Det betecknande för svenska regeringar är de ständiga försöken, att begränsa den grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheten.
Den är under ständig och oavbruten attack från dem, som säger sig försvara det fria ordet, men som inte bryr sig ett skvatt om åsiktsfrihet.
De med ”problematiska” idéer skall tystas och censureras.
Allt för att ”värna demokratin”.
Det finns i riket en sjuklig vurm för åsiktsförtryck, som blivit allt tydligare hos den så kallade makteliten.
En morbid likriktning, som Sverige i motsats till övriga nordiska länder har en olycklig fallenhet för.
De självutnämnda rättesnörena, de alltigenom anständiga, renhjärtade och moraliskt högtstående får bara inte ifrågasättas.
SVT och SR bär ett tungt ansvar för att Sverige nu går mot en kollaps.
Domen över dessas roll i destruktionen av riket kommer att bli hård.
Det säger sig självt, att om den öppna debatten hade existerat, så skulle den plågade nationen inte befunnit sig i dagens katastrofala läge.
Offensiven mot yttrandefriheten ökar alltmer.
Människorna får inte ge uttryck åt sorgen och vreden över den pågående politiska dårskapen utan att förföljas och bli utsatta för nedtystningsförsök.
Angiveriet, det ständiga förtalet och den politiska demoniseringen är bara alltför effektiva.
Åsiktshegemonin har infiltrerat landet.
Det fria ordets förtryckare vägrar att ge upp sina positioner.
Det är skoningslösa grupper, som inte skyr några medel för att gå segrande ur striden.
Det förefaller, som om man i vida kretsar har glömt bort eller inte förstått, att grunden för demokrati är tankefrihet, åsiktsfrihet, fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och en fri och öppen debatt.
Rättigheter, som är fundamentet för den traditionella västerländska demokratisynen.
Claudia de Longueville
Senaste kommentarer