Hej Stefan Löfven

Hej Stefan Löfven, vill inte störa så här mitt i mysiga semestern och i dina jätteviktiga uttalanden om hur du och dina partikamrater stöttar folket i Belarus, men måste fråga om du är medveten om att ditt Sverige bränns ner, en skola, förskola, kyrka, radhus, hembygdsgård, tennishall, etc, i taget? Bilderna här nedanför är från Näsbypark tennishall som den 5 augusti totalförstördes i anlagd brand (jaja, ”misstänkt” anlagd, tror dock inte att racketarna självantände bara så där spontant mitt på kvällskvisten).

Du, Stefan, det här är mina barndomskvarter… När vi kom till Sverige 1975 brann det inte alls lika ofta överallt, verkligen inte i borgerliga Täby! Numera mördas, rånas, våldtas och machetehotas det lite varstans här ute i norrort, även om du och din regering gör allt i er makt för att inbilla folk att utvecklingen går åt rätt håll.

Psst, Stefan! Det luktar fortfarande bränt här, två veckor senare. Och som du ser på bilderna ser det riktigt otrevligt ut. Den här hallen ligger vägg i vägg med ICA Stop där många Täbybor dagligen handlar sin mat. Ruinerna är en hånfull påminnelse om att anmälningsbenägenheten för tennishallbränder troligen ökat.

Tack Stefan Löfven och socialdemokratiska trygghetsregeringen för allt ni gör för Sverige!

Dela gärna.
Fri media. Swish 0733289122.🇸🇪

Skogsbränder är inget nytt och beror sällan på klimatförändringar

För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen, enligt Naturvårdsverket. Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen årligen. I genomsnitt inträffar mellan 3 000 till 4 000 bränder i skog och mark i Sverige varje år. Omfattningen av bränderna varierar stort. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är mänsklig aktivitet den vanligaste kända orsaken till skogs- eller markbränder i nutid. Det kan vara eld som sprider sig efter gräseldning eller lägereldar, barns lek med eld eller gnistor från tåg och maskiner. Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogbränder. För drygt en tredjedel av bränderna är orsaken okänd.

Runt om i världen brinner det ungefär på samma sätt och orsakerna är de samma. Men det har ingenting med vare sig förhöjda temperaturer eller förhöjd co2- halt att göra – trots att klimatalarmisterna ofta påstår detta.

Min son bor i Sydney och han skrev följande 1 november 2019:

Mer än sjuttio skogsbränder i nejderna kring Sydney gör att luftkvaliteten nu är mer hopplös än i Indonesiska huvudstaden Jakarta. Fysiska aktiviteter utomhus avrådes och jag tycker det är botten att inte kunna kunna springa mina vanliga motionsrundor.

Samtidigt pågår en ljuvlig försommar, med mängder av blommande Jakarandaträd, vilket kanske är Sydneys motsvarighet till vår svenska enastående bondsyren.

Nej, han skrev ingenting om att det var varmare än normalt eller förhöjda co2-halter. Bränderna började alltså under deras försommartid och det var fortfarande ingen direkt värme! Har det varit någon värmebölja i Australien?

Knappast! Bilden visar antalet dagar i procent med temperaturer över 95 grader F ( = 35 C). Temperaturer på över 50 grader C uppmättes på några ställen. Men 2019 var knappast varmare än normalt!

Hur uppstår då bränderna? Jag tror att man måste göra en kort historisk återblick av den australiensiske forskaren och mångsysslaren Viv Forbes:

Enligt dagböcker från tidiga upptäckare och kolonisatörer så bedrev urinvånarna, aboriginerna, omfattande skötsel av landskapet genom eld. Precis som prärieindianerna i Amerika så brände de ned skogar för att gynna grästillväxten för betande djur som de sedan jagade. De använde också elden för att värma sig om det var kallt, och för att bekämpa fiender. Att hålla bränderna under kontroll genom moteld och brandgator var en konst som de tydligen behärskade till fulländning. När så kolonisterna anlände med sina kor och får så tog de över mycket av aboriginernas teknik. Man höll elden i schack dels genom att elda året runt, dels genom att se till att undervegetationen aldrig fick växa till, i synnerhet i närheten av deras gårdar. Allt detta har förstås präglat mycket av den australiensiska landsbygden.

Men tyvärr så har miljövänner ogillat eldande av träd och buskar. Man har inte bara skapat ”naturparker” där allt eldande varit förbjudet utan man har också fått igenom lagar som innebär att farmarna inte får lov att röja undervegetationen. Detta har skapat stora mängder av brännbart material både i naturparkerna och i närheten av bebyggelse. Som extra lök på laxen så har många stadsbor valt att bygga sina hus på olämpliga ställen som inne i de oröjda.

