Hur kan vi skydda både hälsan och planeten?

Sunt bondförnuft eller politiska beslut? Det känns ganska naturligt för mig att sunt bondförnuft är överlägset de flesta politiska besluten! Jag minns ju så många politiska beslut som bara har rört till det.

För några dagar sedan läste jag om att bensinbolagen börjat sälja blankdiesel alltså diesel utan inblandning av biodrivmedel – som är sämre för miljön – i de norra länen för att kunderna kräver det:

På vintern kan skogsmaskiner och traktorer i norra Sverige få problem om de tankas med vanlig diesel. Anledningen är inblandningen av fossilfria drivmedel, som till exempel raps, för att minska klimatpåverkan.

– När det blir 30 grader minus är det stopp i maskinerna.

Men … detta är ju inget nytt problem! För ca 16 år sedan bytte vi bussar här i stan. Det blev nya moderna bussar som använde något miljövänligt bränsle. Jag tror att det var någon majsolja. I folkmun skojades det om att det luktade poppad popcorn om bussarna. Men allt fungerade bra tills … det svenska vädret satte käppar i hjulen. Vid 5-6 minusgrader frös bränslet och förvandlades till en trögflytande sirap! Motorerna klarade inte detta och bussarna stod stilla. Raskt övergick bussbolaget till att använda diesel (utan inblandningen av fossilfria drivmedel) under vintern. De allmänna kommunikationerna måste ju fungera!

Men politikerna har inte tagit någon lärdom utan kräver mer och mer uppblandning och nu säger man ifrån i de norra delarna av Sverige!

Med skenande matpriser så hotas ännu ett basalt behov! Livsmedelspriserna började stiga för några år sedan. En stor del av prishöjningarna beror på politiska beslut. Sverige har dålig självförsörjningsgrad då det gäller produktion av mat. Jag minns när Anders Ygeman sa på Folk och Försvars rikskonferens 2017 att ”vi kan ju köpa från andra länder som producerar mat”. Han hade tydligen inga dubier kring transporter och de avgaser och kostnader som uppstår.

Fredrick Federley tyckte att vi ska betala mer för maten. ”EU-stöden är till för att du och jag ska ha billiga matvaror i affären, men det har gjort att vi hanterar mat som en slit och slängvara. ”säger han och ville ta bort dessa livsmedelsstöd.

– Jag menar inte att vi borde femdubbla matpriserna, men vi borde nog betala lite mer för maten vi producerar, sa han i maj 2019.

Du ska undvika importerade matvaror som fraktats lång väg och där miljöpåverkan är stor och köp närodlat och lokala produkter. Den frasen har vi hört många gånger men det stämmer inte riktigt. Den mesta mat som vi äter har transporterats antingen genom vårt avlånga land eller från något annat land. Transporter, har vi fått lära oss, gör klimatavtryck!

För några dagar sedan köpte vi italiensk skinka. Köttet kom från Danmark och skinkan var lufttorkad i Italien och skickad till Sverige för paketering och distribution ut till affärerna i Sverige. Vindruvorna som vi köpte samtidigt kom från Namibia. Ska jag skämmas över att jag gillar skinka och vindruvor som har transporterats långa vägar?

Så läser jag att den spanska byrån för livsmedelssäkerhet och näringstillförsel AESAN (Agencia Española de Seguridad Alimentaria y Nutrición) som ligger under konsumtionsdepartementet har utarbetat en nya rapport om hållbara kostrekommendationer – som att äta mindre kött och mejeriprodukter och i stället öka intaget av baljväxter. Läs artikeln här.

De nya råden inkluderar rätt proportioner av frukt, grönsaker, baljväxter, nötter, frön och fullkorn, alla viktiga livsmedel.

Det rekommenderas även att äta ”säsongsbetonat”, det vill säga konsumera de grönsaker och frukter som är aktuella för årstiden. Det betyder att du undviker importerade matvaror som fraktats lång väg och där miljöpåverkan är stor. Du köper närodlat och lokala produkter.

Här följer en del av de spanska kostråden som ska vara klimatanpassade och vara hållbara:

Dagportioner

Du borde inte äta fler än tre mejeriprodukter per dag. . Tre portioner kan i det här fallet vara tre glas mjölk. Det rekommenderas att äta fem olika frukter eller grönsaker samt 3 till 6 portioner spannmål dagligen.  Det kan vara bröd, mellan tre och sex skivor. Användning av olivolja gäller både till matlagning och dressing. Kom ihåg att dricka mycket vatten vilket är ”huvuddrycken” i all hälsosam kost.

