Skapelsens sedelärande samtal, del 1

Så här i juletider tänkte jag att det skulle vara uppbyggligt att ersätta den vanliga ledaren med några sedelärande samtal. Det råkar vara ämnet också i Sverige första tryckta boken: ”Dyalogus Creaturarum Moralizatus” eller på svenska: ”Skapelsens sedelärande samtal”.

Boken gavs ut år 1483 och återtrycktes i faximil med översättning till svenska femhundra år senare. Det är ett sådant exemplar jag fått i gåva från en av mina lyssnare, och jag har länge tänkt att visa min uppskattning genom att ge några väl valda referat.

Det är givetvis inte en slump att vår första tryckta bok behandlar detta ämne. Moral var av största betydelse under de sekel som vi gärna kallar mörk medeltid. Med en underutvecklad rättsapparat så var det på den man i det allra mesta tvingades förlita sig, för att upprätthålla samhällsfunktionerna.

Vi tänker förstås sällan på det idag, men kommer nog göra det alltefter vad tiden lider. Hur bräcklig lagen är, utan moralen som stöttar dem. På fyrtiotalet var det förenat med skam att ertappas med att ha stulit en penna.

Idag är det möjligen förenat med samma skam att ha stulit en persondator. Naturligtvis lider ingen idag på samma sätt av att ha förlorat en blyertspenna, men det är inte bara en fråga om inflation. Det är också en inställningsfråga.

Som lärare i juridik brukade jag be mina elever räcka upp handen, först om de stulit en penna, sedan om de stulit en dator. I nästan varje klass var det någon som räckte upp handen även på den andra frågan.

Vad det säger är att individen ifråga inte ser den moraliska risken som särskilt hög; att ett erkännande inte skulle leda till att han stöttes ut eller blev sämre behandlad av sina klasskamrater. Vilket i sig betyder att moralen som fundament sviktar.

Naturligtvis är erkännandet i sig inte brist på moral. Att tala sanning är ett gott tecken på ryggrad. Men hade det varit 1940-tal så hade han sannolikt haft svårare att medge ens en ynka pennstöld. … En helt annan variant är att fråga hur många som ’råkat få med sig en penna’ som inte var deras.

Då blir det mycket enklare att räcka upp handen. Ordet stöld är alltså fortfarande förknippat med starka tabun. Men även detta är man på väg att luckra upp, inte minst genom att i praktiken göra det fritt fram för stölder i butik upp till mycket höga belopp.

Om Intelligens del 2 – Fredagssamtalet med prof. em. Karl-Olov Arnstberg och Magnus Stenlund.

Se videon här.

I del 2 av samtalet mellan Magnus Stenlund och Karl-Olof Arnstberg diskuteras hurLagen om Hets mot Folkgrupp tolkats av domstol och av lagstiftaren själv och varför man gör en orimlig tolkning när Bertil Malmberg fälls i Nyköpings tingsrätt. Utan att nämna det utpekade folkslaget diskuteras sedan skillnader i IQ beroende på etnicitet, och vilka följder det kan få när vi importerar en väldigt stor andel av befolkningen från delar av världen där uppmätt IQ är betydligt lägre än här. En annan fråga som tas upp är om det kan finnas en systematisk skillnad mellan IQ och politisk åskådning. Svar finns!

Vad som är viktigt att hålla reda på är också att IQ mäter ‘verktyget’, den s k  g-faktorn, generell intelligens, som Arnstberg kallar för inlärningsförmåga utan erfarenhetsbas. Det här är inte samma sak som den ackumulerade kunskap som man lärt in med åldern. Med denna kunskap förbättras kvaliteten i hur kunskaperna används och kombineras. En äldre person har, även efter att g-faktorn avtagit, samlat på sig mycket i sitt ‘skafferi’, som en yngre person inte kan konkurrera med.

En annan viktig fråga är hur det kan ha uppstått en skillnad mellan andelen flickor som har högskolebehörighet och andelen killar, det kan ju knappast bero på machonormer, som alltid har funnits. Trots att ingen på allvar tror att pojkar blivit mindre intelligenta relativt tjejer de senaste 40 åren, så är det ingenting man verkar försöka göra något åt. Machonormer, som att det inte anses coolt att plugga eller läsa är något vi måste ändra på. Arnstberg tar upp exemplet Singapore, som en förebild. Det är inte orimligt att tro att just frånvaron av sådana dåliga machonormer förklarar åtminstone en del av det östasiatiska försprånget i IQ relativt Europa. Det finns också några relativt enkla grepp som radikalt skulle förändra situationen i skolan.

En annan viktig fråga är kvotering vs. meritokrati och vad en sådan kan innebära när det gäller de allra viktigaste befattningarna i samhället, inom landets ledning och rättsstaten, men kanske framförallt när det gäller den viktiga forskningen.

——————-
Stöd Swebbtv:

Swish 123 535 86 92
Bankgiro147-0558
Bankkonto (månadsgivare) 9235-229 11 86