Hur stor är sannolikheten att vi råkar ut för en kärnkraftsolycka?

När vi kom hem så hittade vi information i brevhögen från Länsstyrelsen, om hur vi ska agera vid en kärnkraftsolycka. Med informationen bifogades 10 jodtabletter.

Jag läser att nya beredskapszoner gäller från 1 juli 2022. Vi hamnar innanför den yttre zonen dvs inom 25 km från kärnkraftverket. Jag har bott i området ca 30 år men har aldrig fått någon sådan information i brevlådan tidigare. Oskarshamns Kärnkraftverk har tre reaktorer varav en är i drift och två har stängts av permanent. O1 togs i kommersiell drift 1972, O2 1975 och O3 1985. O1 stängdes 2017 och O2 2015. O3 har moderniserats och är fortfarande i drift.

Inga olyckor har hänt på kärnkraftverket. Men 2008 fick OKG kritik av dåvarande Statens kärnkraftinspektion SKI (idag Strålsäkerhetsmyndigheten) för att vissa kontrollstationer inte var bemannade dygnet runt. År 2014 tog sig miljöaktivister från Greenpeace in på området genom att klättra över staket. De kunde även ta sig upp på taket till reaktor 2, vilket organisationen anser påvisa fortsatta brister i säkerheten för anläggningen.

Ett kärnkraftverk släpper vid normal drift ut små mängder radioaktivitet till vatten och luft i omgivningen, vilket övervakas på olika sätt och redovisas återkommande för SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). Beräkningar görs av stråldoser till en ”kritisk grupp”, vilket är en tänkt grupp personer som ständigt vistas i kraftverkets omedelbara närhet och som huvudsakligen livnär sig på odling, djurhållning och fiske. Den kritiska gruppen tillåts få en dos på högst 0,1 mSv/år, vilket kan jämföras med att alla personer i Sverige får cirka 2–3 mSv/år i bakgrundsstrålning från berggrund, flygresor, medicinsk diagnostik och liknande källor som är svåra att undvika. För 2015 liksom för de föregående tio åren redovisade OKG en maximal dos till kritisk grupp på cirka 0,0002 mSv/år, det vill säga 500 gånger mindre än det tillåtna gränsvärdet, och 10 000 gånger mindre än normal bakgrundsstrålning. Enligt Wikipedia.

Jag funderar över varför beredskapszonen har utökats nu när vi bara har en reaktor i drift. Är läget allvarligare nu än vad det har varit de senaste 50 åren? Jag läser på Strålskyddsmyndighetens sida:

I samband med Rysslands invasion av Ukraina har vi fått in en del frågor om situationen i Tjernobyl, Ukrainas kärntekniska anläggningar, jodtabletter och vad vi som myndighet gör i händelse av en kris utomlands, där radioaktiva ämnen kan spridas i atmosfären. Vid en händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna.

Det spända världspolitiska läget och diskussionerna om kärnvapen skrämmer alltså svenskarna och har fått allt fler att förbereda sig för en eventuell kris. Kan detta vara orsaken till att vi fick ett utskick från Länsstyrelsen?

Jodtabletterna, som vi fick tillsammans med informationen, innehåller icke radioaktiv jod och blockerar upptaget av radioaktiv jod, är just nu plötsligt slutsålda på de flesta apotek. Men kan extra tillskott av jod verkligen ge det skydd man önskar, och finns det några eventuella risker med att äta mycket jod? Enligt FASS:

Vid en kärnkraftsolycka sänds meddelandet om jodtabletter i media (radio, television, internet) av myndigheterna.

Tabletterna skyddar ej mot annan typ av strålning från radioaktiva ämnen.

Upptaget av radioaktiv jod i sköldkörteln kan blockeras genom tidig tillförsel av hög dos kaliumjodid. Sköldkörteln har då redan tagit upp tillräckligt med jod och någon radioaktiv jod kan inte tas upp.

Risken för sköldkörtelcancer efter exponering för radioaktiv jod är större för unga individer än för äldre. Generellt gäller att foster från 12:e veckan, nyfödda och barn tillhör de känsligaste grupperna eftersom sköldkörteln hos unga individer är i tillväxt.

Sent intag av kaliumjodidtabletter (24 timmar efter exponering) kan vara skadligt eftersom det kan förlänga närvaron av radioaktiv jod som har samlats i sköldkörteln.

Intag av jodtabletter rekommenderas inte för personer över 40 år, eftersom det i denna ålder inte finns någon ökad risk för sköldkörtelcancer orsakad av exponering för radioaktivt jod.

Jodtabletterna hjälper alltså inte för oss som är över 40 år. De hjälper egentligen mest barn och gravida. Då kan man undra varför alla hushåll inom beredskapszonen har fått dessa tabletter hemsända. Drygt hälften av oss är över 40 år enligt statistiken. Varför har Länsstyrelsen slängt ut pengar på detta även om tanken var god? Som vanligt, slöseri med skattemedel! Hur stor är egentligen sannolikheten att vi drabbas av en kärnkraftsolycka?

Har Sverige beredskap?

Nato har en lista över krav på vilken beredskap ett medlemsland ska ha. Sverige måste kunna säkra att det finns mat och dricksvatten, fungerande kommunikationer och transporter, hantera stora mängder skadade och döda, och kunna utrymma städer. Utrymningar övades förr i Sverige, men har inte skett på årtionden.

Idag hörde jag ännu en gång Magdalena Andersson prata om Putinpriserna. Men problemen hade vi ju långt innan krigsutbrottet för drygt 2 månader sedan! Varje sommar, så länge som jag kan komma ihåg, har vi haft lågt grundvatten i stora delar av Sverige. Under pandemin uppstod snabbt brist på basal sjukvård och sjukvårdsmaterial. Utrymningsplaner har jag knappast sett några under mycket lång tid. Ingenting av detta beror på kriget! Det har varit vår vardag under många många år.

Jag läste en artikel från mars 2020:

Sverige ska bygga upp livsmedelsberedskapen på nytt som en del av det civila försvaret. Mediedebatten fokuserar ofta den låga och sjunkande självförsörjningsgraden av livsmedel. Forskning från SLU visar dock att det snarare är självförsörjningsgraden av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv.

För 2 år sedan var det alltså insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som var det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv. Det hade ingenting med Putinpriser, krig eller sanktioner att göra!

Det är illa när svenska bönder inte kan vara öka sin självförsörjningsgrad av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder. Utan dessa produkter kan de knappast producera något. Detta har påtalats under mycket lång tid men politikerna har svarat att vi kan importera dessa produkter. De höjda drivmedelspriserna driver naturligtvis på problemen. Men vad händer då transporter inom EU och även mellan andra världsdelar står i det närmaste stilla? Hur kommer bönderna att klara den krisen? På Livsmedelsverkets websida läser jag:

Bakom Sveriges livsmedelsstrategi ligger visionen om att Sverige 2030 har en globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv livsmedelskedja att verka i. Den inhemska livsmedelsproduktionen ska öka samtidigt som de nationella miljömålen uppfylls. Syftet är att skapa tillväxt, fler jobb och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel.

Visionen bygger alltså på en global värld med fungerande transporter! Jag läser också en rapport från Riksrevisionen 2018 angående beredskap för livsmedels- och läkemedelsförsörjning:

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att:
• Klargöra mål, krav och ansvar. Det kan till exempel handla om att
vidareutveckla och besluta om målsättningar.
• Särskilt förtydliga vad man förväntar sig av de myndigheter som har
samordningsansvar. Det kan ske genom att förtydliga utformningen av
samordningsuppdragen eller genom att rikta särskilda återrapporteringskrav som rör det regeringen vill att samordningsfunktionen ska leva upp till.
• Säkerställa att samverkan fortsätter att utvecklas och att de kunskaper som finns inom områdena tillvaratas och används systematiskt och samlat. Det kan till exempel ske genom riktade uppdrag till aktuella myndigheter inom området.
Riksrevisionen ger också följande rekommendation till Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och MSB:
• Säkerställ en ökad samverkan, uppföljning och kunskapsinhämtning för att tillvarata de kunskaper som finns inom området på ett mer samlat och systematiskt sätt.

Problemet är alltså inte nytt. Regeringen och myndigheterna har varit väl medvetna om att samordningen inte fungerar och speciellt inte i en krissituation. Men för 2 år sedan läste jag:

Sverige är starkt beroende av omvärlden för sin matförsörjning, vilket är en risk i kristider. Dessutom kan frukt och grönt ta slut på grund av brist på utländsk arbetskraft och ovilja bland Sveriges arbetslösa att utföra den typen av jobb. ”Vi skulle kunna säga att varje medborgare bara får köpa två liter mjölk i veckan”, säger statssekreterare Per Callenberg.
Landsbygdsminister Jennie Nilsson menar att livsmedelsbutikerna nu är att betrakta som “samhällsbärande”.
– Vi måste ha en kedja med primärproduktion, transporter och butiker om vi ska klara livsmedelsförsörjningen i hela Sverige, sa hon till SvD.

Ja, detta har vi upplevt förr! Jag hittade en tidigare blogg om ransonering.

En annan följd av krigsåren var ransoneringen. För att vissa varor skulle räcka till alla så fanns ransoneringskorten. Smör var tydligen en sådan vara.

25 gram smör pr person och vecka!
En smörlös vecka blir innevarande vecka (12 – 18 maj 1918) här i Trelleborg såväl som i de flesta öfvriga städer. Enligt meddelande från Folkhushållningskommissionen har den ringa tillgången på smör icke medgifvit större tilldelning än 25 gram pr person. Då denna kvantitet anses för ringa för att kunna distribueras, kommer all smörförsäljning att inställas denna vecka och sker utdistribuering af veckans 25 gram samtidigt med nästa veckas tilldelning.
*
Veckans smörranson (19 – 25 augusti 1918) utgör blott 50 gram i det feta Skåne. De stackars stockholmarna får fortfarande 100 gram.”

Kanske var det så att i Stockholm var svälten mer påtaglig? Eller var det så att det var skillnad på vi och dom? jag läser i alla fall också annonser där människor vill byta matvaror som de har gott om till kaffe, smör, prima cykelslang, mjöl, gås (till Mårten-gås-firande), böcker och kostymtyger. Med tanke på brunkolsaffärerna lägger jag in följande annons från 1916:

Så var det då för ca 100 år sedan! För 2 år sedan diskuterade man i Regeringskansliet om att ransonera mjölk!

Näringsdepartementet har kartlagt situationen och bedömer att frukt och grönsaker löper störst risk att ta slut. Detta på grund av svårigheten att få hit arbetskraft samtidigt som arbetslösa invånare i Sverige är ointresserade av denna typ av låglönejobb.
– Vi måste hitta ett smörjmedel för att få arbetslösa i Sverige att ta jobben. Vi har sänkt kraven för a-kassan till tre månader. Räcker det för att fler ska ta jordbruksjobb? Det är sånt vi tittar på nu, sa Jennie Nilsson.

Även denna situation känner jag igen från ca 100 år tillbaka i tiden. Även då fanns det jobb som värderades som sämre.

Brist på mjölkpigor
är det fortfarande på landsbygden. Landtmännen klaga: ”Flickorna vilja helst blifva sömmerskor eller småskollärarinnor, men de ansträngda landtbruksgöromålen undfly de”. Åtskilliga landtbrukare se sig ingen annan råd än att minska sin kobesättning för att kunna hjelpa sig med lagstadgade pigor, skrifver en korrespondent till Trelleborgs Tidningen.”


Året var 1905 och kvinnorna sökte sig till staden och sömnadsindustrin där de kunde tjäna mer pengar. De ”finare” flickorna gick i skolan och blev småskollärarinnor. Bönderna klagade. Var detta början till urbaniseringen?

Idag upprepade statsministern att alla som kan jobba ska jobba. Hon tillade att ”ingen aktivitetsersättning utan aktivitetsplikt”. Men vill arbetslösa ungdomar ta s k låglönejobb! Varför skulle de vilja göra det? De tjänar ju mer på A-kassan och vill inte ta lågstatusjobb. De vill inte skörda maten men har ingenting emot att äta den!

Allting går igen – men politikerna lär sig ingenting av detta! Kommer Natos lista över krav på vilken beredskap ett medlemsland ska ha förändra någonting?

