Ni gjorde kärnkraften olönsam – skyll inte på marknaden

Totalt har sex reaktorer lagts ner sedan 1999; antalet har halverats. Inget av verken har lagts ner för att det uppnått sin tekniska livslängd. Det är politiska beslut som gjort dem olönsamma, skriver debattörerna.

DebattI partiledardebatten 16/8 förklarade statsminister Magdalena Andersson kärnkraftsnedläggningen med att kärnkraften är olönsam och att vindkraften har växt eftersom den är lönsam. Denna argumentation är så bristfällig att femton minuter med valfri sökmotor räcker för att vederlägga den, skriver bland andra Jan Blomgren, före detta professor i tillämpad kärnfysik.

Om en regering med stöd i riksdagen straffbeskattar kärnkraft, subventionerar vindkraft och inte låter vindkraften bära kostnaden för dess belastning på elsystemet är det inte med sanningen överensstämmande att kärnkraftsnedläggningarna förklaras av bristande marknadsmässig lönsamhet.

Läs hela artikeln HÄR.

Havsbaserad vindkraft – en blåsning

yligen presenterade regeringen sin strategi för elektrifiering, som är tänkt att ge en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning. I denna strategi utgör havsbaserad vindkraft det enskilt viktigaste bidraget. Denna ska ge 120 terawattimmar el per år, vilket ska jämföras med att hela Sveriges el idag ligger runt 140 terawattimmar. Med en sådan gigantisk satsning är det naturligt att ställa frågan om ekonomin och realismen i satsningen. 

Storbritannien har hittills haft världens högsta ambitioner beträffande havsbaserad vindkraft. Därifrån kommer nu oroande statistik som visar på en rejäl skillnad mellan politisk retorik och verkligheten. Att stora politiskt beslutade projekt har en tendens att bli dyrare än man tänkt sig har visat sig även på detta område.

Det är vanligt att man på planeringsstadiet utgår från att kostnaderna för att bygga blir lägre med ökad erfarenhet och stordriftsfördelar. Så har varit fallet beträffande produktion av datorer, flygplan och solceller, men tycks inte vara en generell naturlag. Inom andra områden, som kärnkraft, oljeutvinning till havs, kolkraft och flytande fossil gas, har kostnaderna i vissa fall ökat med tiden. 

Läs hela artikeln HÄR.

Lantbruket får betala för orealistisk miljöpolitik

LedareKombinationen av höga bränslepriser, skatter och krav på inblandning av biodrivmedel slår stenhårt mot svensk djurhållning. En nedmontering av jordbruket gynnar varken miljön eller nationen.

Enligt Lantbrukarnas riksförbund, LRF, ökade svenskt lantbruks kostnader för diesel med 750 miljoner kronor under 2021. Reduktionsplikten (kravet på ökad inblandning av biodrivmedel) som steg vid nyår innebar att ytterligare 250 miljoner läggs på den redan tunga bördan. Tillsammans med minskad återbäring av dieselskatten under 2021 är de ökade kostnaderna en bra bit över miljarden – Bara för dieseln. När böckerna för 2022 stängs kommer lantbrukets samlade utgift för diesel ha gått om lönekostnaderna.

Läs hela artikeln här.