Politikerna ”såg det inte komma” – men jag gjorde det.

En repris på en text som jag skrev januari 2016:

---

För ett tiotal är sedan var jag på semester i Egypten. Vi bodde på Sinaihalvön och träffade egentligen enbart egyptier som arbetade inom turistnäringen. Alla var så vänliga och trevliga mot oss. Helt naturligt – de levde ju på turisterna! Samma sak gällde när jag något år senare besökte Marocko och de gånger som jag har besökt Teneriffa eller andra semesterorter.  Vi har ju betalat för oss och ibland delat ut våra allmosor i form av dricks!

De senaste åren har det kommit in nya kategorier av människor i Sverige. Människor som påstås berika den svenska kulturen! Vi träffade några av dem i butiken som vi hade i nästan 5 år. Det var t ex mamman med barn – där bara barnet pratade svenska. Mamman var klädd i fotsida svarta kläder och sjal som dolde håret. Flickan frågade, stående i dörröppningen, om det var en arabisk butik och när jag svarade att den var svensk så gick de ut igen. Jag tog detta som omvänd rasism – de ville inte handla i en svensk butik!

Ett annat exempel var den man som kom in och lämnade en lapp där det stod att han var dövstum och ville ha pengar. Någon månad senare kom han tillbaka tillsammans med några andra. Nu pratade han tyska och uppehöll mig i ena änden av lokalen medan andra kompisar smög in i köket och tog min plånbok, ID-handlingar och en växelkassa!

Så var det invandrarkvinnorna som kom in och rafsade omkring i varorna medan barnen sprang omkring mer vilda än tama. De köpte ingenting! Eller de som ville pruta på våra redan låga priser! Eller de som mannen först kom in och kollade om det fanns några män i butiken innan kvinnan fick gå in. Sedan stod han utanför och vaktade. När han kallade på henne så gick hon lydigt ut utan att köpa något.

Senaste halvåret var det flyktingar som frågade efter second hand eller human charity!  De köpte aldrig något. Vi har också haft. tiggare som har besökt butiken. En gav mig ett fult finger när jag pekade på dörren.

Jag har försökt att vara vänlig mot alla och behandla alla kunder lika. Men ibland har jag undrat varför? De tillför ju ingenting – vare sig till vår affärsverksamhet eller till vårt samhälle. De lever på vår bekostnad!

Men samtidigt har vi haft många trevliga invandrarkunder – kvinnan från Somalia och den andra kvinnan från Egypten. De var alltid lika trevliga när de handlade. Det gällde även våra kunder från Bosnien, Tyskland, Holland och övriga länder. Jag minns dessa kunder med glädje!

Men tyvärr har antalet orosmoment ökat bara de senaste åren. Det har bidragit till att det vanliga kundunderlaget har minskat. Det är få svenskar som rör sig i stadskärnan! Därför känns det skönt att lägga ner verksamheten pga åldersskäl – för jag tror att vi hade blivit tvingade att stänga ändå. Den ena butiken efter den andra lägger ner sin verksamhet i city och staden känns mer och mer som en arabisk stad.

Samtidigt säger politikerna att det multikulturella samhället är så berikande och de nya invånarna tillför så mycket. Jag undrar: VAD tillför de? Jag tycks ha missat något! Det är ju vi som får betala hela detta humanitära experiment!

Jag kan förstå att de människor som lever på denna flyktingindustri upprepar mantrat om att det-är-så-synd-om och att de-berikar-vår-svenska-kultur. De har ju sin inkomst frän detta! Men vi andra?

Jag räcker gärna ut en hjälpsam hand men jag vill också ha något tillbaka! Som det är nu är jag bara en kassako!

Trovärdighet eller Godhetsbacill

Idag blev jag utnämnd till faktapolis! Jag blir egentligen stolt över det men tycker att ordet är löjligt. Debatten handlade om att en man hade nekat två kvinnor att gå in i en butik. Artikeln återgav händelsen så som om den hade inträffat nu. Många kommentar handlade om att vi skulle hänga ut och bojkotta butiken. Jag visste att händelsen inträffade, i den stad som jag bor, för ett år sedan och hittade ursprungsartikeln. I den kan man läsa att mannen troligen inte hade något samröre med butiken. När jag lade ut länken till den blev jag kallad för faktapolis!

Tyvärr så glömmer ofta de som har drabbats av en godhetsbacill att ta reda på fakta. Då sjunker ju också deras trovärdighet. Händelsen har inträffat – men den inträffade för ett år sedan. Men i stridens hetta verkar det som om detta inte är väsentligt eftersom de letar efter en syndabock!

Så kom jag att tänka på en artikel som jag skrev 2016. Den handlar om olika kulturer och hur vi svenskar accepterar en mängd saker pga av den godhetsbacill som vi har drabbats av. Här kommer valda delar av den:

De senaste åren har det kommit in nya kategorier av människor i Sverige. Människor som påstås berika den svenska kulturen! Vi träffade några av dem i butiken som vi hade i nästan 5 år. Det var t ex mamman med barn – där bara barnet pratade svenska. Mamman var klädd i fotsida svarta kläder och sjal som dolde håret. Flickan frågade, stående i dörröppningen, om det var en arabisk butik och när jag svarade att den var svensk så gick de ut igen. Jag tog detta som omvänd rasism – de ville inte handla i en svensk butik!

Ett annat exempel var den man som kom in och lämnade en lapp där det stod att han var dövstum och ville ha pengar. Någon månad senare kom han tillbaka tillsammans med några andra. Nu pratade han tyska och uppehöll mig i ena änden av lokalen medan andra kompisar smög in i köket och tog min plånbok, ID-handlingar och en växelkassa!

Så var det invandrarkvinnorna som kom in och rafsade omkring i varorna medan barnen sprang omkring mer vilda än tama. De köpte ingenting! Eller de som ville pruta på våra redan låga priser!

Eller de där mannen först kom in och kollade om det fanns några män i butiken innan kvinnan fick gå in. Sedan stod han utanför och vaktade. När han kallade på henne så gick hon lydigt ut utan att köpa något.

Senaste halvåret var det flyktingar som frågade efter second hand eller human charity!  De köpte aldrig något. Vi hade också tiggare som besökte butiken. En gav mig ett fult finger när jag pekade på dörren.

Jag har försökt att vara vänlig mot alla och behandla alla kunder lika. Men ibland har jag undrat varför? De tillför ju ingenting – vare sig till vår affärsverksamhet eller till vårt samhälle. De lever på vår bekostnad!

Men samtidigt hade vi  många trevliga invandrarkunder – t ex kvinnan från Somalia och den andra kvinnan från Egypten. De var alltid lika trevliga när de handlade. Det gällde även våra kunder från Bosnien, Tyskland, Holland, Frankrike och övriga länder. Jag minns dessa kunder med glädje!

Men tyvärr har antalet orosmoment ökat bara de senaste åren. Det har bidragit till att det vanliga kundunderlaget har minskat. Det är få svenskar som rör sig i stadskärnan! Därför känns det skönt att lägga ner verksamheten pga åldersskäl – för jag tror att vi hade blivit tvingade att stänga ändå. Den ena butiken efter den andra lägger ner sin verksamhet i city och staden känns mer och mer som en arabisk stad.

Ja, så skrev jag 2016. Jag tror eller vill i alla fall tro att situationen har blivit bättre i vår stad. Flyktingförläggningarna har försvunnit. Men stadskärnan har förändrats. Frissan frågade mig om jag känner trygghet i vår stad. Hon kände sig själv otrygg. Jag håller mig utanför stadskärnan. Så jag vet egentligen inte så mycket om det som händer där. I mitt lilla villaområde i utkanten av stan är det lugnt och tryggt.

Godhetsbacillen härskar ! Det är lättare att förneka problemen än att satsa på fakta och trovärdighet! Så jag skulle kunna säga att allt är lugnt och tryggt i stan. Men jag har ju inte helheten!

Elefanten i rummet följer med in i EU-parlamentet.

Slutdebatten inför EU-valet skiljde sig inte mycket från debatterna inför riksdagsvalet. Klimatet blev fokus och vi måste ta vårt ansvar. Alla partier övertrumfade varandra om utsläppsmål. Men … ingen ville tala om orsakerna till utsläppen!

Nog blir man förvånad när det invandrarvänliga partiet Mp vill fördubbla utsläppsmålet. Vi ska sluta att flyga, stänga ner kärnkraften, bygga vindsnurror osv men … vad hjälper det när de vägrar att se sambanden! Ju fler människor som bor i ett land desto mer resurser behövs! I vårt land är klimatet nyckfullt – värme, kyla, regn, snö, blåst, stiltje, solsken, molnigt. Vi kan inte förlita oss på vare sig vind- eller solkraft.

Politikerna är dock ganska överens om att vår främsta energikälla ska vara fossilfri. Visionerna är att så gott som allt ska elektrifieras. Men var ska då elen komma ifrån? Som det ser ut nu så blundar de flesta för importen av kolkraft! Dubbelmoral – i Sverige tillverkar vi inte ”fulel” men köper gärna.

Varför ökar då vårt elberoende? Ju fler människor som bor i vårt land desto större elbehov har vi. Vi behöver fler bostäder som behöver värmas upp. Bostäderna utrustas med belysning, kyl, frys, tvättmaskiner, diskmaskiner, TV, radio, kaffebryggare, elektriska vispar, fläktar osv. Människorna som bor där använder hårtorkar, mobiltelefoner, surfplattor, datorer, bilar och mopeder. Alla dessa prylar måste tillverkas och har en viss livslängd och måste förnyas. Varje nyttosak producerar avfall och behöver destrueras och det kräver energi. Naturligtvis ökar utsläppen och vårt miljöavtryck.

Infrastrukturen byggs ut med belysning av gator och vägar. Vi behöver allmänna kommunikationer. Vi behöver kommunhus och polisstationer. Vi behöver reningsverk och avfallshantering. Att bygga bostäder och vägar och infrastruktur kräver energi. Alla  energin måste produceras.

Ju fler människor som bor i vårt land desto mer energi behövs. Ju fler flyktingar och invandrare vi tar emot desto större blir vårt energibehov och desto större blir miljöavtrycken. Klimatpolitiken påverkas av populationen i vårt land. Men om detta vill inte politikerna prata! Under mycket lång tid har de svenska politikerna vägrat att se elefanten i rummet – orsak och verkan. Nu vill de ta med sig dessa tankarna in i EU-parlamentet!