Ibland faller polletten ner. Nu faller ytterligare en pollett ner. Alla förvirrade debatter kommer i klartare ljus. Alla de funderingar som jag har haft bekräftas ännu en gång. Ofta har jag undrat var de förnuftiga och kunniga forskarna har funnits i debatten. Nu har jag fått bekräftelsen. De har blivit nertystade!!!
För några månader sedan läste jag en intressant artikel om att nyfödda flickor har större chans att överleva än nyfödda pojkar. Enligt forskarna kan detta tyda mer på biologiska faktorer än på sociala förhållanden. Det finns studier som visat att bland annat könshormoner kan påverka. Jag tänkte: ”Hurra! Jag är ingen social konstruktion!” Alla de konstiga debatterna med feminister föll som ett korthus.
Sen lyssnade jag på en intervju med Annica Dahlström, född 1941, svensk läkare samt professor emerita i histologi vid avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet. (Intervjun finns inte längre på Youtube eftersom Granskning Sveriges konto stängdes ner. Men Annicas bok ”Könet sitter i hjärnan” finns. Jag köpte mitt ex direkt från Annica.)
I mitten av 1990-talet skrev Annica Dahlström, en artikel i universitetets tidning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor. Reaktionerna blev häftiga. Inom en vecka hade hon fått sex vykort med skällsord – och ett kuvert med råttlort. Flera upprörda läsare hörde av sig per telefon. Ett egendomligt samtal kom från en kollega, en kvinnlig professor vid en annan fakultet. Annica Dahlström återgav samtalet i sin bok Könet sitter i hjärnan och nu i intervjun:
”Annica, du får inte föreläsa om detta! Det finns inga skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor!”
”Vad intressant NN, jag skulle gärna vilja ha litteraturreferenserna, eller har du kanske forskat själv?”
”Nej, det har jag inte, men även om det skulle finnas skillnader får vi aldrig säga det!”
”Men NN, detta är ju ett mycket egendomligt uttalande från en professor vid ett universitet, som ska värna om sanningen i forskningen!”
”Ja, ja, det kan tyckas. Men så är det i alla fall, du kan förstöra mycket om du fortsätter!”
Mer om Annica och mina funderingar om henne och hennes slutsatser skrev jag den 21/1 2018 i en artikel. Nu när jag har läst boken kan jag bara nicka igenkännande. Idag lyssnade jag på professor Markus Heilig som skrivit boken ”Han, hon och hjärnan”. Han framförde ungefär samma synpunkter som Annica gjorde.
Han menade att om vi inte tar hänsyn till skillnader mellan den manliga och den kvinnliga hjärnan så missgynnar vi halva befolkningen! Skillnaden mellan män och kvinnor är som om vi är 2 arter – ena arten män använder större hjärnkapacitet till att skapa och bibehålla muskelmassan (män har 5 % mer muskelmassa än kvinnor har) och medan den andra kvinnorna använder den till att bli gravida, att föda avkommor och till att ta hand om avkommorna (ge dem mat och skydd under de första åren).
Innan jag går vidare vill jag poängtera att naturligtvis är hela resonemanget rent generellt. Det finns ju stora varianter inom gruppen kvinnor och lika stora varianter inom män.I början av tonåren ligger pojkarna ca 2 år efter flickorna i utvecklingen. Pojkarna behöver strukturer och disciplin medan flickorna klarar av självständigt arbete. Det är här som den svenska skolan misslyckas. Det tas ingen hänsyn till olikheterna. Den svenska kravlösa skolan gynnar flickorna. Flickorna pluggar självständigt, ser till att få bra betyg och läser vidare. Pojkarna får ingen studiedisciplin, sackar efter och använder sin muskelmassa istället.
Dessa olikheter skapar naturligtvis detta som kan kallas för patriarkala strukturer. I alla undersökningar har man kommit fram till att män vill kontrollera kvinnors sexualitet och kvinnor vill välja och vraka! Att inte ta hänsyn till den manliga muskelkraften skapar alltså förtryck!
Nu till mina privata funderingar. Hur tar det moderna jämställda samhället hänsyn till dessa skillnader? Egentligen inte alls! Moderna kvinnor får ett försprång med studierna, vill kvotera, vill ha mer makt, vill inte ha avkommor, nedvärderar män osv. Vad finns då kvar för männen? Att tillfredsställa kvinnor och bli så som kvinnor vill att de ska vara eller att muskelbygga för att kunna ta makt över kvinnorna? Det första alternativet suddar ju ut manligheten och en sådan man betraktas som mes. Det andra alternativet skapar dominerande män som inte gynnar jämställdheten. Men skulle det då vara bättre med ett samhälle där kvinnorna bestämmer? Knappast! Vi ser idag ett samhälle som saknar strukturer och är till stor del känslostyrt.
Hur ska vi då kunna lösa problemen mellan könen som finns i samhället? Det finns inga enkla svar men mer disciplin i skolan och särbehandling mellan könen kan vara en början. Vi måste i jämställdhetens namn se olikheterna annars kan vi aldrig kunna betrakta varandra som jämlikar!
Vilket parti vågar ta upp dessa frågor i valet?
Lyssna gärna på intervjun med professor Markus Heilig. Den ger upphov till många funderingar!
Senaste kommentarer