroende! Det har politikerna insett och vill fösa in oss i beroendefällan igen! De beskattar oss så mycket att vi blir beroende, Vi har inte råd att köpa de tjänster som vi vill ha – istället gör de oss beroende av de tjänster som politikerna anser att vi behöver, För de vill ju fortfarande att vi ska vara beroende och stödja deras minsta vilja.

Men … är befolkningen en homogen grupp med exakt samma behov?  Jag tror inte att jag har samma behov som Stefan Löven har eller som kvinnorna i utanförskapsområdena eller som storstadsbor eller skärgårdsbor eller barnfamiljer eller handikappade eller dementa eller … Jag är ju pensionär! Men pensionärer – är det en enhetlig grupp? Tror knappast det! jag är inte i behov av någon studiecirkel i PRO:s regi eller av att åka på någon pensionärsresa. Jag har inte behövt uppsöka sjukvården eller något åldringsboende eller hemtjänsten, Jag fortsätter mitt liv precis som jag har gjort tidigare men disponerar dagarna som jag vill.

Men makthavarna vill bunta ihop oss till en homogen befolkning utan egna behov och utan egna viljeyttringar. De har bortsett från våra kunskaper och våra möjligheter att kommunicera med andra människor som också vill bestämma över sina liv. Vi denna stora grupp kunniga egensinniga och icke tämjbara människor  fortsätter att behålla makten över våra liv. Vi lever vårt liv så som vi själv vill och inte som politikerna vill. Vi kommunicerar med varandra med hjälp av www. Vi diskuterar de politiska krumsprången med varandra och peppar varandra. Vi vägrar att acceptera politikernas påstående och deras floskler.

Dagens politiker och Omegor önskar nog att de kunde följa Lars Ekborgs råd från slutet av 1960-talet:

”Gammalt folk ska man bunta ihop – och slå ihjäl dom!”

Nej, jag är kunnig och vill utnyttja mina kunskaper. Det är mitt liv och det enda liv som jag har. Det livet vill jag själv bestämma över. Jag kommer att fortsätta att vara en obekväm människa som påtalar felaktigheter och orättvisor. Jag kommer även i fortsättningen påtala att mina skattemedel inte ska slösas bort i politikernas lekstuga! Nej! Jag vägrar att bli ihopbuntad!

bunt

 

Tidigare äldre inlägg

beppe852

Hellre död än röd

Micke K - En Röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

Helt apropå

En blogg om tro, hopp och kärlek. Om livet och om lite till.

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

%d bloggare gillar detta: