De kränkta balanserar på en slak lina

Ingenting är längre som förut! För snart 10 år sedan fanns det bara ett kriterium för att du skulle kunna bli kränkt. Det var enkelt – du måste tillhöra en minoritetsgrupp. Ingen annan kunde bli kränkt! det var så debattklimatet fungerade: Alla kunde kalla varandra för vad som helst – om vederbörande inte tillhörde en minoritetsgrupp. Däremot var alla tvungna att tassa fram på tå för dessa minoriteter.

Jag minns fortfarande alla de epitet som klistrades på mig i syfte att håna och förringa mina debattinlägg. Det var bara att ruska av sig och göra nya försök. Senast för några dagar sedan påstod en person att jag ljuger, skriver fakenews, är oseriös och främlingsfientlig. Orsak: Jag hämtade statistik från Migrationsverket! Men jag avslutade diskussionen med vederbörande med orden: ”Jag vägrar sänka debattnivån till din låga och osakliga nivå!”

Men det har hänt något med debattklimatet! Kändisar träter om vem som är mest betydelsefull och sakfrågorna försvinner ut i periferin. Så var det i veckan när Dinamarca polisanmälde Janouch för förtal. Plötsligt fick Dinamarca sola sig i glansen. Debatten om de ensamkommande på Medborgarplatsen tystnade. Samma sak hände när Lamotte polisanmälde Lady Dahmer. Jag har ingen aning om vad debatten handlade om … men … Lamotte fick slicka sina sår och känna sig kränkt.

Ska polisens knappa resurser användas åt att klia kändisar på ryggen? Kändisarna borde väl kunna lösa sina konflikter internt. Speciellt som deras egen debatt nivå ofta är osaklig och låg. Både Dinamarca och Lamotte har ju klistrat epitet på debattmotståndare under många år. Men nu tillhör de de lättkränktas skara! De är inte ensamma om detta beteende.

Politiker och journalister tycks vara mer ömhudade än andra grupper.Kanske har de valt sina yrken för att de vill leka cirkusartister som river ner enorma applåder? De har nog aldrig tänkt sig att linan kan vara slak eller att någon kan försöka knuffa ner dem.

 

 

Annonser

En ny skreva-debatt?

Inget nytt undersolen, heter det. Jag kan bara instämma.Allt återkommer – även om det kommer i nya skepnader! Det har varit många skreva-debatter de senaste åren – eller som det så fint heter ”manspeading”. Allt handlar då om att män sitter med benen brett isär.

Män som sitter med benen brett isär, så kallad ”manspreading” har länge vållat besvär bland annat på tunnelbanan och bussar runt om i världen. Nu tacklar Madrids kollektivtrafik problemet med förbudskyltar.

Fenomenet ”manspreading” har under en lång tid debatterats flitigt i sociala medier och det har även rapporterats om problematiken med att män, genom att sitta bredbent, frekvent tar upp onödigt mycket plats i till exempel kollektivtrafikens gemensamma utrymmen.” kunde vi läsa under sommaren.

I oktober 2015 kunde vi läsa i en blogg om män som skrevar i TV-sofforna:

”Det är lätt att sära på benen, men det är inte alla som behärskar en full manspread. En sån där som kortsluter alla tankar i rummet. Det är nämligen omöjligt att RÅKA göra en full manspread. Om du verkligen vill markera att du inte tillhör samtiden måste du kanalisera tusen år av patriarkal energi genom underkroppen. Och det kräver övning.”

Genast följde Public service upp detta i en mängd artiklar samt radio och TV-program.

Jag minns en debatt som jag var med i för ungefär 2½ år sedan – eller rättare sagt så blev det två debatter på samma tema. Den första debatten handlade om ”Hur kommer vi åt sextrakasserier?” – om sextrakasserier på tågen i tunnelbanan. Vad trakasserierna bestod av kom aldrig fram. Inte heller vem som stod bakom dessa trakasserier eller omfattningen på problemet. De flesta som debatterade tycktes uppfatta detta som att några få kvinnor kanske utsatts – men att det var ett litet obetydligt problem och att dessa kvinnor bara ville klanka på män i allmänhet.

Den andra debatten handlade om ”Vad får man stå ut med på bussen?” – hyfs i kollektivtrafiken och främst om skrevande män. Debatten kändes löjlig! Naturligtvis ska den skrevande inte breda ut sig över två säten men annars? Var det ytterligare ett påhopp på män i allmänhet? När jag ställde en konkret fråga till dialogredaktören så fick jag svaret att det rörde sig om män som onanerade framför unga flickor. (Fråga och svar modererades bort ganska snabbt!) Men i så fall var det väl inte mäns skrevande som skulle debatteras? Debatten borde gälla problemet och inte helt vanliga män som råkar skreva när de åker kollektivt!

skreva

Idag kommer jag att tänka på dessa debatter igen. Naturligtvis är dessa ”skreva-debatter” lanserade av kränkta feminister. . Men om vi kan ha manspreading så borde vi i jämställdhetens namn kunna ha womenspreading. Vad gjorde Dinamarca på Medborgarplatsen? Vill vi se kvinnor skrevande på en offentlig plats? Är det inte lika osmakligt när en kvinna skrevar? Blir inte män sexuellt trakasserade av denna womenspreading? Public service var är ni? Jag ser framemot alla oändliga debatter som ni lanserar i jämställdhetens namn!

Manspreading eller womenspreding – vad är värst?

 

Seriösa diskussioner

Går det egentligen att föra seriösa diskussioner? Ännu en gång funderar jag kring detta. Naturligtvis har jag under många år stött på patrull när jag har försökt att föra en sådan. När sakargumenten har tagit slut har alltid slutat med personangreppen dykt upp. Jag har också förstått att vissa ämnen är mer eller mindre tabu att diskutera. Vissa saker får helt enkelt inte ifrågasättas.

Igår diskuterade jag med en lokal miljöpolitiker. Han skrev:

”Resandenormen är stark, och svår att bryta. Det är roligt att resa runt i världen, och eftersom man kan resa långt och snabbt, så reser man långt och snabbt. Och sviker sig själva, sina barn och kommande generationer, snabbt och effektivt. Jag pratar förstås koldioxidutsläpp och i det här fallet, också utsläpp av vattenånga, en precis lika effektiv växthusgas i troposfären. Inte ens de som vet hur skadligt det är, eller borde veta, kan motstå det långa flygresandets locktoner. Det är otroligt sorgligt.”

Jag förstod inte detta och frågade:

”På vilket sätt är utsläppen av vattenånga skadlig? Som jag förstår det så om marktemperaturen är 20 plusgrader är temperaturen på 35 000 fot (10 668 meter) minus 54 grader- det är på den höjden som det är lättast att flyga. Då borde vattenångan frysa till iskristaller och dessa kristaller hamna i molnen och falla ner i form av nederbörd. Vi behöver väl nederbörden?”

Det var så det började. En annan miljöpolitiker började tjafsa: ”Men snälla – finns det fortfarande klimatskeptiker!?”

Jag fortsatte att hävda att vattenånga ingår i naturens kretslopp och kan inte vara skadlig. Jag menade också att klimatvetenskapen bygger enbart på modeller och antagande. Allt beror på vad som stoppas in i modellerna (skit in = skit ut). Det finns olika sätt att tolka modellerna. Det finns en mängd forskning som pekar i rakt motsatt riktning än den som politiker och deras knähundar har tagit beslut om. Men som vanligt är det pengar och makt som talar. Egentligen är det ingen som vet men många som vill tjäna pengar på olika klimatbeslut. Jag tror mer på sunt förnuft än på klimatpredikanterna.

För att göra en lång diskussion kort så slutade diskussionen med att jag blev kallad för att vara ett nättroll. Sambon som också kom in i diskussionen blev kallad för naiv och ombads att hålla käften och blev blockad!

Det blev ju aldrig någon riktig sakdiskussion. De enda sakargument som jag fick var en länk från SMHI och en länk till en 5 år gammal artikel i Illustrerad Vetenskap. Men båda dessa länkar sa ju bara att kondensstrimmorna kan påverka – inte att det finns några som helst bevis för att det är så. Varje gång som jag frågade efter argument så fick jag egentligen bara dumma och förlöjligande kommentarer.

Min fundering idag – dagen efter diskussionen – är om miljöpartister har fått storhetsvansinne efter att de har hamnat i regeringsställning. Är det så att de bara vill sjunga inför kören och få rungande applåder efteråt? Klarar de inte av att möta vanliga människors frågor?

För mig är det självklart att politiker ska tåla att dennes idéer ifrågasätts och kan klara av att föra en sakdiskussion. Politiker måste se det som en förmån att vanliga människor vill diskutera med dem. Då får de ju feedback. Det är också självklart för mig att varje diskussion är seriös utan personangrepp. Det är också självklart att allting kan diskuteras – inget ämne ska vara för lätt eller för svårt.

Men dessa mina tankar är nog för mycket för MP-politikerna. De har inga argument – bara en massa tyckande. De klarar inte av seriösa faktabaserade diskussioner.

Tidigare äldre inlägg

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

ulsansblogg

mina guldkorn i vardagen

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

%d bloggare gillar detta: