Jag har läst en av de första kvalitetsstudierna av vårdens hantering av covid. Den heter ”Government and/or Governance?” Det är en magisteruppsats av Josef Azem vid Malmö universitet. Studien gäller region Skåne, men naturligtvis med bakgrundsmaterial om vad staten kräver och vad tidigare litteratur och offentlig statistik berättar om saken.
Tyvärr lider uppsatsen av tre mycket besvärande fel. Den är språkligt undermålig, med särskrivningar, felstavningar, felaktiga ordval och dålig syntax. Josef Azem kanske inte har svenska som modersmål, vilket ursäktar en del, men detta var bitvis jobbigt att läsa.
Det andra är att han inte lyckas befria sig från den socialdemokratiskt färgade etatismen där staten står för det goda i alla lägen. Han redovisar elefanten i rummet men ser den inte själv. Därför ser han varken vari problemen bestått eller några lösningar.
Det tredje är att han helt sitter fast i att covid var en svår och mycket dödlig pandemi, helt enligt WHOs definition och att smittspårning med PCR-test, isolering och nedstängningar, samt behandling med mRNA-vaccinerna är det som fått bukt med smittan. Inget om naturlig immunitet eller naturligt urval.
Som barn funderade jag mycket på varför! Varför är jorden rund, varför lyser solen, varför finns fattiga och rika, varför har vi olika hudfärger eller hårfärger, varför är vi olika långa, varför har vi olika temperament osv. Jag fick ofta frågan: ”Varför måste du alltid säga varför?” Jag har fortsatt att fråga varför i hela mitt liv. Ibland får jag bra svar och ibland inte! Vissa saker är ju inte skapade av mänsklig hand och vi vet inte exakt och måste bara acceptera att det är på ett visst sätt!
Idag lägger jag in ordet måste i min fråga. Måste är helt och hållet skapat av människor. Ibland är detta måste skapat av mig och i min hjärna och ibland är måste skapat av någon helt annan. Mina egna måsten kan jag ifrågasätta och slopa om jag finner dem onödiga. Jag måste inte städa idag, jag måste inte äta äta ytterligare en skiva skinka, jag måste inte ta en promenad just nu, jag måste inte umgås med människor som jag inte gillar osv.
Men kollektiva måsten är svårare att värja oss ifrån! Varför måste vi …
Jag tänker på stora saker som t ex varför vi måste skicka vapen till Ukraina. Svaret blir genast att vi måste vara snälla och hjälpa. Men på vilket sätt är vi snälla och hjälper? Tar kriget slut fortare då? Är inte alla människor som dör, skadas eller får lida i krig lika mycket värda oavsett etnicitet? Är det snällt att låta kriget pågå och bara skicka in mer vapen? Jag jämför med gängkrigen på hemmaplan – ska vi skicka in mer vapen till dem också och låta dem skada ännu fler människor? Eller köpa mer eldfängda artiklar till de som gillar att elda upp bilar eller skolor? Måste vi hata Putin enbart för att vi hatar krig? Är det så snällt med alla sanktioner mot Ryssland? Västvärlden drabbas ju mer av bristen på varor som vi är vana vid! För mig framstår dessa måsten mer om att ge våra makthavare en guldstjärna medan vi själv måste ta konsekvenserna av deras dåliga beslut!
Jag tänker också på klimathotet. Politiker har bestämt att vi har ett klimathot och att vi måste uppnå klimatmålen som de har skapat. Vi vanliga medborgare ska ta konsekvenserna och kostnaderna för dessa beslut. Men vi måste väl tänka på framtiden, ungdomarnas framtid, Greta och Fridays for Future? I vår stad har en liten grupp människor, 8-10 st – troget demonstrerat varje fredag. För några veckor sedan hade gruppen demonstrerat sedan februari 2019 ca 200 gånger! Men deltagarna är i åldern 50+! De har inte haft några ungdomliga deltagare och så har det varit i större delen av Sverige – en äldre befolkning som måste demonstrera för de ungas skull! Vad vinner de på det? Har några beslut ändrats eller tagits för att vår lilla grupp träffas varje fredag och håller upp plakat som går ut på att rädda världen? Men de själv känner sig stolta och anser att de måste visa vägen för oss andra oupplysta!
Jag tänker också på Covid-19 och vaxet. Vi måste vaccinera oss för att rädda världen från fasansfulla saker – sjukdom, död och elände. Men varför blir så många vaxade sjuka? Kan det bero på att de inte har kvar något eget immunförsvar? Varför erkänner inte politikerna att deras politik har skapat brist på vårdresurser och att detta var orsaken till massvaccineringen? Varför erkänner de inte att de hhar skapat elände med vaxet – biverkningar, död, självmord, psykisk ohälsa osv? Nej, de fortsätter att vi måste vaxa oss 2 ggr om året för att ersätta de immunförsvar som vaxet har tagit ifrån oss! Ja, ingenting har tagit ifrån mig mitt immunförsvar och jag har varit frisk de senaste 5 åren!
Det finns så många måste som skapas av okunniga makthavare. Varför måste vi lyda deras måste? Räcker det att vara lite lagom obstinat eller vad ska vi göra för att få bort deras måste? Jag har inga svar, men vet att jag tänker fortsätta att vara obstinat och ifrågasätta även om man ska vara snäll nu i juletider!
Varför är så många uppenbart misslyckade offentliga policyer svåra att utrota? Varför tolererar samhällen och deras regeringar passivt dåliga idéer? Varför är så många uppenbart misslyckade offentliga politiska åtgärder omöjliga att reformera? Listan över länder vars regeringar inte kan eller vågar konfrontera sina politiska tabun är lång och varierad.
Jag läser en lång artikel om världens regeringars misslyckade beslut. Men jag nöjer mig med att titta på svenska misslyckade beslut – i närtid! Beslut som ingen vill stå för att de var felaktiga och som ingen vill ta ansvar för eller avskaffa. Jag vet inte riktigt var jag ska börja eller sluta, så jag tar bara några slumpmässigt i högen. Ändå skummar jag bara på ytan! Vissa saker kan våra makthavare bara fortsätta att pumpa in våra skattepengar i – trots ständiga misslyckande.
Spontant tänker jag först och mest på grönt stål. I augusti i år skrev vi:
Den el som Hybrit (Gällivare) o H2Green Steel (Boden) kommer att behöva för att få fram tillräckligt med vätgas för produktionen av grönt stål motsvarar hela Finlands elförbrukning och halva Sveriges). Lägg därtill spanska Grupo Fertiberia som också ska använda sig av enorma mängder vätgas i sin jättesatsning på i Luleå / Boden. Grupo Fertiberia etablerar sig i Norrbotten eftersom det finns närmast oändlig tillgång på billig, grön el.
Elen från Luleälven är ju redan intecknad så man kan undra varifrån elen ska komma? Och, om den fanns kan man ju undra på vilka kablar den ska distribueras.
Men projekten rullar på. När någon lägger ned sitt projekt så blir ju läget för de andra två något bättre. Jag tror att spanjorerna kommer att genomskåda bluffen först. Därefter blir det H2Green som fejsar verkligheten, eftersom H2Green också saknar både malm o järnväg. Ev blir det nåt av Hybrit. Några kommer att förlora väldigt mycket pengar på denna totala galenskap och jag tror mig veta vilka som förlorar mest: Skattebetalarna.
Men kan politiker verkligen avgöra om dessa storskaliga investeringar kommer att fungera på riktigt? Är dessa radikala klimatprojekten nödvändiga och är de mest effektiva klimatprojekten – och vad händer med vårt samhälle där industripolitiska visioner blir viktigare än verklighetens förutsättningar? Vad händer när politiker fattar beslut om sådant som de inte har några som helst kunskaper om?
Skattesystemet bonus-malus infördes 1 juli 2018 med syftet att ”förstärka miljöstyrningen och påskynda omställningen till en fossilfri fordonsflotta”. Genom att ge ett bidrag (bonus) till den som köper en ny bil med lågt utsläpp och straffa (malus) den som kör en bensin- eller dieseldriven bil hoppades regeringspartierna S+MP och samarbetspartierna C+L att svensken väljer mer miljövänliga alternativ.
Redan i november 2018 skrev jag:
”Kobolt är en nyckelkomponent i moderna bilbatterier, men enligt en ny EU-rapport kommer efterfrågan på metallen att överstiga tillgången redan år 2020.”
