Mitt Almedalstal – 2018 och 2022

Inför Almedalen och med tanke på det kommande riksdagsvalet 2018 skrev jag ett eget Almedalstal. Det var allmänt skrivet och texten är lika giltig idag, fyra år senare. den handlar om hur alla människor bör behandla varandra och att vårt land skulle kunna må mycket bättre om alla som bor i vårt land levde enligt dessa enkla regler.

Detta är alltså mitt Almedalstal även 2022:

---

Om jag fick hålla ett tal i Almedalen – vad skulle det handla om? Det skulle inte vara några löften som jag inte kunde hålla eller något valfläsk. Inte heller skulle det vara några utopiska visioner. Nej, jag skulle nog hålla mig till mer jordnära ting!

Jag skulle nog börja med ordet HÄNSYN. I dagens samhälle ser jag en stor brist på hänsyn – hänsyn till varandra, varandras åsikter, varandras saker och varandras behov. Att ta hänsyn innebär att FÖRSTÅ varför människor tycker si eller så, varför människor vill göra olika saker. Vi behöver förstå varandra mycket bättre – förstå vad som händer om vissa personer inte följer givna regler t ex trafikregler, högerregeln, rondellkörning, grannsämja, renhållning, … Att inte förstå och att inte ta hänsyn åsamkar andra bekymmer, lidande, skador eller bara otrygghet eller otrivsel.

Att ta HÄNSYN och FÖRSTÅELSE får följden att man tar ANSVAR. Personligt ansvar borde varje människa ta – både enskilda personer och makthavare. Tyvärr så är det lite si och så med detta. Alltför många EGOISTER finns i vårt samhälle. De vill ha alla rättigheter men inga skyldigheter. Vi ser de överallt – grannar som väsnas, människor som obekymrat slänger skräp på offentliga platser, andra som gör idiotiska omkörningar och de som brer ut sig på andras bekostnad.

Vi ser de bland makthavare – då främst bland politikerna. De KAN och VET allt bäst utan att ha tagit reda på vad folket VILL. Politiker kan omöjligt veta vad som är bäst för mig eller för andra människor som bor i Sverige. De borde ju FRÅGA oss väljare om vad vi egentligen vill innan de genomför sina lagar och reformer. De borde ta hänsyn till sin befolkning och ha förståelse. Annars kan de ju inte ta ansvar!

För att få ORDNING och UPPFÖRANDE i vårt land krävs just ansvarstagande. Under många år har landet saknat ansvarskännande personer. Det är därför som den ena samhällsfunktionen efter den andra krackelerar. Vi ser resultatet av vanstyret. Så blir det i ett land där ansvarslösa hänsynslösa egoister får styra!

Mitt tal i Almedalen skulle alltså handla om de gamla, men väl prövade, moral- och etikbegreppen HÄNSYN, FÖRSTÅELSE, ANSVAR samt ORDNING och UPPFÖRANDE! Vårt land lider stor brist på detta!

Happy new Year.

From all of us to all of you respectful

Hänsyn – något som många borde fundera på.

Det finns ett påbud här i Spanien – alla över 6 år ska bära munskydd om de inte kan garantera distansen på 2 meter. Även i Sverige finns påbud om distans på 1-2 meter men utan munskydd. men efterlevnaden av dessa påbud är dålig.

Jag tror inte själv att jag kommer att smittas. Då hade jag nog redan blivit smittad. Men av hänsyn försöker jag undvika närkontakt med andra människor.

Jag roade mig med att studera hur människor gör med sitt munskydd. Ungefär hälften av alla människor på stan har sitt munskydd på sig. Kanske en tredjedel av dem har dock skyddet nedhasat under hakan och drar upp det vid möte med andra personer. De andra då? Ja en fjärdedel av alla människorna är sitt munskydd i handen eller spänner det runt armen eller väskan. Resten bryr sig inte ens om att ha med sitt munskydd.

Många gör alltså precis som jag gör. De bär sitt munskydd i handen och tar på det i trängsel eller när de går in i en affär. Men vi håller distansen och går åt sidan om vi möter någon – speciellt om vi möter någon äldre äldre med munskydd som ser lite skröplig ut. Vi tar helt enkelt hänsyn!

Men det retar mig att alla de som har munskydd är så hänsynslösa. De tycks anse att distans inte gäller för dem och att de äger trottoarerna! De knuffar sig fram och har inget vett att gå åt sidan!

Samma fenomen ser jag på bilder från Sverige! Trängsel och närhet istället för distans! Människor verkar inte fundera på ordet hänsyn!

Även om man själv känner sig frisk, opåverkbar av smitta och odödlig kan man ju försöka att ta hänsyn till att andra som kanske tillhör riskgrupper och är rädda för att smittas. Har verkligen betydelsen av ordet hänsyn försvunnit ur vår moderna kultur?