Inte nog med att det har samlats gott om brännbart material. Dessa välvilliga miljövänner har faktiskt förhindrat de kontrollerade bränderna. De vill inte att fåglar och andra djur skall drabbas utan att den orörda naturen skall få växa fritt. Samma sak hände i Amazonas!

Nu har det visat sig att ett stort antal av bränderna i Australien är anlagda! De hade alltså ingenting med förhöjda temperaturer eller förhöjd co2-halt att göra. Men klimatalarmisterna ger sig inte så lätt! En FB-vän – som jag följer enbart för att se hur han tänker – lade ut detta på sin sida idag:

Detta är extremt farliga människor! Det är människor som vill bestämma och inte bryr sig om vare sig verklighet eller förnuft!

Det brinner en skola

Nästan varje dag brinner det i svenska skolor. 2015 skedde nästan 300 anlagda skolbränder – 2017 hade de ökat till över 400. Varför? Det är svårt att förstå varför någon eller några tänder på över huvud taget men ännu svårare att förstå varför just skolor.

Jag minns Cornelis Vreesijks ”Brevet från kolonien” från 1960-talet:

”Hejsan morsan Hejsan stabben!
Här är brev från älsklingsgrabben.
Vi har kul på kolonien,
vi bor 28 gangstergrabbar i en …”

”… kram och kyss och hjärtligt tack sen,
men nu ska vi ut och bränna grannbaracken!”

Den låten  låg på Svensktoppen i tio veckor under perioden 10 april–12 juni 1965, med fjärdeplats som bästa resultat. Jag som befann mig i tonåren kunde den utantill och jag och mina kompisar sjöng den så ofta vi kunde. Men … även om vi sjöng om att bränna grannbaracken så skulle ingen av oss få för sig att tända på någonstans. Vi visste ju att man leker inte med elden och man ska vara rädd om andra människors egendom.

Jag tror att även dem flesta av dagens ungdomar tänker som vi gjorde. De flesta bränner inte ner något. Men trots det så brinner över 400 skolor per år i Sverige! Varför? Är de som tänder på skolor så arga på den svenska skolan och det svenska samhället? Är det tvånget att gå i skolan, undervisningen i den svenska skolan eller har det något med samhällsstrukturen att göra?

Jag googlar och läser om eldens symbolik:

”På grund av sitt gudomliga ursprung så kan elden förinta ondska och svart magi.”

”Elden förgör och transformerar. Förstörelse genom att förbränna det befintliga (gamla). Kan bana väg för något nytt (Fågel Fenix) = något nytt uppstår ur askan.”

”Elden symboliserar livet, kraften, energin. Sedan antiken har elden förknippats med brinnande passioner, enorm viljestyrka och ohämmad handlingskraft. Elden påminner oss om att saker händer när energi förbrukas.”

Kan det vara så att de som bränner skolor (eller bilar eller något annat) vill förinta den svenska samhällsstrukturen för att bygga upp en helt annan struktur? Vill de visa sin makt?

Dessa bränder kostar oss skattebetalare flera miljarder per år. De kostar också på miljön. Varför nämner aldrig Mp alla föroreningar som uppstår vid bränderna? Dessutom drabbas ju barn, föräldrar, lärare och omgivningen i form av otrygghet. Denna otrygghet kan aldrig mätas i pengar.

Vad gör egentligen de svenska myndigheterna för att stoppa detta ofog? Vad händer med brottslingarna om de får tag i dem? Vad händer med de vuxna i deras närhet – de som ska uppfostra de unga? Vem får betala? Jag läste en debattartikel från Lärarnas riksförbund om just skolbränder men även hot och våld i skolan:

”Ska vi kunna motverka denna utveckling måste skolans personal ha tid att möta eleverna. Det krävs tid för att kunna skapa de förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever i skolan som krävs. Alla elever måste bli sedda och känna att de är viktiga.

Men samtidigt måste faktiskt föräldrar och vuxenvärld visa vad som gäller. Både hemma och i skolan. Det handlar också om hur vi ser på skola och utbildning i samhället. Att vi talar om att det är viktigt och att vi alla i praktisk handling demonstrerar det.”

Jag tror faktiskt att problemet är djupare än så. Det handlar om kulturskillnader! I det svenska samhället har vi lärt oss att tala med varandra, argumentera och använda orden istället för knytnävarna, våldet och elden. Men … när människor som kommer till Sverige inte behärskar vare sig språket, kulturen eller kunskaper om hur samhället fungerar så tar de till våld, vapen, våldtäkter och bränder. Det är detta som politikerna har försökt förringa genom att använda ordet utmaningar. Jag kallar det för stora problem!