”En av författarna till rapporten är Nikos Arvanitidis på Sveriges geologiska undersökning i Uppsala.
– Redan 2020 räknar man med att efterfrågan på kobolt kommer att överstiga tillgången inom EU. Även om återvinningstakten och produktionen ökar kommer vi att bli än mer beroende av några få länder där produktionen sker under tveksamma former, säger han.
Det är inte bara elbilsindustrin som står inför utmaningar, utan all industri som vill ställa om till en fossilfri verksamhet påverkas enligt Nikos Arvanitidis.
Man arbetar med flera åtgärder för att få fram bättre råmaterial och för att biltillverkningen inte ska vara lika beroende av metaller som kobolt. Återvinning är en åtgärd, och att ersätta kobolt med framför allt nickel är en annan.
Men åtgärderna får inte effekt förrän efter år 2025.
Och fram till 2030 väntas hundratals miljoner nya elbilar ha tillverkats.”
Då var det problem med att ta fram råvaror till elbilbatterier. Nu har vi problem med höga elpriser och konsumenter uppmanas att spara på el! Har politikerna gjort någon konsekvensanalys innan de fattar sina beslut? Eller handlar det mer om önsketänkande eller lobbyism från vissa mäktiga och rika intressenter typ Klaus Schwab eller Bill Gates?
Migrationen är ett annat kapitel – ”vi såg det inte komma”. Vårt land har tagit stora konsekvenser av dåligt fattade beslut. Orden utanförskapsområde, diskriminering på arbetsmarknaden, skolan måste satsa, brist på fritidsgårdar, alla måste ta ansvar osv har slentrianvis använts. Det har pumpats in enorma summor med pengar men effekten uteblir. Segregationen växer! Politiska beslut som aldrig leder någon vart!
Gängkriminaliteten är ett annat stort problem. ”Vi ska knäcka gängen”, har politikerna tjatat men resultatet uteblir. De kanske kunde sluta med sitt tjat och uträtta något istället! År 2002 sa Morgan Johansson att knarket skulle vara borta 2012, år 2017 sa Morgan Johansson att vi är på väg att knäcka gängen. Men ingenting av detta har han lyckats med! Ibland undrar jag vad politikerna kommer överens om med sina kollegor i andra länder – vad de lovar varandra som vi skattebetalare aldrig får höra! En sak är i alla fall säker! Vi det svenska folket måste ta konsekvenserna för alla deras dåliga beslut!
Fortfarande försöker de få oss att vaccinera oss med ett icke-verksamt vaccin mot en pandemi som bara var en epidemi eller kanske en svårare influensa. Fortfarande klarar vården inte av en större mängd patienter. Folkhälsomyndigheten och medierna tjatar om hur viktigt det är att vi vaccinerar oss. Men problemet är ju att vården inte är dimensionerad för den mängd personer som bor i landet. Det saknas personal och en ordentlig administration. Dessutom har politikerna köpt in stora mängder med vaccin som medborgarna inte vill ha. Allt beror ännu en gång på politiskt misslyckande. Politiker beslutar om saker som de inte förstår eller klarar av.
Bakom varje dålig idé finns starka politiska, ekonomiska, kulturella eller religiösa intressen. De som drar nytta av denna politik är få, men välorganiserade och välfinansierade. De som skadas är många fler. Men vi misslyckas regelbundet med att utnyttja vår numeriska fördel för att utrota den dåliga politiken som påverkar oss och vår vardag.
Kan vi hoppas att inom en snar framtid blir det kanske annorlunda? Kan vi hoppas på att politikerna börjar ta ansvar och gör konsekvensanalyser innan de tar beslut? Då menar jag att de ser konsekvenserna för sina skattebetalare! När ska politikerna inse att deras beslut inte hör hemma i verkligheten?När ska de börja tänka efter före?
Min alternativa blogg är garanterat fri från politik och dumheter. Så skrev jag först Men ... vad är politik och vad är dumhet?
Så jag beskriver den bara som "JUST FOR FUN"!
Du når bloggen genom"Länkar jag följer" eller fliken "Kultur och kuriosa".
Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.
Senaste kommentarer