Det spelar nog ingen roll

Det blev ganska tröttsamt att lyssna på partiledardebatten igår kväll. Egentligen hade jag inte förväntat mig något annat. Men ändå …

De var ju ganska överens om det mesta. Pengarna ska rulla! Det enda som skiljer är vad pengarna ska användas till. Men annars är de överens om att just deras parti har bäst lösning på allting och att allting är de andras fel.

Ett år kvar till valet och jag litar inte på någon av dem. De bara ljuger allihop.

Kristersson gjorde dock ett bra intryck med tanke på att detta var hans första partiledardebatt. Fridolin och Sjöstedt gjorde bottennapp. De andra var medelmåttiga. Inga nya fakta kom fram – bara en mängd löften och siffror som vi inte kan kontrollera. Det var helt enkelt en urusel debatt.

Alla var rörande överens om att det behövs fler poliser och alla hade satsningar på fler poliser i sin budget. Samma gällde satsning på sjukvården.

Skatter diskuterades på samma sätt som det alltid har gjorts – med Robin Hood som förebild. Bidrag – subventionerade jobb – löner diskuterades på samma sätt som vi har hört många gånger förr – men som aldrig gett några resultat.

Hela debatten uppfattade jag mest som tomma ord. Om debattnivån kommer att fortsätta på detta sätt fram till valet om ett år – undrar jag om jag ska blankrösta. Spelar det någon roll vad jag väljer? De kommer ju att föra ungefär samma politik ändå – oavsett vem som vinner. De kommer att bolla sina siffror och lögner mellan varandra. Men vi kommer inte att se någon skillnad!

 

 

 

 

Annonser

De kränkta balanserar på en slak lina

Ingenting är längre som förut! För snart 10 år sedan fanns det bara ett kriterium för att du skulle kunna bli kränkt. Det var enkelt – du måste tillhöra en minoritetsgrupp. Ingen annan kunde bli kränkt! det var så debattklimatet fungerade: Alla kunde kalla varandra för vad som helst – om vederbörande inte tillhörde en minoritetsgrupp. Däremot var alla tvungna att tassa fram på tå för dessa minoriteter.

Jag minns fortfarande alla de epitet som klistrades på mig i syfte att håna och förringa mina debattinlägg. Det var bara att ruska av sig och göra nya försök. Senast för några dagar sedan påstod en person att jag ljuger, skriver fakenews, är oseriös och främlingsfientlig. Orsak: Jag hämtade statistik från Migrationsverket! Men jag avslutade diskussionen med vederbörande med orden: ”Jag vägrar sänka debattnivån till din låga och osakliga nivå!”

Men det har hänt något med debattklimatet! Kändisar träter om vem som är mest betydelsefull och sakfrågorna försvinner ut i periferin. Så var det i veckan när Dinamarca polisanmälde Janouch för förtal. Plötsligt fick Dinamarca sola sig i glansen. Debatten om de ensamkommande på Medborgarplatsen tystnade. Samma sak hände när Lamotte polisanmälde Lady Dahmer. Jag har ingen aning om vad debatten handlade om … men … Lamotte fick slicka sina sår och känna sig kränkt.

Ska polisens knappa resurser användas åt att klia kändisar på ryggen? Kändisarna borde väl kunna lösa sina konflikter internt. Speciellt som deras egen debatt nivå ofta är osaklig och låg. Både Dinamarca och Lamotte har ju klistrat epitet på debattmotståndare under många år. Men nu tillhör de de lättkränktas skara! De är inte ensamma om detta beteende.

Politiker och journalister tycks vara mer ömhudade än andra grupper.Kanske har de valt sina yrken för att de vill leka cirkusartister som river ner enorma applåder? De har nog aldrig tänkt sig att linan kan vara slak eller att någon kan försöka knuffa ner dem.

 

 

En ny skreva-debatt?

Inget nytt undersolen, heter det. Jag kan bara instämma.Allt återkommer – även om det kommer i nya skepnader! Det har varit många skreva-debatter de senaste åren – eller som det så fint heter ”manspeading”. Allt handlar då om att män sitter med benen brett isär.

Män som sitter med benen brett isär, så kallad ”manspreading” har länge vållat besvär bland annat på tunnelbanan och bussar runt om i världen. Nu tacklar Madrids kollektivtrafik problemet med förbudskyltar.

Fenomenet ”manspreading” har under en lång tid debatterats flitigt i sociala medier och det har även rapporterats om problematiken med att män, genom att sitta bredbent, frekvent tar upp onödigt mycket plats i till exempel kollektivtrafikens gemensamma utrymmen.” kunde vi läsa under sommaren.

I oktober 2015 kunde vi läsa i en blogg om män som skrevar i TV-sofforna:

”Det är lätt att sära på benen, men det är inte alla som behärskar en full manspread. En sån där som kortsluter alla tankar i rummet. Det är nämligen omöjligt att RÅKA göra en full manspread. Om du verkligen vill markera att du inte tillhör samtiden måste du kanalisera tusen år av patriarkal energi genom underkroppen. Och det kräver övning.”

Genast följde Public service upp detta i en mängd artiklar samt radio och TV-program.

Jag minns en debatt som jag var med i för ungefär 2½ år sedan – eller rättare sagt så blev det två debatter på samma tema. Den första debatten handlade om ”Hur kommer vi åt sextrakasserier?” – om sextrakasserier på tågen i tunnelbanan. Vad trakasserierna bestod av kom aldrig fram. Inte heller vem som stod bakom dessa trakasserier eller omfattningen på problemet. De flesta som debatterade tycktes uppfatta detta som att några få kvinnor kanske utsatts – men att det var ett litet obetydligt problem och att dessa kvinnor bara ville klanka på män i allmänhet.

Den andra debatten handlade om ”Vad får man stå ut med på bussen?” – hyfs i kollektivtrafiken och främst om skrevande män. Debatten kändes löjlig! Naturligtvis ska den skrevande inte breda ut sig över två säten men annars? Var det ytterligare ett påhopp på män i allmänhet? När jag ställde en konkret fråga till dialogredaktören så fick jag svaret att det rörde sig om män som onanerade framför unga flickor. (Fråga och svar modererades bort ganska snabbt!) Men i så fall var det väl inte mäns skrevande som skulle debatteras? Debatten borde gälla problemet och inte helt vanliga män som råkar skreva när de åker kollektivt!

skreva

Idag kommer jag att tänka på dessa debatter igen. Naturligtvis är dessa ”skreva-debatter” lanserade av kränkta feminister. . Men om vi kan ha manspreading så borde vi i jämställdhetens namn kunna ha womenspreading. Vad gjorde Dinamarca på Medborgarplatsen? Vill vi se kvinnor skrevande på en offentlig plats? Är det inte lika osmakligt när en kvinna skrevar? Blir inte män sexuellt trakasserade av denna womenspreading? Public service var är ni? Jag ser framemot alla oändliga debatter som ni lanserar i jämställdhetens namn!

Manspreading eller womenspreding – vad är värst?

 

Tidigare äldre inlägg

beppe852

Hellre död än röd

Micke K - En Röst i Sverige

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

Helt apropå

En blogg om tro, hopp och kärlek. Om livet och om lite till.

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

%d bloggare gillar detta: