En strejk för klimatet

Den första strejk i historien som är dokumenterad utspelades i Egypten för 3000 år sedan då arbetare på ett gravmonument lade ner arbetet i protest mot uteblivna matransoner. Konflikten vanns av arbetarna.

Lysistrate (grekiska Λυσιστράτη) är en komedi av Aristofanes, skriven 411 f.Kr. som handlar om Lysistrate, som tillsammans med nästan alla kvinnor i Aten och Sparta sexstrejkar för att få slut på det peloponnesiska kriget som varat i tjugo år när pjäsen skrevs. Lysistrate övertalar de grekiska kvinnorna att neka sina män och älskare allt sexuellt, ofta formulerat som att gå i sexstrejk, för att tvinga männen att förhandla om fred. Taktiken får konsekvensen att kriget mellan könen trappas upp.

Strejker i modern tid har använts för förändringar av arbetsvillkor, löner, arbetstider och anställningstrygghet. Strejker har emellertid även använts för politiska ändamål, så kallade politiska strejker – den Politiska storstrejken 1902 hade exempelvis som syfte att understryka kraven på allmän rösträtt.

Under det senaste året har en tonårsflicka blivit galjonsfigur för klimataktivisterna hon har saluförts runt om i hela världen. När denna tonåring med följare får unga i hela världen att skolstrejka så säger vår statsminister Stefan Löfven att det är bra att det tas initiativ för att lyfta klimatfrågan.

”– Jag vill ha en folkrörelse för klimatomställningen. Och dit är vi på väg med alla initiativ. Vi har en mängd olika projekt pågående runt om i vårt land, till exempel solceller, biogasanläggningar och laddstolpar, säger han.

Samtidigt understryker Löfven att det råder skolplikt i Sverige.

– Och som statsminister kan jag inte säga något annat än att man ska gå i skolan. Men kan det arrangeras så att det fungerar…att stå upp för klimatomställningen tycker jag är väldigt bra.”

Vår statsminister anser alltså att det är bra att de unga skolstrejkar – så länge som det motsvarar den politik som han förespråkar!

”Nästa stora strejk kommer vara den 20 och 27 september, med en ‘action week’ emellan. Den här gången vill vi att även vuxna ska strejka från sina jobb”, skriver tonåringen GretaThunberg på Instagram.

Men … vuxna strejka från sina jobb! Men ska industrin, allmänna kommunikationer, skolor, förskolor, butiker, restauranger, sjukvård, polis, räddningstjänst och övriga samhällsfunktioner stänga igen för att lyda dessa aktivister? Har den ensamstående mamman råd att strejka? Vem ska generera de skatteintäkter som behövs till solceller, biogasanläggningar och laddstolpar om alla är upptagna med att strejka? Vem bekostar samordningen av alla dessa strejker och alla dessa aktiviteter som tonårstjejen besöker?

Har denna tonåring och hennes följare någon som helst insikt om de konsekvenser som en strejk av den omfattningen kan få. Det hjälper faktiskt inte att hennes mamma skriver på Facebook:

”Greta själv skrattar åt allting. Vi har inte sett henne så här lycklig någonsin. Hon fullkomligt sprudlar och det lyser om henne hemma. ”Äntligen”, säger hon.”

Hennes skratt berör oss alla och får enorma konsekvenser på ena eller andra sättet. Inser hon det? Inser hon att hon har legitimerat ett nytt ord i vår ordlista: klimatnödläge? Hon har inte hittat på det ordet – det är de smarta människorna som utnyttjar henne som har introducerat det ordet i vårt språk. Vad betyder det ordet? Enligt Greenpeace:

”Att utlysa klimatnödläge skulle innebära att vi som samhälle kan börja behandla klimatkrisen som den kris den är. Det ska inte ses som en symbolisk handling utan som katalysator för kraftfulla klimatåtgärder. Det behöver motsvara ett sorts ökat beredskapsläge eller nationellt “stabsläge”, där vi på alla nivåer snabbt kan genomföra de klimatåtgärder som krävs, mobilisera nödvändiga resurser och undanröja hinder för dessa. Rätt målsättningar för utsläppsminskningarna är nödvändigt men de måste också följas av tillräckliga åtgärder så att de faktiskt uppnås.”