Vissa saker måste prioriteras och få de ekonomiska resurser som behövs

Så aktualiseras det igen: beredskapen i Sverige! Denna gången är det en skogsbrand några mil från där vi bor. Det är inte första gången och absolut inte den sista heller.

Ett område på ca 100 hektar skog brinner. Branden började i fredags. Ca 70 personer från räddningstjänsten och hemvärnet – runt om i södra Sverige – jobbar med att släcka branden. Fyra helikoptrar och tre skopade plan vattenbombar från luften. Frivilliga Automobilkåren stöttar med logistik och transport av bränsle och mat. Branden är fortfarande inte under kontroll men håller sig inom begränsningslinjerna och har inte spridit sig under det senaste dygnet. Allt började med en gräsbrand som spridde sig till en torr en.

Samtidigt läser jag:

Trafikverket får i uppdrag att göra kompletterande analyser av beredskapsflygplatser med utgångspunkt från regeringsuppdraget Översyn av de svenska beredskapsflygplatserna som myndigheten redovisade i juni 2020.

Trafikverket ska bland annat redovisa kompletterande underlag och förslag avseende hälso- och sjukvårdens och andra samhällsviktiga verksamheters behov av beredskapsflygplatser i hela landet, vilka flygplatser som bör vara beredskapsflygplatser ur ett beredskaps- och samhällsekonomiskt perspektiv, kostnadsberäkningar för olika ambitionsnivåer av beredskap, samt alternativ för statens ersättning- och finansieringsmodell.

Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Naturligtvis måste det finnas beredskapsflygplatser. Det känns underligt att diskutera ambitionsnivåer samt ersättning- och finansieringsmodeller detta sammanhang Beredskap måste få kosta. Men våra skattemedel som ska räcka till bland annat detta används ju idag till så många fler ändamål! Ändå är detta med beredskapsflygplatser inget nytt . Vi behöver ambulansflyg, räddningsflyg, brandflyg samt flyg för släckningsarbete. Men politikerna förstår inte detta utan vill lägga pengarna på annat istället.

För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen, enligt Naturvårdsverket. Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen årligen. I genomsnitt inträffar mellan 3 000 till 4 000 bränder i skog och mark i Sverige varje år. Omfattningen av bränderna varierar stort. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är mänsklig aktivitet den vanligaste kända orsaken till skogs- eller markbränder i nutid. Det kan vara eld som sprider sig efter gräseldning eller lägereldar, barns lek med eld eller gnistor från tåg och maskiner. Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogbränder. För drygt en tredjedel av bränderna är orsaken okänd.

Sverige måste ha en beredskap för dessa 3-4000 skogsbränder per år. En brand frågar aldrig om lov eller vilka möjligheter vi har att släcka den. Redan på 500-talet fanns brandvakter:

Brandvakt, eller nattväktare, var ett yrke i större städer som inneburit olika arbetsuppgifter, men som ofta innebar att nattetid håll ordning och sköta brandbevakningen. Begreppen brandvakt, nattvakt och stadsvakt har ibland använts synonymt men också haft olika betydelser i olika städer och under olika tider. Utöver vakthållning kunde brandvakten i vissa städer, och under vissa perioder även reglera gatubelysning, ha hand om stadens nycklar, meddela tid och vädervariationer. Brandvakten var vanligen beväpnade med exempelvis knölpåk eller någon form av pik, och hade visselpipa eller något annat redskap för att kunna larma om det behövdes. Enl Wikipedia

Säkerhetstänkandet fanns då trots sämre resurser och teknisk utrustning. 21 juli 2018 skrev jag:

Det brinner på 57 platser – kanske fler eftersom uppgiften skrevs igår. Högsta prioritet borde vara att släcka bränderna. Men politikerna använder denna extrema situation i sina valkampanjer!

Det började med Beatrice Ask, M:s talesperson i beredskapsfrågor som kritiserade regeringens elcykelpremier och tyckte att pengarna i stället hade kunnat gå till brandflyg. Tja, hon satt ju med i en regering som monterade ner både försvar och vattenbombningsförmåga. Men nu i opposition och valtider passar det bra att kritisera.

Statsministern kände sig tvungen att göra ett uttalande och senare besöka en av brandplatserna och hålla en presskonferens på plats.

Sen kom de i rask takt: Dan Eliasson MSB, vice statsminister Isabella Lövin, C:s partiledare Annie Lööf, försvarsministern Peter Hultvist och ÖB Micael Bydén. Alla ska informera sig och och göra ett uttalande inför den församlade pressen. Alla har vita skjortor och saknar sotfläckar på näsan. De har alltså inte varit i närheten av en brand. De kunde lika väl informera sig via telefon eller dator. Men nu måste det se ut som att just dessa personer har deltagit i släckningsarbetet. Istället har de upptagit tid och plats för släckningspersonal som säkert har mycket annat att syssla med just nu. Nu i helgen är det Ulf Kristersson M:s partiledare som ska göra samma sak.

Ingen av dem har egentligen haft något att säga. Men i valtider så vill de synas. De vill framstå som att de bryr sig och agerar. Men vad händer sen – efter besöket på brandplatserna? Kommer någon av dem att agera för en bättre organisation och planering för snabbare och effektivare åtgärder vid framtida bränder? Knappast! Nya utredningar kommer att göras och glömmas. Beslut kommer att tas över huvudet på de som arbetar inom räddningstjänsten.

Vad har de gjort sedan 2018? Har de lagt mer resurser beredskap? Vad använder de våra skattepengar till egentligen? Varför väcks frågan om beredskapsflygplatser först nu?

Det finns inga misstankar om att Finsjöbranden skulle vara anlagd
Foto: Peter A Rosén, Oskarshamns-Nytt

Tidigare äldre inlägg

Kronisk levende

Lev idag, imorgen er idag igår.

Busiga mor

My Home My Place My Life My Story

دفتر بهار

نکنه ها باقی است

پیشگام

نشریه سوسیال دمکرات های ایران

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Mons Krabbe

Samhällsdebatt, historia och säkerhetspolitiska analyser

Prickiga huset

Hälsobloggen

Kulturbilder

Svenska Kulturbilder - binder samman forntid med nutid

moviesaredreams831071279.wordpress.com/

EN KAXIG SVENSK BLOGG OM BROTT MM.

HallonHatt's sida

Just another WordPress.com site

En ängel 👼🏻 med svarta vingar.

Obotlig sjukdom, hobby, fotografering, smycken m.m

Rebecca Hybbinette

- Kamp ger återbäring!

MÅNSSONSKULTUR.SE

JOHNNY M RECENSERAR FILM, MUSIK & SÅNT

Sjunne [ dot ] com

Jan Sjunnesson skriver om politik som om det fanns en frihetlig patriotism och om kultur som om det fanns ett liv bortom politiken.

Sverigekanalen Dalarna

Nationell Webbradio/Dalarna

En gräsrot skriver

Dear past, thank you for all the lessons. Dear future, i am ready. Denna blogg behöver inga donationer. sprid gärna dess innehåll.

Richard Sörman

En annan humaniora

Högrelius funderingar!

Just another WordPress.com site

Kulturminnet

Om det svenska kulturarvets rikedom och kulturen i dagens samhälle

Riksväg 32 på det smålänska höglandet

säger det hellre med några bilder, musik samt film.

Ocensurerade nyheter

Nyheter och politik.

Tommy Hanssons Blogg

Här bloggar Tommy Hansson om aktuella frågor

Alternativ för Sverige till EU-parlamentet 2019

Sverige ut ur EU! EU ut ur Sverige! Dags att ta tillbaka makten! AfS är din röst för swexit och det bästa alternativet för ett suveränt Sverige.

Jenny Piper

Politik, nyheter och samhällsdebatt

Peter Krabbe

Världen i fokus - vem styr vår framtid och varför?

Rakapuckar's Blog

Så bitter på Steffe med alliansen!

Halloj världen!

Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.

Christer.L.Hansson

Det som danar mig

Vincat Veritas

Låt sanningen segra

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

mickecarlssonsblog om nutidens dårskap

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör Sverige lagom!

"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19

%d bloggare gillar detta: