Har jag ställt frågan förr?
När gick i praktiken det sista tåget?
Det ögonblick då åtminstone något av det misshandlade Svea rike hade kunnat räddas.
Det tillfälle då allt ännu inte var förlorat.
Man kan givetvis gå hur långt som helst tillbaka i tiden och peka på en period här och en annan där, då än den ena och än den andra sopan satt vid makten.
Raden av marodörer, vilka medverkat till att nationen nu befinner sig i ett katastrofalt läge kan göras lång.
Mängder av påståenden, om att man särskilt inte får glömma den och den ogärningsmannen, får givetvis till följd, att man till slut hamnar minst ett halvsekel tillbaka i tiden.
Ju längre listan görs ju tröttsammare och tradigare blir det och i desto bättre dager hamnar de värsta fanskapen till makthavare och alldeles särskilt den sate, som undertecknad har i åtanke.
Sopproten, som transsubstantierades till statsminister.
2014 var det år då ännu inte allt var förlorat.
Den senaste miljonen ockupanter hade då ännu inte stormat fram genom Europa för att nå det lilla land, som flödade av mjölk och honung.
Vid dettas styre råkade det vid denna tid sorgligt nog sitta en lallande nickedocka av ett slag, som sällan skådats.
En veritabel träskalle till marionett som, skulle det visa sig, inte hade någon som helst plan för någonting.
En sluddrande och ständigt hjärndött svamlande krumelur, som kom att misshandla Sverige till oigenkännlighet.
En sällsynt sorglig styresman, vars maktmissbruk och misskötsel av det gamla konungadömet så svårt kom att vandalisera detta, att de uppkomna skadorna tragiskt nog blev definitiva och irreparabla.
En gök, som med sin närmast obefintliga utbildning, sin obildning, klena begåvning och exceptionellt låga intellektuella kapacitet, självfallet ingenting annat kunde bli än en absolut och fullständig katastrof för Svea rike.
En plundrare och niding, vilken lagade så att landet nu befinner sig i ett tillstånd av fullt kaos.
Vän av ordning kan inte annat än grubbla över hur det gick till när den sorgliga uppenbarelsen hamnade i toppolitiken.
Hur i hela friden var det möjligt att en figur, som så till den milda grad utstrålade inkompetens, enfald och oförmåga, kunde nå den allra högsta positionen?
Ve, att sagda skapelse skulle vara försedd med karaktärsdrag av ett sådant slag, att de nog inte ens skulle kunna frammanas i den värsta av mardrömmar.
En klåpare och ogärningsman, som inte har kunnat ställas till svars för de begångna illgärningarna och som sorgligt nog tycks undkomma all rannsakan.
Moder Svea är deprimerad och har svårt att hålla tillbaka tårarna när hon betraktar konsekvenserna av det styre, under vilket hennes rike allra svårast har vanhelgats.
Hon kan inte annat än dystert konstatera, att det handlar om förbrytelser mot nationen och ett skändande av dess folk, som torde sakna motstycke i den svenska historien.
Trots allt hyser hon förtröstan i att vedergällningens efterlängtade timma en dag skall slå.
Claudia de Longueville.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Senaste kommentarer