Nu behöver vi elen för att värma vårt hus

En bister morgon! Det var -13,4 grader när vi vaknade. En vintermorgon som så många tidigare vintermorgnar. Jag har ju upplevt dagar som har varit mycket kallare!

Det är tur att vi har en bra värmepanna i huset – vattenburen el. Vi slipper att frysa … eller … Kärnkraftverket några mil bort, O3, har problem med en generator som måste driftunderhållas och är stängd mellan 9 december och 18 december. Men Forsmark 1, 2 och 3 är ju igång likaså Ringhals 3. Räcker inte det? Knappast! Oljeeldande Karlshamnsverket togs ju i drift i måndags.

Men vindkraften då? Jag tittar ut genom fönstret på grannens flaggstång. Idag när vi behöver el hänger grannens vimpel slak. Det är vindstilla! Det kan knappast produceras mycket el! Hittar följande på Svenska Kraftnät:

Jag förstår att vindkraften inte är mycket att lita på och läser vidare:

Vecka 50, uppdaterad 16 december 2022.

Kommentar från driftchefen

• Uppdaterad: Fredag morgon präglades av hög last i kombination med låg vind. Förbrukningen cirka 1 500 MW högre än prognos och Sverige importerade stundtals mer än 3 000 MW.
• Uppdaterat: Effektreserven beordrad på minlast under fredag morgon 05.00 till 09.30.
• Uppdaterad: Förbrukningen upplevs dock lägre än tidigare vintrar utifrån temperatur i och med höga priser och ”plana ut kurvan-kampanj”. Det skapade nödvändiga marginaler.
• Vid flera tillfällen har det varit gynnsamma flödesmönster vilket medfört höga överföringar över snitt 2.
• Cirka 600 MW ökad handelskapacitet NO1-> SE3 från och med vecka 50.
• Rya- och Heleneholmsverket tillgängliga för mothandel.
• R4 avställd fram till den 23 februari.
• OL3 ytterligare försenad. Tidigast återupptagen provdrift den 25 december, ordinarie drift tidigast 6 februari.
• O3 avställd mellan den 9-18 december på grund av åtgärdande av generatorskada.

Min kommentar: OL3 =  Olkiluoto kärnkraftverk i Finland.

Detta är elläget i Sverige just nu! Enligt prognosen kan vi få ytterligare några kalla dygn här i södra Sverige! LÅG VIND! Vindkraften skulle ju vara så lönsam?

Det är NU när det är kallt ute som jag behöver el!

Vi bor i ett ”välfärdsland” men behöver bekymra oss om elen. Det är ju tydligen inte så enkelt att vi bara kan hämta den från ”2 hål i väggen”. Detta läget lastar jag den förra regeringen för helt och hållet – mest Mp som helt sanslöst har satsat på en vindkraft som inte fungerar när det är kallt!

Vindkraftspark eller kärnkraftsverk?

Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) besökte Kalmar län under tisdagen och onsdagen denna vecka för att ta del av fossilfri energiproduktion till land och till havs. Under de två dagarna besökte han bl a ett kärnkraftverk och en vindkraftpark.

Tisdagen inleddes med att energiministern besökte kärnkraftverket i Oskarshamn där den tredje reaktorn, O3, under förra året levererade 11,43 TWh. Khashayar Farmanbar fick även en genomgång om hur nedmonteringen av kraftverkets två andra reaktorer, O1 och O2 går.

Energiministern besökte därefter Kårehamn Vindkraftpark som ligger 7 km till havs utanför Kårehamn på östra Öland. Den består av 16 vindkraftverk på 3 MW vardera och den totala investeringen var ca 1,2 miljarder kronor. Vindkraftparken, som blev klar sommaren 2013. Med en total kapacitet på 48 MW är Kårehamn störst i sitt slag i den svenska delen av Östersjön.

Så långt kom jag i artikeln om energiministerns besök. Sen börjar jag att fundera kring Märta Stenevi och Miljöpartiets bild över hur det svenska landskapet och energiförsörjningen ska se ut i framtiden:

Produktionen från dagens 4 754 vindkraftverk ska fyrdubblas och staten ska ge miljarder till kommuner som får igång bygget. Fyrdubblingen blir drygt 19 000 vindkraftverk.

