RAZAMATAZ

Jordan B Peterson har varit i Sverige och gjort föreläsningar. Precis som förra gången han var här skummar den svenska feministvänstern av vrede och raseri. Utfallen hade väl knappast varit mer hätska om Rasmus Paludan klampat in med pjäxor i den salafistiska Al-Rashideen-moskén i Gävle.

Förra gången tyckte Margot Wallström att Peterson skulle krypa tillbaka under den sten där han hörde hemma och Annie Lööf underkände, på oklara grunder, de forskningsresultat Peterson hänvisade till i en minnesvärd diskussion hos Skavlan.

Och nu anklagas Peterson bland mycket annat för att släcka allt hopp om framtiden. https://www.etc.se/…/en-kvaell-med-jordan-peterson….

Och de som uppskattar Petersons föreläsningar och fyllde Hovet utmålas som en samling brölande incels samt sammanbitna och kompromisslösa kvinnohatare

Visserligen har Peterson, i likhet med undertecknad, fräckheten att vara både vit, CIS och man men jag har ändå fortfarande svårt att förstå vad det är i hans uppenbarelse/budskap som skapar dessa våldsamma känslostormar.

Jag har inte fördjupat mig i Petersons omfattande produktion så om någon kan förklara vore jag tacksam.

THERE ONCE WAS A WOMAN, A STRANGE KIND OF WOMAN

– Vi vet att stabila, intakta, familjer med två föräldrar är det bästa för barn, säger professor Jordan B Peterson.

– Du borde krypa tillbaka under den sten du kom från, lyder utrikesminister Margot Wallströms eftertänksamma, skarpsinniga och elokventa replik.

Ett försök att sammanfatta min reaktion på artikeln. https://www.expressen.se/…/wallstrom-sagar…/

1. Noterar att Peterson omnämns som ”kontroversiell” vilket inte Wallström gör. Annars kan man ju tycka att en person som nått en framskjuten placering på Simon Wiesenthal-centrets lista över världens mest tongivande antisemiter också borde ha kvalificerat sig för epitetet ”kontroversiell”.

2. Själv hade jag nog höjt mer på ögonbrynen om Peterson framkastat den motsatta teorin dvs att labila splittrade familjer med bara en förälder gör barnen mer harmoniska och högpresterande. I min bekantskapskrets har jag både par som kämpat sig igenom äktenskapliga svårigheter ”för barnens bästa” och de som på goda grunder skilt sig från den andra föräldern. De senare brukar dock mest se det som ett misslyckande och beklaga sitt val av hopplös partner snarare än att de ser skilsmässan per se som ett steg framåt i sina barns utveckling. Men det är kanske jag som bara har kufar i bekantskapskretsen?

3. Hursomhelst fick jag inte uppfattningen av Skavlan-besöket att Peterson önskar förbjuda skilsmässor utan att han betonade att de ibland är nödvändiga samt att han hade vetenskapliga belägg för sin tes.

4. Öht verkar det svenska etablissemanget ha drabbats av någon slags ”syntax error” sedan Peterson besökte Skavlan. DN har t.ex både anklagat honom för att både säga självklarheter och att vara kontroversiell. Att det självklara är kontroversiellt i DNs värld medan det absurda och verklighetsfrånvända är okontroversiellt har jag å andra sidan länge misstänkt.

Hans Thannerstig

Polisstaten, peak fördumning, experimenten fortsätter

Västvärlden, som brukade skryta med sina öppna och demokratiska samhällen, förvandlas nu i rask takt till polisstater. I Kanada har flera präster gripits och fängslats för att de vägrar ställa in sina gudstjänster av poliser som ”bara lyder order” – samma försvar som vi tidigare så föraktfullt kopplade samman med de nazister som försökte smita undan sitt ansvar. I dag talar Ingrid&Maria också om Margot Wallströms förvåning över det samhälle hon själv varit med om att skapa, om att Anna Dahlberg på Expressen har begripit att invandringen är Sveriges ödesfråga och hur vansinnigt det är att ge sprutorna till barn och unga.Redaktionen / 10 maj 2021

Lyssna/titta på podden HÄR

Feministerna tar över

Sverige har världens första feministiska regering. Det innebär att jämställdhet är avgörande för regeringens prioriteringar – i beslut och tilldelning av resurser. En feministisk regering ser till att jämställdhetsperspektivet finns med i politikens utformning på bred front, både i det nationella och internationella arbetet. Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är en mänsklig rättighet och en demokrati- och rättvisefråga.

Ingressen är hämtad från regeringens websida. Men hur står det då till med jämställdheten i regeringen? Vilken makt har statsråden som män respektive kvinnor – och vilka befordringsmöjligheter finns det? Ja, hur det går till på regeringskansliet och vem som bestämmer mest har jag svårt att avgöra. Men om jag tänker på alla högröstade feminister i allmänhet så kan jag nog föreställa mig att feministerna bestämmer ganska mycket! Då jag tittar på befordringsgången ser jag att feministerna inte nöjer sig med att sitta i regeringen – vill klättra vidare i karriärstegen.

Åsa Regnér var jämställdhetsminister fram till 2018 och därefter blev hon assisterande generalsekreterare vid Förenta Nationerna samt biträdande högsta chef för UN Women sedan 2018.

Margot Wallström var utrikesministern som blev känd för sina odiplomatiska uttalande. Hon lämnade regeringen hösten 2019 För att våren 2020 meddela att hon blev en del av en rådgivande grupp till FN-toppen  António Guterres.

Ylva Johansson var etableringsminister och senare arbetsmarknadsminister med för mig okänt resultat. 1 oktober 2019 blev hon EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor.

Magdalena Andersson är finansminister men har nu också blivit den första kvinnan som blivit vald till ordförande för Internationella valutafondens högsta rådgivande organ IMFC.

Fyra kvinnor och feminister som inte har nöjt sig med att sitta i Sveriges regering. De har haft högre ambitioner än så! De är karriärsugna och vill ha mer makt!

Hur många män i regeringen har gått vidare på karriärstegen? Jag hittar ingen i den feministiska regeringen! De byter kanske ministerposter med varandra eller avgår. Men de verkar på det stora hela vara ganska nöjda med att steppa runt på regeringskansliet! Är män och kvinnor så olika då det gäller makt?

Idag läste jag om Annie Lööf som kom ut med sin första bok våren 2018, i valåret. Men hur var det egentligen? Skrev hon boken själv? Enligt Rebecca Weidmo Uvell skrevs större delen av boken av hennes talskrivare Charlotta Helge. Syftet var att få det att framstå som att Annie hade “fått lite hjälp med input” men i övrigt skrivit själv. Men det var tvärtom!

Att partiledare får hjälp att skriva böcker, och även kändisar, är inget nytt men det ärliga är att medge det och ge den som skrivit cred. Spökskrivare är varken nytt, hemligt eller klandervärt. Men det handlar om attityden, att låtsas som om man skrivit själv, som är otrevligt. 

Istället valde Lööf inte bara att låtsas som om det är hon som skrivit och korrat och gjort allt utan hon lyckas också osynliggöra den verkliga författaren på ett synnerligen härskarteknik-fulländat sätt i den torra meningen längst bak av tacken längst bak i boken på sista sidan. 

Ännu en maktgalen feminist! Hon ljuger om det mesta och är beredd att manipulera sig fram! Jag får bekräftat att feminister aldrig nöjer sig med makt. De vill ha mer makt och är beredda att trampa på både män och medsystrar när de klättrar på sin karriärtrappa!