Veckoportioner

När det gäller veckoransonerna sticker förslaget om att minska köttkonsumtionen ut mest. Från att äta kött 2 till 4 gånger i veckan till högst tre. Fågel och kanin bör prioriteras och konsumtionen av rött kött samt processat kött bör minimeras. Intaget av baljväxter bör öka från 2 eller 4 gånger i veckan till minst fyra gånger. Livsmedel som kikärter och linser rekommenderas som den huvudsakliga källan till växtbaserat protein och den som har minst miljöpåverkan.

Fisk och skaldjur bör konsumeras minst tre gånger i veckan och fet fisk som makrill, sardiner eller lax rekommenderas. När det gäller ägg ligger rekommendationen på fyra i veckan. Intaget av nötter bör ligga på tre eller fler tillfällen i veckan. Experter rekommenderar ett intag av nötter varje dag så länge de är naturligt paketerade utan salt, fett eller tillsatser av socker.

Vi ska alltså rädda planeten genom att äta hållbart! Men … hur väl mår vi om vi funderar på ett hållbart klimat varje gång som vi äter?

Från skörd till färdig jungfruolja på ett par timmar

Spaniens gröna guld

Sydkusten tar dig med från skörden av oliverna på träden till pressningsfabriken där olivoljan utvinns och förpackas på endast ett par timmar. Dagens skörd på 831 kilo oliver gav 167 liter jungfruolja. Video: Richard Björkman/Sydkusten

Klimatåtgärd: Veganfärs ersätter kött på äldreboende

Köttfärs ersätts i dag med matvete och rotfrukter i omsorgens mat för att minska klimattrycket i kommunen. ”Detta är emot allt vi står för. Våra äldres mat ska inte offras i Sveriges regerings hysteri med klimatmål,” säger kommunalrådet Hanna Nilsson (SD).

Dessa rader som jag läste igår fick mig att hoppa högt av ilska! Vad var detta? Varför ska äldre människor utsättas för detta?

Det handlar alltså om Miljöpartiets gruppledare och därtill Hållbarhetscoach vid Hässleholm Miljö, Dolores Öhman, har varit med och formulerat de lokala klimatmålen i den uppdaterade energi- och klimatplanen. Syftet med planen är att beskriva hur Hässleholms kommun ska bidra till att nå de nationella energi- och klimatmålen, som regeringen satt, till år 2030.

Öhman skjuter ifrån sig ansvaret och hävdar att allt bygger på riktlinjer från Naturvårdsverket och Livsmedelsverket.

– Vi måste minska produktionen och konsumtionen av kött och ersätta med veganska produkter och sojakött, säger hon.

Hanna Nilsson (SD) är djupt kritisk till Hållbarhetscoachens tilltag. Hon blev förskräckt över att den påtvingade veganska maten smugits in i planen och menar att pensionärerna offras i ett forcerat försök att nå regeringens mål.

– När jag läste igenom planen upptäckte jag passagen om att köttfärs ska ersättas med sojakött i maten som serveras till våra äldre i omsorgen. Det går inte SD med på. De äldre ska ha ordentlig mat utan att regeringens hysteri med klimatmål ska gå ut över dem som har byggt upp vårt land och de som är mest utsatta, säger Hanna Nilsson (SD).

Men idéen är ju inte ny! När SSU hade sin kongress i Karlstad 2019 så handlade många av förslagen om miljön. Enligt  Philip Botström, ordförande, ville SSU att Socialdemokraterna blir Sveriges största klimatrörelse.

– Vi måste ta hänsyn till både klimat och individens hälsa, sa Philip Botström.

Barn i förskolor och skolor behöver mycket näring för att kunna växa, utvecklas och orka med skolarbetet. Det är konstaterat att speciellt veganer drabbas av B12-brist. B12 finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost.

Samma sak måste ju gälla människor som ligger på sjukhus eller bor i äldreboende. Det handlar om människor som kanske har svårare för att tillgodogöra sig maten. Det är människor som behöver en allsidig kost.

Jag har en känsla av att politiker inte förstår att mat är en viktig del av människors hälsa. Mat är mycket mer än bukfylla. För att få aptit krävs mycket mer än maten. Själv vill jag känna doften och lukten från matlagningen. Ögat vill njuta av vackert upplagd mat och olika färger på maten. Gommen vill njuta och känna de olika smakerna. Omgivningen ska vara lugn och avstressande. Framförallt tror jag att det är viktigt att känna igen maten på tallriken. Hur många av oss vill bli serverad veganmat? Hur många av oss tänker på klimatmålen när vi äter? Varför ska våra äldre påtvingas detta? De betalar ju själv för sin mat!

Jag vill inte bara bli utfodrad. Matstunden ska vara trevlig med maträtter som jag känner igen och gillar. Kostnaden för god och näringsriktig mat får inte bli så hög att jag inte avstår från det lilla extra då och då. Mat är så mycket mer än bukfylla -vare sig för mig eller för de som bor inom äldreomsorgen!