Alltför ofta funderar jag på den framtid som möter mina barnbarn och deras ev barn och barnbarn. Hur kommer de att kunna klara av det komplexa globala samhället? Är de rustade för detta? Jag är mycket tveksam då jag ser hur förvirrande barn uppfostras och behandlas idag.
När jag var barn hade vi en fiskebåt upplagd i stadsparken. Vi barn, flickor och pojkar, gjorde upptäktsfärder runt hela jordklotet med den. Vi var sjörövare, vikingar, sjökaptener, fiskare och ostindiefarare. Vår fantasi hade inga gränser. Ibland hamnade vi på en öde ö och fick utforska djungeln med vilda djur.
Mina barn brukade vid dåligt väder vända upp-och-ner på soffbordet. Det blev deras fartyg som de utforskade världen med.
Nu läser jag om förskolan som planerade att köpa in en stor brandbil som skulle ha dominerat utemiljön. Men beslutet stoppades av chefen! I ”normkritisk” anda sågs en koppling mellan brandbilen och det manliga. Att det hade kunnat vara en poäng att på ett så tidigt stadium introducera brandbilar som en naturlig del av flickors värld verkar inte ha slagit någon. Tänk så många fantasifulla utfärder barnen hade kunnat gör i sin brandbil och hur många hjältedåd de hade kunnat utföra. Men sådant tycks inte genuspedagoger förstå! Fri fantasifull lek ska inte tillåtas. Alla ska bli könslösa och likriktade varelser utan eget kreativt tänkande. Är det så barn ska rustas inför framtiden?
Miljöpartiets kommunalråd i Göteborg, Karin Pleijel, tror sig ha ett svar på den dåliga integrationen. Infödda svenska föräldrar ska stimuleras att placera sina barn där de kan motverka segregationen. Om föräldrarna uppmuntras i grupp så kanske de inte blir lika oroliga. ”Det kan göras under öppet hus till exempel”, säger Pleijel. Allt för att bryta de segregerande mönstren.
Hon tror att det handlar om en ”oro” som kan tränas bort av politiker, som gör att infödda svenskar inte placerar sina barn i skolor i utanförskapsområden. Hon tycks också anse att föräldrarna är medskyldiga. Hon vill ”få dem att fundera – hur bidrar jag till segregationen?”
Men … ett svenskt barn offrar hon gärna för de heliga utanförskapsområdena! Jag minns hur det var när jag började skolan 1956. Jag kunde läsa, skriva och räkna. Efter tre veckor skolvägrade jag med motiveringen att ”De andra i klassen var så dumma som inte kunde någonting!” Mor fick ta ett samtal med rektorn som insåg att jag behövde mer stimulans och extrauppgifter. Så jag återvände till skolan och lärarinnan tvingades att överösa mig extrauppgifter som välskrivning eller att läsa sagoböcker eller att räkna mattetal som vi kanske skulle ha haft i nästa årskurs. Jag behövde stimulans och jag kan inte tänka mig att jag hade kunnat få den i en skola i ett utanförskapsområde.
Idag läser jag att kunskapskraven inom svensk skola är för hårda och bidrar till att allt fler skolbarn får diagnoser som adhd och autism. Socialstyrelsen uppskattar att 4,5 procent av flickorna och nästan 9 procent av pojkarna mellan 10 och 17 år hade en adhd-diagnos 2020, att jämföra med 2,9 respektive 7,1 procent 2015. Totalt 3,4 procent av flickorna och 6,6 procent av pojkarna tog ut minst ett recept på adhd-läkemedel, det vill säga 75 procent av de som diagnostiserats.
Vad har hänt med ett land som inte låter barn leka och fantisera men stoppar dem fulla med ADHD-medicin istället? För många år sedan läste jag en artikel:
”En Sydkoreansk studie har undersökt adhd-läkemedels påverkan på hjärtat. I studien ingick 150.000 barn och ungdomar som använder adhd-läkemedel. Av dem hade drygt 1.000 fått påverkan på hjärtat. Det handlar om läkemedel som innehåller metylfenidat, som exempelvis Concerta och Ritalin gör.
– Metylfenidat har en stressande effekt på hjärtat och höjer hjärtfrekvensen. Det är en belastning för hjärtat. Har man då dålig blodförsörjning till hjärtat kan de medföra en ökad risk.”
Jag hörde också för några år sedan på ett TV-program. En orolig mamma frågade om det var nödvändigt att ge sonen adhd-medicinen. Läkaren svarade att hon borde ge sonen medicinen under skolans terminstider – för att det skulle fungera i klassrummet – men kunde göra uppehåll under skolloven! Det är alltså så att barn ska stöpas till fogliga medborgare utan egna idéer. De som protesterar ska medicineras för att infoga sig i kollektivet – även om detta kan ge t ex hjärtproblem.
Samtidigt hör jag bekymrade röster om att vi övermedicinerar D-vitamin! Det känns löjligt när ingen reflekterar på övermedicinering av adhd-medicin!
Men jag kan ändå hålla med om detta med D-vitaminet. Vi får detta naturligt via sol, fet fisk, mjölk produkter och ägg. Förr var barn ute och lekte – eller jobbade – i friska luften. De satt inte inne med sin mobil, surfplatta eller datorskärm. De drack mjölk – för inga veganer hade talat om för dem att de drack kalvarnas mat. De fick en sked fiskleverolja – senare AD-droppar – varje dag. De åt ägg – för ingen hade inbillat dem att det var hönsmens. Dagens barn får alltså inte i sig tillräckligt med D-vitaminer utan måste ha ett tillskott. Dessutom har vi den nya gruppen med mörkare hudpigment som har svårt att ta upp D-vitaminet – speciellt då många av dem bär heltäckande klädsel.
Kunskapskraven är inte för höga i skolan – tvärtom! Skolan klarar inte av att leverera och stimulera alla barns behov. Barn ska inte tillfredsställa politikers integrationsvilja. Barn är inga verktyg i den politiska verktygslådan. Barn är ingen homogen massa. De är små individer med olika behov och förutsättningar.
När barn inte får vara barn och leka fritt utan påverkan av genuspedagoger, den nya tekniken blir barnvakt istället för att låta barn vara ute i naturen, medicinera symptom istället för att åtgärda det som skapar symptomen och att låta virrhjärnor inbilla barnen dumheter är ingen bra start för de unga! Hur kommer de att kunna klara av resten av sitt liv när sk experter påstår att kunskapskraven är för höga i skolan? Hur kommer de att kunna klara sig i samhället och kunna uppfostra kommande generationer?
Har det svenska samhället någon framtid när politikerna vill använda barnen som verktyg till att lösa de problem som politikerna har skapat?
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Senaste kommentarer