TRÄDGÅRDAR – EN SLUMRANDE RESURS!

Livsmedelspriserna stiger! Eftersom jag är något av en statistiknörd och dessutom är sparsam så har jag skrivit upp hur mycket vi har handlat livsmedel för de senaste åren. Nu kan jag jämföra. År 2019 köpte vi livsmedel för ca 2560 kr per månad under sommarmånaderna. År 2021 var motsvarande siffra 3070 kr och i år 2022 har det blivit 3370 kr. Sedan 2019 har alltså våra livsmedelskostnader ökat med drygt 800 kr per månad ungefär 30 %. Konsumtionsmönstret är i stort detsamma! Under bara det senaste året har våra livsmedelsinköp ökat med ca 300 kr per månad. Men vår pension har inte höjts i samma utsträckning. Vi har med andra ord gått back de senaste åren – fått sämre levnadsstandard. Samtidigt fortsätter livsmedelspriserna att öka!

Då känns det bra att se burkarna som står på rad! Allt är sommarens skörd: vinbärsgelé, vindruvsgelé, björnbärssylt, äppelmos och torkade äppelskivor. Några burkar har hamnat inne hos grannen som tack för bären och god grannsämja. Bredvid står torkade tomater, tomatröra, plommonsaft, blandsaft, flädersaft och några burkar tomatmarmelad och lite annat smått och gott- allt några år gammalt. Det är bl a detta som vi sysslar med under sommaren och hösten – tar vara på trädgårdens gåvor. Det finns inget underbarare än att äta närodlat och giftfritt! Lika bra känns det att ha hemlagad mat och hembakat bröd i frysen. Vi behöver inte svälta och slipper ifrån alla tillsatser som finns i hel- och halvfabricerad mat som många köper.

Allt detta tänkte jag på när jag läste en text i mitt FB-flöde idag. Jag nickade igenkännande många gånger. En stänk av nostalgi och en verklighet som många har upplevt! Texten är skriven av Robert W. Wahlström Harr.


Som 40-talist har man växt upp med lite annan syn på det här med att hålla sig med trädgård. Givetvis med skuggan av två världskrig och bristande resurser i ryggen.

Men det här med gräsmatta var bara en liten plätt där soluret fick stå på. I övrigt var hela tomten uppodlad och där även fruktträd och buskar hade sin plats. Potatis, lök, kål och mycket annat var för oss en stor tillgång och förvarades i olika former nere i källaren under året. Minns att man tog lite sand från stranden som man la i en grop där man förvarade morötter under vintern.

Vårt päronträd skördades på hösten då alla i familjen fick skala, kärna och halvera dessa för att sedan konservera dessa i glasburkar. På den tiden skummade man av mjölken på sin grädde som serverades med päronhalvor en eller två gånger i veckan till efterrätt. Vinbär, plommon och mycket annat gav vardagen en sötma av energi åt benen för oss ynglingar som rände runt som skållade råttor på den tiden.

Många hade kaniner på den tiden till utbyte med grannarna. En gris om året hörde till i december och som gav stomme åt julbordet.
Det finns mycket man kan berätta kring detta.

I dessa tider när matpriserna går upp och många andra kostnader gör sig påmint, så kan man kanske fundera lite över om inte våra trädgårdar bör få en nygammal renässans. Orkar man inte själv, så kan man kanske sluta ett avtal med del i skörden med någon som behöver en odlingslott. Staden bör kanske också pröva att utöka kolonilotter där så är möjligt. Frågan är kanske att vi i vår urbana miljö har glömt bort mycket av de kunskaper som höll liv i våra släktled tillbaka.

En tanke i dessa dyrtider..

På bilden ser vi några av mina hemfabricerade burkar vinbärsgelé och två vinbärspajer.

Har Sverige beredskap?

Nato har en lista över krav på vilken beredskap ett medlemsland ska ha. Sverige måste kunna säkra att det finns mat och dricksvatten, fungerande kommunikationer och transporter, hantera stora mängder skadade och döda, och kunna utrymma städer. Utrymningar övades förr i Sverige, men har inte skett på årtionden.

