Konsumenten ska betala för politikernas idéer.

Den 1 juli 2017 infördes en kemikalieskatten på elektronik och vitvaror. Syftet var att minska mängden farliga flamskyddsmedel i våra hem. Men köper vi färre produkter med flamskyddsmedel efter detta? Vad har de inkomna skatteintäkterna använts till?

Jag har inte sett någon statistik men tror att konsumenterna köper lika många produkter nu som de gjorde innan skatten togs i bruk. Skatten beräknas på varornas vikt och är 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten är begränsad till 320 kronor per vara. Skatten blir lägre om varan inte innehåller vissa grupper av flamskyddsmedel. Det innebär att t ex en normal mobiltelefon ger staten 15-25 kr i kemikalieskatt. Men vad gör staten för dessa pengar? Det får vi aldrig reda på! Pengarna går ju direkt in i statskassan och är inte öronmärkta till något speciellt ändamål. Vi kan se det som en straffskatt som vi tvingas att betala för att vi köper en ny mobiltelefon eller någon annan elektronik.

”Under måndagen presenterar Socialdemokraterna sin klimatpolitik inför valet.

Ett förslag är att införa ett pantsystem för mobiltelefoner.

– Det finns mer guld per kilo i mobiltelefoner än i guldmalm. Vi har inte råd att låta gamla mobiltelefoner ligga i byrålådorna, säger Åsa Westlund, miljöpolitisk talesperson.”

Hon menar att vi nu ska betala en pant när vi köper mobiltelefoner, och annan elektronik,  liknande det som finns för flaskor och burkar. Egentligen är det en gammal idé som hon tar upp igen. Jag läste en artikel från 2001:

”Datorer och telefoner innehåller jämförelsevis stora mängder ädelmetaller. Skrotet kan innehålla upp till 100 gånger mer guld än malmen från en gruva. Något kilogram silver, 200 gram guld och 50 gram palladium utvinns ur varje ton skrot.

Återvinningen av kretskort från mobiler och datorer har därför alltid varit lönsam. Rönnskärsverken utvinner idag lika mycket guld från kasserad elektronik som från anrikad malm från traditionell gruvdrift. ”
”Det har sålts 12,5 miljoner mobiltelefoner i Sverige sedan början av 1993, enligt Mobiltelebranschen. Men bara runt
150 000 har samlats in.

Förklaringen är att de flesta mobiltelefoner fortfarande fungerar när konsumenten köper en ny. Därför blir den gamla liggandes i en byrålåda eller ges bort till släkt och vänner.”

Ja, naturligtvis finns det enorma förutsättningar. Då 2001 var det ju bara en bråkdel av mobiltelefonerna eller annan hemelektronik som samlades in. Ändå gav det  lika mycket guld från kasserad elektronik som från anrikad malm från traditionell gruvdrift. Jag läser en annan artikel:

”Ur ett ton malm kan man i regel bara få ut ungefär fem gram guld. Ett ton gamla mobiltelefoner innehåller å andra sidan hela 150 gram guld. Dessutom går det att utvinna ungefär 100 kilo koppar och tre kilo silver ur samma hög gamla mobiler, skriver Reuters.
Elektronikprodukter innehåller en mängd olika metaller och ofta värdefulla sådana. Till exempel är många kontakter guldpläterade.
I återvinningsprocessen skiljs metallerna åt och används till nya elektronikprodukter eller säljs vidare till juvelerare. I Japan är elektronikåtervinning redan en stor industri och en återvinningsfabrik producerar ungefär lika mycket guld som en liten gruva.”

Det går alltså att göra enorma vinster på elektronikskrot! Men nu vill alltså Socialdemokraterna att vi konsumenter ska betala pant för att dessa metaller ska kunna samlas in och att vissa företag ska utöka sina vinster. Tanken är god men varför ska vi konsumenter stå för notan? Varför kan inte panten ingå i den sk kemikalieskatten?

Mobilitet

Vart kommer de ifrån – alla de där icke nåbara människorna? Jag ser de överallt kanske de kommer ifrån ett helt annat land eller en helt annan planet?

Jag tänker på alla de som tycks ha en inopererad mobiltelefon i handen. De cyklar och SMS:ar. Ofta är det jag som får akta mig för att inte bli påkörd. De går utan att se sig för – går över gator utan att se sig för. De vallar sina hundar samtidigt som de kollar i mobilen. Ibland lägger hunden sig snällt ner i väntan på att husse eller matte har lekt färdigt med mobilen. Jag ser dem på restauranger, caféer, pubar, i väntsalar, på parksoffor, i affärer, …

Men ibland kan man ha nytta av sin mobil! Jag har haft stor nytta av den. Jag som har ett mobilt bredband till min dator kunde tidigare använda det även i resten av Europa. Jag har fått betala ett tillägg men det har fungerat. Men nu … nu är det skulle bli samma pris att ringa och surfa över hela EU.

Men … det gäller inte Telias mobila bredband! Det går inte att använda utanför Sveriges gränser! Nu kopplar jag min dator till mobiltelefonen när jag är utomlands och använder surfen på mobiltelefonen istället. Det fungerar bra men kräver en kabel och lite knapptryckande.

Jag blir lite irriterad! Varför fick jag inte göra som jag har gjort tidigare? Jag var ju villig att betala lite extra. Men det fick jag inte!

Även jag knappar alltså på min mobil – men ytterst sparsamt. Jag är av den bestämda uppfattningen att mobilen används till att ringa med, kanske skicka ett SMS någon gång, ta ett foto ibland eller att koppla upp datorn med vid besök i annat EU-land.

Mobilen är ett bra hjälpmedel som jag använder sparsamt. Mest ligger den i min ficka. Ännu så länge har den inte vuxit fast i min hand! Jag hoppas verkligen att den aldrig växer fast!

Vad gör de egentligen?

Överallt ser jag dem – människor, gamla och unga. I handen har de en mobiltelefon. Det spelar ingen roll om de kör bil, cyklar, promenerar med barnen eller vallar hunden. De är uppkopplade på nätet och knappar febrilt på telefonen.

Igår såg jag en familj – mamma, pappa och tonårsdotter – vid en uteservering. De hade varsin mobil som de intensivt knappade på under tiden som de åt. Inte ens matstunden kunde de lägga ifrån sig mobilen.

Jag ser familjer på promenad där barnen håller på med något spel medan de går. De verkar inte ha så mycket gemensamt – föräldrar och barn.

Jag ser pensionärer som sysslar med spel på mobilen under bussresan. De gör det istället för att samtala med varandra eller njuta av landskapet utanför bussfönstret.

Vi frågade sonen, 26 år, vad han gör med sin mobil. Han tittade förvånat och tänkte en lång stund innan han svarade: läser tidningen och sms-ar. Vi envisades och undrade om han söker fakta på internet. Nej! Det var han inte intresserad av. Men han tillade att han betalar räkningar, beställer biljetter och kollar facebook och Instagram.

Det är alltså detta som människor sysslar med större delen av sin tid! Finns det inte viktigare saker att göra? Mest beklämmande är när mammor eller pappor med barnvagn är mer intresserade av sin mobil än av barnen.

Vad händer med en befolkning som är mer bekväm med att kommunicera via mobilen än av att kommunicera i verkliga livet? Håller befolkningen på att förvandlas till avtrubbade varelser som inte klarar av vanligt mänskligt umgänge? Är det så politikerna vill ha oss – som helt oengagerade människor?

 

mo2

Tidigare äldre inlägg

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Hampus Andersson

Hampus Andersson

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

Bilder, Musik, ljudböcker, filmer och resten av mitt liv.

My name is Lena

Ingenting är omöjligt!

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Spanienaktuellt

Den osminkade spanska sanningen

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Wallenborgs politikblogg

Politik om stort och smått.

JUST-LOOK-AT-SWEDEN

SWEDEN - A SHITHOLE COUNTRY?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Busiga mor

My Home My Place My Life

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om Instagram och andra sociala medier. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Stigfinnaren i Älvsund

vägen inåt är vägen framåt

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

%d bloggare gillar detta: