Idag är jag informationstrött. Jag upplever att den information som vi blir matade med är rena nonsens och propaganda. Jag bryr mig inte om Ebbas jacka, mössa eller nagellack. PM Nilssons ålfiske är lika ointressant. Hur jag ska sydda mig mot atombomber känns inte heller viktigt. Det som Lena Melin, Anders Lindberg och Peter Wolodarski skriver upplever jag som helt ointressant. Greta Thunberg, Al Gore och väder-Per är lika ointressanta likaså Magdalena Andersson, Märta Stenevi, Ammie Lööf, Anna Hedemo, Agnes Wold eller någon av de andra som gärna yttrar sig vitt och brett.
Jag läste att det cirklar ca 400 miljarder informationsbitar per sekund runt om oss. Men vi kan bara registrera ca 2000 av dem! Det är antagligen olika bitar som vi registrerar beroende av hur vi är som människor, vår bakgrund, vår utbildning, våra referensramar osv. Jag suger kanske åt mig just de informationsbitar som uppfyller mitt syfte eller de som intresserar mig? De andra, som jag kanske borde suga åt mig märker jag inte. Andra människor uppmärksammar inte de viktiga informationsbitar som de skulle behöva för att göra livet bättre och fortsätter sen att klaga på alla missade chanser … Det är inte lätt att hitta rätt bland alla informationsbitar. Detta enorma informationsflöde har blivit ett stort problem!
”Ord kan vara som mycket små arsenikdoser: de sväljs helt obemärkt, de tycks inte ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå.”
Så skrev den tysk-judiske språkvetaren Victor Klemperer. Han beskrev det nationalsocialistiska språkbruket på ovanstående sätt. Han skrev hur nya ord bildades och gamla fick ny betydelse. Hur propagandan sipprade in i varje por av samhället. Till sist omslöt den allt och alla, lika mycket det offentliga som det privata livet: politik, juridik, ekonomi, konst, vetenskap, utbildning, idrott, familjen. Ingen slapp undan.
Det är precis så som jag upplever vårt samhälle idag. Det har ingenting med nationalsocialism att göra. Det är snarare en socialistisk propaganda som vi har utsatts för under mycket lång tid! Den påverkar oss alla – i någon riktning! Jag upplever att jag har svårt att vara immun mot det. Det gnager sig in i varje cell i min kropp. Det är fel … men … jag är inte vaccinerad mot det!
När jag läser olika artiklar och inlägg blir jag förfärad! Var kommer alla blodtörstiga och krigstörstande människor ifrån? Varför förespråkar alla så många vapen och varför hatar de människor som de aldrig har träffat? Varför hatar de Putin, Trump, ”klimatförnekare”, cismän, ej feminister, antivaxare och alla andra oliktänkare?
Jag fick lära mig som barn att älska min nästa såsom mig själv och att respektera även de som tänkte olika eller var olika så länge som de respekterade mig! Men hur har det blivit? Alltför många tycks vara förgiftade av den information som de överöses med. De tycks sakna förmågan att tänka självständigt och hatar alla de som använder sin hjärna att tänka med! Kan det jämställas med arsenikförgiftning?
ulsansblogg 
Senaste kommentarer