Idag hörde jag ännu en gång Magdalena Andersson prata om Putinpriserna. Men problemen hade vi ju långt innan krigsutbrottet för drygt 2 månader sedan! Varje sommar, så länge som jag kan komma ihåg, har vi haft lågt grundvatten i stora delar av Sverige. Under pandemin uppstod snabbt brist på basal sjukvård och sjukvårdsmaterial. Utrymningsplaner har jag knappast sett några under mycket lång tid. Ingenting av detta beror på kriget! Det har varit vår vardag under många många år.

Jag läste en artikel från mars 2020:

Sverige ska bygga upp livsmedelsberedskapen på nytt som en del av det civila försvaret. Mediedebatten fokuserar ofta den låga och sjunkande självförsörjningsgraden av livsmedel. Forskning från SLU visar dock att det snarare är självförsörjningsgraden av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv.

För 2 år sedan var det alltså insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som var det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv. Det hade ingenting med Putinpriser, krig eller sanktioner att göra!

Det är illa när svenska bönder inte kan vara öka sin självförsörjningsgrad av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder. Utan dessa produkter kan de knappast producera något. Detta har påtalats under mycket lång tid men politikerna har svarat att vi kan importera dessa produkter. De höjda drivmedelspriserna driver naturligtvis på problemen. Men vad händer då transporter inom EU och även mellan andra världsdelar står i det närmaste stilla? Hur kommer bönderna att klara den krisen? På Livsmedelsverkets websida läser jag:

Bakom Sveriges livsmedelsstrategi ligger visionen om att Sverige 2030 har en globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv livsmedelskedja att verka i. Den inhemska livsmedelsproduktionen ska öka samtidigt som de nationella miljömålen uppfylls. Syftet är att skapa tillväxt, fler jobb och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

Visionen bygger alltså på en global värld med fungerande transporter! Jag läser också en rapport från Riksrevisionen 2018 angående beredskap för livsmedels- och läkemedelsförsörjning:

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att:
• Klargöra mål, krav och ansvar. Det kan till exempel handla om att
vidareutveckla och besluta om målsättningar.
• Särskilt förtydliga vad man förväntar sig av de myndigheter som har
samordningsansvar. Det kan ske genom att förtydliga utformningen av
samordningsuppdragen eller genom att rikta särskilda återrapporteringskrav som rör det regeringen vill att samordningsfunktionen ska leva upp till.
• Säkerställa att samverkan fortsätter att utvecklas och att de kunskaper som finns inom områdena tillvaratas och används systematiskt och samlat. Det kan till exempel ske genom riktade uppdrag till aktuella myndigheter inom området.
Riksrevisionen ger också följande rekommendation till Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och MSB:
• Säkerställ en ökad samverkan, uppföljning och kunskapsinhämtning för att tillvarata de kunskaper som finns inom området på ett mer samlat och systematiskt sätt.

Problemet är alltså inte nytt. Regeringen och myndigheterna har varit väl medvetna om att samordningen inte fungerar och speciellt inte i en krissituation. Men för 2 år sedan läste jag:

Sverige är starkt beroende av omvärlden för sin matförsörjning, vilket är en risk i kristider. Dessutom kan frukt och grönt ta slut på grund av brist på utländsk arbetskraft och ovilja bland Sveriges arbetslösa att utföra den typen av jobb. ”Vi skulle kunna säga att varje medborgare bara får köpa två liter mjölk i veckan”, säger statssekreterare Per Callenberg.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson menar att livsmedelsbutikerna nu är att betrakta som “samhällsbärande”.
– Vi måste ha en kedja med primärproduktion, transporter och butiker om vi ska klara livsmedelsförsörjningen i hela Sverige, sa hon till SvD.

Ja, detta har vi upplevt förr! Jag hittade en tidigare blogg om ransonering.

En annan följd av krigsåren var ransoneringen. För att vissa varor skulle räcka till alla så fanns ransoneringskorten. Smör var tydligen en sådan vara.

25 gram smör pr person och vecka!
En smörlös vecka blir innevarande vecka (12 – 18 maj 1918) här i Trelleborg såväl som i de flesta öfvriga städer. Enligt meddelande från Folkhushållningskommissionen har den ringa tillgången på smör icke medgifvit större tilldelning än 25 gram pr person. Då denna kvantitet anses för ringa för att kunna distribueras, kommer all smörförsäljning att inställas denna vecka och sker utdistribuering af veckans 25 gram samtidigt med nästa veckas tilldelning.
*
Veckans smörranson (19 – 25 augusti 1918) utgör blott 50 gram i det feta Skåne. De stackars stockholmarna får fortfarande 100 gram.”

Kanske var det så att i Stockholm var svälten mer påtaglig? Eller var det så att det var skillnad på vi och dom? jag läser i alla fall också annonser där människor vill byta matvaror som de har gott om till kaffe, smör, prima cykelslang, mjöl, gås (till Mårten-gås-firande), böcker och kostymtyger. Med tanke på brunkolsaffärerna lägger jag in följande annons från 1916:

Så var det då för ca 100 år sedan! För 2 år sedan diskuterade man i Regeringskansliet om att ransonera mjölk!

Näringsdepartementet har kartlagt situationen och bedömer att frukt och grönsaker löper störst risk att ta slut. Detta på grund av svårigheten att få hit arbetskraft samtidigt som arbetslösa invånare i Sverige är ointresserade av denna typ av låglönejobb.
– Vi måste hitta ett smörjmedel för att få arbetslösa i Sverige att ta jobben. Vi har sänkt kraven för a-kassan till tre månader. Räcker det för att fler ska ta jordbruksjobb? Det är sånt vi tittar på nu, sa Jennie Nilsson.

Även denna situation känner jag igen från ca 100 år tillbaka i tiden. Även då fanns det jobb som värderades som sämre.

Brist på mjölkpigor
är det fortfarande på landsbygden. Landtmännen klaga: ”Flickorna vilja helst blifva sömmerskor eller småskollärarinnor, men de ansträngda landtbruksgöromålen undfly de”. Åtskilliga landtbrukare se sig ingen annan råd än att minska sin kobesättning för att kunna hjelpa sig med lagstadgade pigor, skrifver en korrespondent till Trelleborgs Tidningen.”


Året var 1905 och kvinnorna sökte sig till staden och sömnadsindustrin där de kunde tjäna mer pengar. De ”finare” flickorna gick i skolan och blev småskollärarinnor. Bönderna klagade. Var detta början till urbaniseringen?

Idag upprepade statsministern att alla som kan jobba ska jobba. Hon tillade att ”ingen aktivitetsersättning utan aktivitetsplikt”. Men vill arbetslösa ungdomar ta s k låglönejobb! Varför skulle de vilja göra det? De tjänar ju mer på A-kassan och vill inte ta lågstatusjobb. De vill inte skörda maten men har ingenting emot att äta den!

Allting går igen – men politikerna lär sig ingenting av detta! Kommer Natos lista över krav på vilken beredskap ett medlemsland ska ha förändra någonting?

Svenskar är inte vana att spara – bara att konsumera.

Mitt under pandemin, 2020, gjordes en undersökning bland 15 EU-länder angående sparande. Sverige hade den lägsta graden av ökat sparande. Spanien, som drabbades av rekordhög arbetslöshet, där gick konsumtionen ner och sparandet ökade rejält. Eftersom ingen visste hur långvarig krisen skulle bli och att spanjorer måste klara sig själv och har väldigt små möjligheter att få några bidrag så sparade de sina slantar istället!

I Sverige hamnade på tredje plats då det gäller ungdomsarbetslöshet. Men Sverige hade den lägsta graden av ökat sparande av de 15 undersökta EU-länderna! Vem konsumerar i Sverige? Ja, 70-plussare blev ju hemkörda. De var ju för sköra för att vistas ute i samhället. Dessutom är inte äldre människor speciellt konsumtionsbenägna så de sparade nog sina pengar.

Övriga svenskar då? Ja, de fortsatte att leva precis som de brukar – shoppade, fikade på stan, gick på krogen och spenderade sina pengar. Det blev ingenting över till att spara.

Men arbetslösa ungdomar då? Tänkte de på att spara inför framtiden? Knappast! I Sverige får man ju bidrag! Då kan man konsumera på samma sätt som man har gjort tidigare. Nästa månad får man ju ytterligare bidragspengar. Svenska ungdomar är inte vana att spara – bara att konsumera.

