Vi hade en feministisk regering! Vilka avtryck gjorde den? Jag funderar och har svårigheter i att hitta något positivt att säga om den. Men kvinnliga makthavare då? Ja, det finns några inom näringslivet!
Jag sökte på kvinnor som inspirerar och måste erkänna att de flesta, i listan på 75 kvinnor, hade jag aldrig hört talas om. övriga hånlog jag åt och tänkte ”vem kan inspireras av medieprodukter”? Men kvinnliga politiker då? Jag kom att tänka på Margret Thatcher, men sen var det stopp! Inom dagens politik hittar vi kvinnor som direkt är krigshetsare, jag behöver inte nämna några namn men en del kommer från vår förra regering, vårt grannland och EU!
Vilka kvinnor har då påverkat mig och mitt liv? Mormorsmor som levde ett hårt liv, mormor som fostrade sex flickor och skötte hushållet och hjälpte morfar med diverse bestyr, mor som klarade av att vara ensamstående mamma utan bidrag och med heltidsjobb. Vad hade Sverige gjort utan alla de kvinnor som strävsamt skötte både gårdar och affärer – förutom barnen – när männen var borta? Den svenska ”krutgumman” gör skäl för namnet. Alla kvinnor från förr, som i den hårda vardagen slet ont från tidig morgon till sen kväll. De var hjältar, ofta i det tysta. De visste inte vad feminism var, krävde inte mycket men gjorde sitt bästa. De har inspirerat mig!
Som kvinna anser jag att det är en förmån att få ta hand om sina barn och att få ta sig tid att baka bullar åt dem, hjälpa dem med läxorna, läsa sagor, laga mat tillsammans med barnen, lära dem att sköta ett hem, tvätta och vårda sina kläder, hushålla med sina pengar, odla egna grönsaker, lära dem svenska traditioner osv.
Men när skulle dagens unga mammor ha tid med detta? Vi såg en ung svensk mamma med tre barn och en morfar på paseon. Hon hade ett spädbarn i famnen, morfar lekte med barnet i 3-års åldern, det vuxna barnet i 35-års åldern – dvs pappan till de små barnen – ägnade sig åt att åka skateboard fram och tillbaka och visa upp sin skicklighet på brädan. Efter en stund placerade mamman minsta barnet i vagnen och sa argt till pappan när han passerade: ”Nu går jag!” och till morfar och pekade på 3-åringen ”Tar du hand om honom?”. Pappan fortsatte att leka med sin bräda. Jag tänkte är det så dagens män är uppfostrade? De har växt upp på förskolan och har inte lärt sig att ta ansvar. Hela livet är bara en lek!
Men vem är det som fostrar barnen som börjar förskolan redan när de är 1½ år? Jo, sk pedagogisk personal med inriktning på feminism och genuskunskap. Barnen får inte leka mamma, pappa, barn och får inte lära sig att ta ansvar för familjen. Jag tycker synd om både mamman och pappan i familjen när de aldrig har förstått hur en kärnfamilj fungerar.
Så läste jag en ledare ”Samhället är inte redo för kvinnliga gangsters”. Flickor/kvinnor tar efter manliga ideal! De är uppfostrade i feministisk anda och vill inte vara ”second hand”. De nöjer sig inte med att vara flickvän till en gangster! De vill vara gangsterbrudar och leva farligt! Men hur klarar vårt feministiska samhälle av dessa gangsterbrudar? Inte alls!
Myndigheterna har varit sexistiska. I jakten på killar har det uppstått ett maktvakuum där tjejer tagit plats. De har arbetat under radarn samtidigt som deras killar och bröder åkt dit. När gängkriminaliteten ökar och drömmen om snabba cash fortsätter existera kommer fler tjejer stiga i graderna i gängen.
Men helt ovetandes är inte Polisen. I sin kartläggning menar myndigheten att fler gått från passiv medföljare till aktiv bov. De är fullvärdiga medlemmar i gängen. De tar inte bara socialt ansvar, de projektleder även våldsdåd.
I feminismens namn har vi missat något! Kvinnor har alltid ansetts vara moderliga och omhändertagande medan män är mer benägna att uppsöka faror. Det har skrikits sexism under så många år att en del kvinnor har tappat sin kvinnlighet och tror att kan de inte göra karriär som politiker, företagsledare eller kändisar så kan de i alla fall bli gangsterbrudar!
Vad har vårt samhälle vunnit på detta?
Senaste kommentarer