Vi såg med egna ögon när delarna till Kårehamns vindkraftpark transporterades ut i havet. Bilar körde i skytteltrafik genom vår stad med sprängsten som fundamenten vilar på och fylldes med. Fundamenten forslades med specialfartyg och placerade på 8 till 20 m djup och de väger ca 6 000 ton/st. Varje fundament är 22 m i diameter. Den delen som vi ser av vindkraftverket är liten i sammanhanget.

Men helst vill Miljöpartiet ha vindkraftparker till havs för att inte människor och djur ska bli störda. Om de får som de vill så kommer det att finnas många vindkraftparker utmed våra kuster. De kan ju inte placeras så långt ut till havs pga säkerhet och underhåll. Vi har 2 400 km kust runt Sverige. Ska kusten täckas med vindkraftsparker?

Mycket siffror! 1 TWh = 1 000 000 MWh. Men för att täcka elproduktion motsvarande O3:an krävs ca 238 000 vindkraftsparker med samma kapacitet som den i Kårehamn! Finns det överhuvud taget några planer på att bygga så många vindkraftverk? Det statliga Vattenfall skriver:

För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar. Beroende på teknikutvecklingen räknar man med att det kommer att finnas cirka 4 000–6 000 vindkraftverk år 2040.

Det känns som att Miljöpartiet med Märta Stenevi och Vattenfall talar om helt olika saker! Miljöpartiet vill bara pumpa ut miljarder kr till byggnation av vindkraftverk och tänker väldigt lite på kapacitet och teknikutveckling.

Vattenfall: All el har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv – från vagga till grav. Sedan 20 år tillbaka har vi arbetat med livscykelanalyser för att se hur vår produktion påverkar naturen och hur vi kan arbeta för att minska påverkan. Vattenfalls livscykelanalys för vindkraftsparken Blakliden Fäbodberget visar bland annat att klimatavtrycket för hela parken på 84 verk är 6–7 gram koldioxid per producerad kilowattimme.

När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön ofta en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft. För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande. Vi jobbar kontinuerligt med att anpassa våra projekt för att minska vår påverkan på den biologiska mångfalden så mycket som möjligt.

Naturligtvis påverkas miljön av alla mänskliga ingrepp. Även vindkraftparker till havs kommer att påverka miljön. Hur stor påverkan blir har vi ingen aning om! Framtiden kan ge oss ett facit!

Lite siffror:

Under 2021 producerades 166 TWh el i Sverige. Elproduktion består till största del av vattenkraft (70,6 TWh) och kärnkraft (51,0 TWh). Tillsammans svarade de för tre fjärdedelar av den totala produktionen av el. Resten produceras med bland annat vindkraft, kraftvärme och kondensvärme.

Märta Stenevi sa i partiledardebatten i söndags:

 Ska vi ha billig el nu, eller dyr el sedan? Vill vi sänka elkostnaderna för svenska hushåll och företag, då behöver vi bygga ut vindkraft, framför allt till havs.

Vad menade hon? Vi har fungerande kärnkraftverk men elen är ändå dyr pga politiska beslut. Varför skulle elen bli billigare med vindkraftsparker som inte ens kan leverera lika mycket el som kärnkraftverken gör? Kan ingen få tyst på denna pladderkvarn? Hon och hennes parti är bakåtsträvande och förstör mer än vad de åstadkommer!

Här ser vi de gigantiska fundamenten som finns under vattenytan och som vindkraftverken vilar på utanför Kårehamn.

Elpriserna beror på den tyska energipolitiken

Bild vald av ULSANS

Dagens gästskribent är Sture Åström, nätverket Klimatsans

I partiledardebatten den 7:e var det bara Nooshi Dadgostar (V), som pekade på den omedelbara orsaken till våra höga elpriser: Kablarna till Tyskland. Där har verklighetsfrämmande energipolitik skapat en djup elkris med tidvis astronomiska elpriser. Dessa kommer till Sverige genom kablarna. Det är inte rimligt att svenska elkunder skall betala för oklok tysk politik, som ersatt kolkraft och kärnkraft med sol- och vindkraft.

Många politiker tycks inte förstå skillnaden på ”energi”, som mäts i MWh, megawatt-timmar, och ”effekt” som mäts i MW, megawatt eller kW, kilowatt.

Läs hela artikeln HÄR.