Idag läser jag att antalet svenska konkurser fortsätter nedåt enligt ny statistik från UC. I snitt skedde 17 procent färre konkurser i mars jämfört med samma månad förra året. Hotell- och restaurangbranschen utmärker sig. Där har konkurserna minskat med 34 procent främst tack vare slopade pandemirestriktioner.

“Efter en lång period med högkonjunktur har hushållen dessutom köpkraft och ett uppdämt behov av att spendera hushållskassan på nöjen”, skriver Richard Damberg, ekonom på UC, i ett pressmeddelande.

Spendera hushållskassan på nöjen? Har inte svenskarna någon framförhållning? Är det så viktigt med nöjen? Jag har svårt att förstå eftersom jag är uppvuxen i en tid där man var tvungen att sparaför att kunna betala sina räkningar, lägga undan en reserv för framtida behov men också för att någon gång kunna unna sig något extra. Det känns skönt att kunna klara av eventuella oförutsedda utgifter och prishöjningar.

“I takt med att priserna ökar kraftigt på el, bensin, mat och framöver även bolåneräntor, kommer hushållens vilja att spendera på nöjen minska”, säger Richard Damberg.

Ja, naturligtvis när de nöjessugna får mindre pengar att röra sig med så måste de faktiskt först spara in på sådant som inte är viktigt. Men alla håller kanske inte med? Jag läste för några dagar sedan om en arbetslös kvinna som klagade över att de djupfrysta färdigrätterna hade stigit i pris med 5 kr. Jag blev nästan arg! ”Hon, som inte jobbar, kan väl laga sin mat själv!” tänkte jag.

Men … jag tror att även svensken måste bli lite mer sparsam för att klara av de höjda priserna. Mat måste vi äta för att kunna leva men jag tror att många måste lägga om sina matvanor. När livsmedel inte når restaurangköken eller hyllorna i butiken pga höga tillverknings- och transportkostnader så måste alla ändra sina vanor.

I den delen av Spanien som vi tillbringar våra vintrar i, Costa Tropical, odlas många av de frukter som vi svenskar importerar som t ex. cherimoya, mango, avokado, papaya och apelsiner. I de milda vintrarna och långa, varma somrarna trivs de tropiska frukterna. Vi som bor här över vintern frossar med dessa frukter. Men Spanien har under snart två veckor haft transportstrejk. Just nu är det skördar med avokado, citroner och jordgubbar som inte kan lämna odlingarna pga strejken.

45 % av den årliga avokadoproduktionen lämnar inte träden.

– I år var produktionen mycket högre än förra säsongen, som på grund av meteorologiska faktorer inte bar lika mycket frukt. Förlamningen av transportstrejken har försenat oss i skördearbetet och det är svårt att få transporter. En del av produktionen har förlorat värde eftersom den överstiger den storlek som accepteras på marknaden.

Dessutom är subtropicals, en produkt med höga produktionskostnader för den mängd vatten och gödningsmedel. Dessa kostnader har höjts med 30 %.

Detta drabbar naturligtvis även de svenska konsumenterna. Alla måste nog vara beredda på höga matpriser men också brist på livsmedel som vi är vana vid. De flesta av oss klarar det nog men de som bara är intresserade av nöjen får nog mycket svårare tider.

Tidigare äldre inlägg

دفتر بهار

نکنه ها باقی است

تابستان

پیک تابستان

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Mons Krabbe

Samhällsdebatt, historia och säkerhetspolitiska analyser

Prickiga huset

Hälsobloggen

Kulturbilder

Svenska Kulturbilder - binder samman forntid med nutid

moviesaredreams831071279.wordpress.com/

EN KAXIG SVENSK BLOGG OM BROTT MM.

HallonHatt's sida

Just another WordPress.com site

En ängel 👼🏻 med svarta vingar.

Obotlig sjukdom, hobby, fotografering, smycken m.m

Blogg 46

en åsiktsblogg

Rebecca Hybbinette

- Kamp ger återbäring!

MånssonsKultur.se

Johnny M recenserar film, musik & sånt!

Sjunne [ dot ] com

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready. Denna blogg behöver inga donationer. sprid gärna dess innehåll.

Richard Sörman

En annan humaniora

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder, musik samt film.

Ocensurerade nyheter

Nyheter och politik.

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt blandat med personliga krönikor.

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog om nutidens dårskap

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

%d bloggare gillar detta: