Vem tar ansvar och vem bestämmer i vårt land?

Statsministern säger att vi ska göra som myndigheterna säger åt oss att göra. Men vem bestämmer egentligen myndigheterna eller regeringen?

Myndigheterna ska se till att de lagar som riksdag och regering har beslutat om blir verklighet.

Ovanstående är hämtat från regeringens websida. Ändå säger Stefan Löfven, vår statsminister, att vi ska göra som myndigheterna säger! Statsministern avhänder sig alltså sitt ansvar. Myndigheterna lämnar information till beslutsfattarna. Men det är beslutsfattarna – i detta fall regeringen – som beslutar.

Statsministern måste vara tydlig och säga att regeringen har beslutat att ni ska följa följande regler under en viss tid. Han kan inte skylla på vad myndigheterna säger. Myndigheterna får ju direktiv av regeringen via regleringsbrev.

Regeringen kan och ska inhämta information från olika experter, vetenskapsmän, sjukvårdspersonal, andra länders expertis och regeringschefer osv för att göra en samlad bedömning och ta beslut utifrån denna samlade information. Det är regeringen som beslutar och den kan aldrig skylla på något som en myndighet säger!

Varför gömmer sig statsministern bakom Folkhälsomyndigheten? Han vill naturligtvis vara den populära starka ledaren. Obekväma beslut vill han inte ta ansvar för utan skyller allt på Folkhälsomyndigheten och främst Anders Tegnell.

Men detta slår ju tillbaka på honom själv! Han framstår mer och mer som en galjonsfigur dvs någon som fungerar som representant utan att ha verklig makt. Han påminner mest av allt om ”Pastor Jansson”.

Bensin en efterfrågad vara

När bensinpriset höjs så kommer de skrupelfria människorna fram – de som inte vill betala för sig eller kanske vill tjäna pengar på bensinen. Jag borde egentligen inte bry mig eftersom jag inte har någon bil. Men ändå … jag kan inte låta bli att fundera över om beslutsfattarna har den minsta aningen om vad de ställer till med!

Den som tankar betalar tre olika skatter: koldioxidskatt, energiskatt och moms. Idag utgör dessa skatter, som ofta kallas bensinskatt i dagligt tal, omkring 60 procent av priset vid pumpen. Momsen på bensin, som infördes i mars 1990, betalas på hela priset inklusive koldioxid- och energiskatt. Det betyder att man i praktiken betalar skatt på skatten.

Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och motiven har varierat. Numera handlar det om klimathotet, men historiskt sett har man också pekat på helt andra saker, till exempel behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, satsningar på ubåtsjakt och omstruktureringar av SJ och Banverket.

Ända fram till budgetåret 1980/81 var bensinskatten öronmärkt för olika ändamål inom trafikområdet, såsom byggnation och underhåll av vägar. Idag finns ingen sådan koppling utan de intäkter som bensinskatten genererar går direkt till den gemensamma statskassan. Detta läser jag om här.

Genomsnittspris på bensin och skatt, november 2019

• Produktkostnad och bruttomarginal: 6,01 kronor/liter 
• Moms på bensinen*: 1,5 kronor

• Energiskatt**: 3,95 kronor/liter 
• Koldioxidskatt**: 2,62 kronor/liter
• Moms på skatten*: 1,64 kronor

Allt detta sammanräknat blir:

• Pris vid pump: 15,74 kronor/liter
• Varav skatt: 9,73 kronor/liter
• Skattens andel av priset: 61,8 procent

Källa: Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet och egna beräkningar.
* 25 procentig moms.
** Tidigare var 5 procent av bensinen undantagen koldioxidskatt på grund av etanolinblandningen. Visst skatteavdrag gjordes även för energiskatten. Den första juli 2018 slopades dessa avdrag så att 100 procent av bränslet nu träffas av de båda punktskatterna. Dock sänktes punktskatterna i motsvarande utsträckning för att kompensera de slopade avdragen.

Priset höjdes ju vid nyår och nya höjningar kommer varje år. Det har ju våra makthavare beslutat om:

Prognos – så ökar bensinpriset

2019: 15,96 kronor (mitten av september).
2020: 16,31 kronor (+ 0,35 kronor i skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2021: 16,91 kronor (+ 0,60 kronor i skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2022: 17,53 kronor (+ 0,62 kronor i skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2023: 18,16 kronor (+ 0,63 kronor skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2024: 18,84 kronor (+ 0,68 kronor skatteuppräkning och reduktionsplikt).
2025: 19,54 kronor (+ 0,70 kronor skatteuppräkning och reduktionsplikt).

Fotnot: Reduktionsplikten är för 2019 2,,6% och ökas gradvis till 15% 2025. Koldioxidskatt och energiskatt höjs enligt lag med KPI plus två procentenheter.  Källa: Skattebetalarnas förening / Expressen

Nog med siffror. De är inte roliga. Men det är inte verkligheten heller. Samtidigt som priset höjs och efterfrågan blir större så kryper de fram – de som inte själv vill betala!

Ovanstående läste jag på Facebook igår. Det är inget nytt! Det har funnits de som har slangat bensin under mycket lång tid. Men under senaste månaden har jag läst om detta i Oskarshamnstrakten. Uppretade människor har råkat ut för tankborrning och uppmanat andra att vara vaksamma.

De flesta bilar har ju idag lås på tanklocket. Därför borrar de simpla tjuvarna hål i tanken. Det innebär att bilen inte kan användas förrän en ny tank är ditsatt. Bilen måste kanske bärgas från platsen till verkstaden. Det blir en kostsam historia!

När nu polisen uppmanar människor att ha koll över varandras fordon innebär det att polisen inte klarar av situationen. Är det medborgarpatrullering som gäller? Allt detta för att skatterna hela tiden höjs på en produkt som är relativt billig! Har beslutsfattarna en aning om vad de ställer till med?

Socialdemokratisk kommunpolitik

För det mesta skriver jag om rikspolitik då jag tror att kommunpolitiken inte har ett allmänt intresse. Men ibland känner jag bara att det blir för mycket. Ibland känner jag att jag måste berätta om hur min kommun styrs. Socialdemokraterna har styrt med järnhand – även de senaste åren då de samregerat med andra partier. Deras enda mål har varit att sitta kvar vid makten och utesluta SD. Delar av detta har jag redan berättat om i olika sammanhang. Men det behövs en sammanställning av hur lite koll det finns på hur kommunens pengar används.

2014 upptäcktes det att en tjänsteman i Oskarshamns kommun vid över 70 tillfällen ha stulit pengar ur kommunens kassa. Hon dömdes senare till 1,5 års fängelse för att ha stulit sammanlagt nästan 8 miljoner kronor. Kvinnan hade huvudansvaret för att hantera kontanter på kommunkontoret och skötte också bokföringen av de berörda kontona. Motivet ska enligt åtalet ha varit ett spelmissbruk. Hur kunde detta fortgå? Fanns det ingen som helst koll?

Järnvägen mellan Nässjö och Oskarshamn har aldrig varit lönsam – vare sig då SJ eller då privata intressenter drivit den. I april 2005 ställdes persontrafiken på sträckan Berga–Oskarshamn in sedan BK Tåg gått i konkurs och Kalmar Läns Trafik beslutat ersätta trafiken med buss. Men persontrafiken mellan Oskarshamn och Berga återupptogs i december 2011, varmed banan åter trafikerades i hela sin längd, Nässjö–Oskarshamn. Det var vårt dåvarande kommunalråd som genomdrev detta och kommunen subventionerade detta.

Persontrafiken med tåg från Oskarshamn till Berga upphörde ännu en gång sommaren 2019. Istället planeras stora satsningar på busstrafiken från Oskarshamn. Bakgrunden är att reseunderlaget är alldeles för litet. Järnvägslinjen Berga–Oskarshamn fungerar idag huvudsakligen som en matarlinje till Stångådalsbanan Linköping–Kalmar.

– Men folk har inte klivit på tåget och parallellt med detta har vi haft ett bussystem till Berga. Det är allt annat än optimalt, säger Peter Wretlund (S), ordförande i Region Kalmar läns kollektivtrafiknämnd, som menar att persontrafiken mellan Oskarshamn och Berga bara har varit en ”enorm kostnad”. Det var denne Peter Wretlund som var det tidigare kommunalrådet som drev frågan om att ta upp driften 2011. Redan då skakade oskarshamnarna på huvudet och insåg att det aldrig kunde bli lönsamt.

För några år sedan beslutade kommunen att vi skulle ha ett nytt Resecentrum i den gamla järnvägsstationen. Tidigare var Resecentrum beläget mitt i stadens centrum och bussar gick till järnvägsstationen. Själva stationshuset är sedan 2004 kulturminnesmärkt. Vissa delar av byggnaden är inredda som bostäder. De som bodde i bostäderna blev dock uppsagda i samband med det nya Resecentrum togs i bruk 2016. På bottenvåningen finns dock fortfarande väntsal med mera kvar. 2017 gick stationen igenom en stor renovering och numera är stationen Resecentrum för KLT. I slutet av 2017 återöppnade stationen med bland annat en ny restaurang i gamla godsmottagningen i stationshuset, men restaurangen lades senare ner. Nu har en ny restaurang öppnat där.

Men gamla Resecentrum mitt i stan revs och alla bussar skulle utgå från stationen. Problem uppstod! Bussarna måste ju fortfarande gå genom centrum. Men … nu blev det en stor parkering där de hade stannat innan. Nu blev hållplatserna ute på gatan och det blev trångt och bökigt. Nere vid stationen blev det lika trångt och bökigt. Bussarna måste trängas med all genomfartstrafik. Varför var det ingen som lyssnade på busschaufförernas erfarenheter? De hade säkert kunnat berätta hur det skulle bli!

I kommunen tog man för drygt en månad sedan beslutet att lägga ned 3 mindre äldreboende varav 2 i ytterområden och de äldre ska flyttas till ett gemensamt större boende centralt i Oskarshamn. I slutet av februari offentliggjordes planerna på att spara totalt 30 miljoner kronor inom socialförvaltningens verksamheter under perioden 2020–2021, bland annat genom lägga ner flera mindre äldreboenden.

Kommunen har byggt ut ett centralt boende samt köpt in ett hotell som har byggts om till äldreboende. Ett 50-tal nya äldreboende centralt. Men … är det rätt att flytta människor som är 80+från sina trygga boende med närhet till vänner och släkt? Ska äldre ryckas upp från den enda trygga punkten i tillvaron enbart för att politikerna inte lyckats att hushålla med givna resurser? De äldre betalar ju faktiskt hyra, mat och omsorg för sitt boende! De har med all säkerhet planerat att bo kvar i sin lägenhet resterande tid av sitt liv! Nu tar politikerna ifrån dem deras trygghet.

Får egentligen kommuner handskas hur de vill med donerade pengar? Den frågan ställer jag mig gång på gång när jag ser hur vår kommun gör.

Kommunen fick merparten av Stockholmsparet Gösta och Karin Hedströms gemensamma förmögenhet på ca 30 miljoner som var resultatet av flitigt aktiesparande under många år. Efter makens död 1979 fortsatte Karin Hedström att förvalta aktieportföljen framgångsrikt. Karin Hedström gick bort 2009. Det mesta av pengarna ska gå till ”vård av behövande gamla” och företrädesvis till äldre i Döderhult. Gåvan ska inte användas för ändamål som ingår i kommunens ordinarie verksamhet.

Kommunen har förvaltat förmögenheten. Det har gått att söka pengar till olika verksamheter. En dam, nu drygt 90 år, har t ex varje år sökt pengar ur fonden för att arrangera resor – små resor i vårt eget landskap – och andra aktiviteter för ett 50-tal pensionärer i Döderhultsområdet. Jag har själv deltagit några gånger  och garanterar att aktiviteterna har fyllt en social funktion.

Men nu är det stopp! Nu beviljas inga medel till liknande aktiviteter längre.  Men pengarna används till annat …

2015 invigdes Mauritiusstranden på äldreboendet Elefanten. Stegen från snön och kylan var inte många, helt klart ett miljövänligt sätt att resa. Väl där kunde man köra ner tårna i sanden, sjunka ner i en solstol och låta sig omfamnas av värmen, ljuset och ljuden som hör hemma strandmiljön.
Det är tack vare pengar från Karin och Göstas donation som Mauritiusstranden finns och användningsområdena inom äldreomsorgen är många. Den ska ge de äldre en guldkant på tillvaron. Så skrev man på kommunens FB-sida.

2018 var det dax igen! En strand som för tankarna till Mauritius skapas i Oskarshamn när Arena Oskarshamn firar 10-års jubileum och byggs ut. I Arena Oskarshamn finns bland annat gym, simhall och hockeyarena. När det nu är dags för jubileum ska arenan byggas ut. Bygget av första etappen är beslutad och innebär ombyggnad av badanläggningen och gym. Anläggningen ska ha en så kallad ”Mauritius-strand”.

Hur har det gått med de två Mauritiusstränderna? Det som finns på äldreboendet Elefanten används ytterst sällan. Personalen har inte tid att följa med dit och de äldre får inte gå dit själv pga säkerhetsskäl. Det som finns i simhallen nyttjas sällan av äldre. Däremot är det många yngre som sitter och slappar där en stund. Men skulle Gösta och Karin Hedströms donation användas på detta sätt?

Här sitter vårt förra kommunalråd Peter Wretlund (S) med ett Hawaii-halsband runt halsen och njuter bakom sina solglasögon – i sällskap av en god, alkoholfri, drink. Wretlund var med och invigde den nya Mauritiusstranden på äldreboendet Elefanten i Oskarshamn.

För ca 10 år sedan blev en av våra S-märkta kommunpolitiker ordförande i UBC:s Energikommission, ett uppdrag som den ambitiöse politikern lyckades få utan att ha någon formell kompetens inom energisektorn. UBC är ett samarbetsorgan för städer runt Östersjön. År 2009 startade kommissionen det EU-finansierade projektet ITEST, ett forsknings- och utvecklingsprogram som handlar om biologisk rening av avloppsvatten.

Politikern utnyttjade sin position som ordförande i Energikommissionen genom att se till att hans egna bolag blev anlitades inom ITEST-projektet. Kommunen satsade pengar. Avtal skrevs i kommunens namn utan att förankras i fullmäktige. Eu vägrade att betala ut bidragen eftersom dokumentationen var undermålig. Politikern fick avgå. Kommunen fick strida för att få ut de utlovade EU-bidragen.

Ett annat projektet har blivit en segdragen historia i stan. The Circle Resort -planerna presenterades för ca 12 år – en semesteranläggning norr om stan i Figeholm. Det presenterades på följande sätt.

The Circle Resort och kan beskrivas som en semesterby med spännande boendemöjligheter och ett stort  utbud av aktiviteter och rekreation. Målet är att använda både land och vatten när anläggningen byggs. I vattnet planeras konstgjorda öar, en skyddad hamn och semesterbostäder så havsnära det bara går. Områdets centrumanläggning för inomhusaktiviteter och flertalet stugor är placerade en bit upp från stranden. Stugor planeras även högre upp i skogen. En fullt utbyggd anläggning skulle kunna ta emot 4 000-5 000 gäster per dag. Bygget innefattar sammanlagt 1100 fastigheter och skulle enligt beräkningarna kunna generera 450 arbetstillfällen.

Vad hände? Från början var tanken att semesteranläggningen skulle uppföras i tre etapper, men i nuläget är det bara första etappen som får byggas. Detaljplanen för andra etappen har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen och den tredje etappen har stoppats av kommunen. Kommunen har förberett marken med el, vatten och avlopp. Nu vill initiativtagaren sälja sitt projekt oh hoppas att någon vill genomföra den första etappen. Så allt står stilla och antagligen kommer det inte att hända någonting.

Under dessa tolv år har projektet dock kostat en del pengar. Projektering, beredning, information, tillstånd, överklaganden osv.

Vår kommun är ingalunda unik men den är styrd med stark sossehand. I kommunens garderob finns det nog fler liknande skelett som jag inte kommer ihåg. Det finns säkert en enorm mängd liknande saker som bekostas med hjälp av skattemedel. Igår läste jag ju om de nyanlända kvinnorna i vår kommun som får stöd att ta körkort.

Det är nog inte så konstigt att man blir arg på hur slarvigt våra skattemedel används!