Russia Claims Bakhmut Road Cut, Ukraine Troop Cauldron; G7 Russia Blockade as Russia Economy Surges

Västvärldens totala missbedömning av den Ryska ekonomin analyserad (börjar efter 21 minuter in i programmet). Lars Bern FB

Inflationsdämpande åtgärder

”Prischocken slår hårt mot hushållen. De pengar som för ett år sedan räckte till en full matkasse räcker i dag inte långt. Och imorgon till ännu mindre. För alla de som redan hade små marginaler blir situationen rent förtvivlad. Man måste ju ha mat.”

Detta kunde vi läsa i en debattartikel skriven av
Nooshi Dadgostar partiledare Vänsterpartiet, för några dagar sedan. Hon vill att regeringskansliet ska sammankalla de stora matjättarna för att pressa dem till att hålla priserna nere. Om inte matjättarna lyssnar så måste vi lagstifta, enligt Nooshi.

Ja, Nooshi har rätt i en sak! Livsmedelspriserna har stigit. Men inte idag eller igår. Det har skett under lång tid. I vår lilla familj, med två personer, har livsmedelskostnaderna ökat med ca 600 kr per månad sedan sommaren 2019. Detta gäller alltså för de tider som vi befinner oss i Sverige. ändå har vi ändrat konsumtionsmönstret och tittat mer och mer på priserna! Som pensionärer märker vi naturligtvis av höjda matpriser eftersom pensionerna inte har höjts i samma takt! På SCB hittade jag följande statistik:

Men så läser jag följande på ekonomifakta:

Några trender som dock går att urskilja över tid är att hushållen lägger allt mindre av sina pengar på livsmedel och bostad. När det gäller bostaden så spelar de historiskt låga räntekostnaderna en stor roll. Den minskade kostnadsandelen som hushållen lägger på livsmedel beror bland annat på att matkostnaden har minskat, framför allt genom utökad livsmedelsimport. Samtidigt har också utgiftsandelen som hushåll lägger på bland annat restaurangbesök ökat.

Hushållen har alltså ökat kostnaderna för restaurangbesök samtidigt som de drar in på livsmedelskostnaderna! Men vi kan också se att hushållen lägger en stor del av sina utgifter på fritid, underhållning och kultur. Det finns alltså andra utgifter som kan skäras ner om svensken får problem med ekonomin.

Men Nooshi anser att livsmedelsjättarna ska ta hela ansvaret! Jag anser att politikerna faktiskt kan ta sin del av ansvaret. På varje vara och tjänst som vi köper läggs det på avgifter och moms. Dessa pengar går direkt in i statsbudgeten. Staten gör absolut ingenting för att få dessa pengar. Hur vore det med en tillfällig momssänkning. Idag betalar vi 12 procent i moms på livsmedel. Jag kan jämföra med Spanien som m jag bor i stora delar av året. I slutet av december 2022 skrev jag om Spanien:

Regeringen har infört ett batteri av åtgärder under hela 2022 för att motverka effekterna av den höga inflationen och med mindre än en vecka kvar av året antog ministerrådet på tisdagen det sjätte stora stödpaketet i år. Den främsta nyheten är att momsen på basvaror som bröd, mjöl, ägg, mjölk samt en del frukter och grönsaker helt slopas under minst sex månader. Det rör sig om livsmedel som har en så kallad superreducerad moms på fyra procent. Vidare sänks momsen på matoljor, inkluderat olivolja, och pasta fram till sista juni från tio till fem procent. Beslutet fattas bara fem dagar före det träder i kraft och även om åtgärden välkomnas av livsmedelssektorn ges matbutikerna kort tid för att justera momssatserna på de aktuella produkterna, som alltså börjar gälla 1 januari.

Dessutom har Spanien sänkt momsen på el till 5 procent. I Spanien har alltså de styrande gjort sitt för att mildra prisökningarna för konsumenten och dämpa inflationen. Så läste jag att även Frankrike har sänkt matmomsen,

När ska makthavarna i Sverige ta sitt ansvar och sänka momsen? Jag såg i någon kommentar: ”Vem ska betala mellanskillnaden?” Vilken mellanskillnad? Staten får väl göra precis som enskilda konsumenter: Dra ner på kostnaderna om de får minskade intäkter? Det gäller ju att ta ansvar. Men de vill ju ha höga intäkter att rumla med så naturligtvis applåderar de höga priser! Trots detta så är det inte bara enskilda konsumenter som ska hushålla med sina pengar – även staten måste hushålla med de resurser som de har.

Senaste kvittot från vår livsmedelsbutik Mercadona i Spanien: Låga priser och momssatserna 0,10 respektive 21 %.

”Inflationen börjar leva sitt eget liv” – kan spåra ur

Den skenande inflationen. Och den fortsätter öka, vilket syns på den ljusblå linjen. SCB skriver på sin hemsida: ”Inflationstakten beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 8,7 procent i januari, vilket är en ökning jämfört med december då den var 8,4 procent.” Bild: SCB

Tar man bort energifaktorn från Sveriges inflationssiffror ökar inflationen. Det är oroväckande. Elpriserna minskade nämligen kraftigt under januari, men inflationen minskade bara lite. Så vad är det egentligen som pågår i ekonomin? Risken är nu att inflationen ”börjar leva sitt eget liv”, varnas det för i SR Ekot.

Under måndagen kom SCB:s senaste inflationssiffror. Mainstream-media rapporterade att inflationen sjunker.

Men riktigt så enkelt är det inte.

Inflationstakten enligt KPI (konsumentprisindex) var 11,7 procent i januari 2023, mot 12,3 procent i december 2022. Inflationstakten enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) var 9,3 procent, mot 10,2 procent i december 2022.

Läs hela artikeln HÄR.