Men … måste vi inte först definiera vad det är för kris som vi talar om? Vad hjälper det att vi utlyser ett klimatnödläge här i Sverige när de största utsläppen görs på helt andra platser på vårt jordklot? Vad är det för utsläpp som det talas om och vilka effekter har dessa? Forskningen är inte överens om detta! Politiska beslut minskar inga effekter på klimatet!

I en interpellationsdebatt om de planerade skattehöjningarna på bensin gick finansminister Magdalena Andersson till  angrep mot Bensinupproret 2.0 och antydde att det kan vara fejk.

– Lyssna inte bara på Bensinupproret. De samlar många konton på Facebook, fortsatte hon med betoning på ”konton”. Sen får man se hur många människor som står bakom de kontona. Men de samlar inte så många i sina demonstrationståg.

– Titta på de tusentals och åter tusentals och tusentals ungdomar som demonstrerar, som fyllde Kungsträdgården i Stockholm, som demonstrerar över hela Europa, över världen – för att du och jag och andra politiker ska ta vårt ansvar gentemot våra framtida generationer. Jag vill göra det, påpekade finansministern.

Hon gör alltså skillnad på strejk och strejk. När barn och ungdomar strejkar så ska de tas på allvar. När vuxna människor på landsbygden har svårt för att få ekonomin att gå ihop pga höga bensinpriser, så ska de inte tas på allvar. Hon mer eller mindre antyder att Bensinupproret 2.0 är fejkat! Men är det bättre med en PR-kampanj som använder en tonåring som galjonsfigur?

En strejk är en form av aktivism. Ska vi skrota demokratin till förmån för aktivister med en tonårig galjonsfigur? Är det aktivister som ska styra våra liv? Varför hyllar både statsministern och finansministern denna  form av aktivism?

Annonser

Antalet barn som får antidepressiva läkemedel ökar.

Nu var det dags igen! Jag blir lika upprörd varje gång som jag läser om barn som tvingas att äta antidepressiva läkemedel. Idag steg mitt blodtryck igen när jag läste:

”Den högsta konsumtionen av den typen av läkemedel finns bland personer över 85 år, men den största ökningen har skett bland barn och unga.

I hela landet fick ett av hundra barn i åldern 0-14 år antidepressiva medel 2018.”

”– För flickor 10-14 år innebär det en ökning med knappt 60 procent jämfört med 2014 och för pojkar en ökning med drygt 40 procent, säger Petter Otterdal, statistiker på Socialstyrelsen.

När det gäller gruppen 15-19 år var det mer än dubbelt så många flickor som pojkar som hämtade ut antidepressiva läkemedel minst en gång under 2018, drygt 7 procent av flickorna att jämföra med drygt 3 procent av pojkarna.”

Det måste ju vara något fel i samhällsstrukturen när ett av hundra barn i åldern 0-14 år  behövde antidepressiva medel 2018! Jag skulle vilja säga att de allra flesta av dessa barn inte behöver medicinera. Problem är ju bara symptom på samhällsstrukturen! Ett sjukt samhälle klassar barnen som sjuka!

Jag tänker på en blogg som jag skrev för några år sedan:

”Barn och unga som fått en neuropsykiatriska diagnoser som ADHD har ökat med över 300 procent de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsen. Samtidigt ökar antalet feldiagnoser, larmar flera psykologer inom barn- och ungdomsspykiatrin.

Redan i maj 2009 skrev jag om detta i min gamla blogg:

” Jag fick en artikel i min hand som gjorde mig bestört!

Rubriken löd:” Läkemedelsbolag utbildar svenska lärare att ge ADHD-diagnoser – Explosion av droger till barn”

Jag läste vidare: ”Förra året fick 15 000 svenska barn (0-18 år) ADHD-droger. ”
”När utskrivningen av ADHD-droger exploderar så exploderar också mängden skador som barnen får av dessa droger. Det finns över 60 000 skadeverkningar rapporterade.”

De skador som beskrivs i artikeln är hjärtskador, plötslig död, självmordstendenser, manier, psykoser, hallucinationer samt aggressioner. Artikelförfattaren skriver att skolskjutningarna i USA och Finland har sina grunder i dessa droger.

Under tiden satsar läkemedelsbolagen på lärarna – som den viktigaste länken i marknadsföring av amfetaminpreparatet. De ska slussa barnen vidare till läkare för diagnos – och droger. Läkemedelsindustrin vill utbilda alla pedagoger och lärare att finna de ”stökiga” barnen – 1 i varje klass!

Läs den fulla historien – med sökbara referenser i artikeln ADHD-INDUSTRIN-PILLERPSYKIATRIN I KLASSRUMMEN på http://jannel.se/pillerpsykiatriniklassrummen.pdf”

Sedan 2009 har diagnoserna ökat och barn har drogats. Jag hörde för några år sedan på TV:n. Det var ett läkarprogram där vanliga människor fick ställa frågor. En orolig mamma undrade om hon verkligen skulle ge sonen hans ADHD-medicin. Hon var orolig för sonens hälsa. Svaret löd att hon skulle medicinera under skolterminerna. Ville hon göra uppehåll så kunde hon göra det under loven.

Om jag tolkade svaret rätt så skulle sonen medicineras för skolans skull – inte för hans egen! Men i så fall är det ju skolan som det är fel på och borde medicineras. Om skolan inte kan erbjuda eleverna en lugn och trevlig studiemiljö som gynnar inlärningen så är det inte de enskilda elevernas fel. Skolan måste förändras!

Jag minns när sonen med dyslexi, för ca 15 år sedan, tog med sig sina böcker och satte sig i skolkorridoren för att få studiero. Jag påtalade detta för läraren som bara ryckte på axlarna och sa att detta var det bästa som skolan kunde erbjuda. Skolan kunde alltså inte erbjuda lugn och ro i klassrummet

Varför ska barn medicineras enbart för att svenska skolan misslyckas?”

Så skrev jag då och funderar fortfarande över: varför ska barn medicineras när samhället misslyckas? Vad är det då som utlöser symptomen hos svenska barn?

Jag kan se många orsaker men alla kan läggas in i ordet OTRYGGHET. Varje litet barn behöver vuxna trygga människor omkring sig. Otrygga och splittrade vuxna kan inte ge barnet grundtryggheten. Ett litet barn behöver känna sig omtyckt och betydelsefullt. Det kan det inte göra när det vid 1½-års ålder slängs in i en förskolegrupp med genuscertifierad personal. När barnet inte ens får definiera sig med sitt kön så är det helt klart att barnets psyke får en smäll. När samma barn får reda på att mamma och pappa har fel värdegrund blir splittringen ännu större.

Små barn ska sen undervisa sina föräldrar i politiska ställningstagande, demokrati, mångfald, alla människors lika värde, flyktingkriser, världssvält, genustänk, patriarkalt förtryck, maktstrukturer, kapitalism och inte minst klimatkatastrofer. De ska upplysa föräldrarna om att dessa ska känna flygskam och klimatångest. De ska bli maktens förlängda arm och föra ut dess propaganda.

Stackars barn! De fostras till att bli aktivister! Det är konstigt att inte fler behöver antidepressiva läkemedel!

Fredag för framtiden eller för business

Fredagar har  olika betydelse för oss alla – kanske beroende på var i livet som vi befinner oss. De som jobbar eller går i skolan slutar oftast lite tidigare på fredagen. Många förknippar kvällen med fredagsmys eller festande.

Själv tänker jag på fredagen den 13:nde – otursdagen. Eller på långfredagen – den dagen då allt nöjesliv var förbjudet i min barndom. Eller på muslimernas bönestund.

För några år sedan stiftade vi bekantskap med ”Black Friday”, svart fredag – som infaller dagen efter Thanksgiving (som är den fjärde torsdagen i november). En tolkning av namnet är att det är denna tidpunkt på året då affärer och företag normalt är ”back in black”, när man i bokföringen kan se att året kommer att gå med vinst och inte ge ”röda siffror”.

Nu har vi stiftat bekantskap med ”Fridays for future”. Runt om i världen demonstrerar människor för att politiker ska ta klimatförändringarna på allvar. Även i Sverige demonstrerar människor. I vår stad står 7-8 människor 50+ varje fredag. Skaran utökas inte! Men de påstår ju att de gör det för att solidarisera sig med Greta Thunberg.

Vad är det då som Greta gör? Hon skolkade under hösten 3 veckor från skolan för att politikerna skulle ta klimatfrågorna på allvar. Sedan har hon demonstrerat varje fredag under parollen ”Fridays for future”. Vad vet då Greta mer än oss andra? Hon har läst en del böcker i ämnet och sett en del filmer. Men innebär det att hon är expert? Knappast! En 16-åring har inte hunnit få vare sig livserfarenheter eller expertkunskaper. Det är bara vuxna människor som utnyttjar henne å det grövsta. Inte enbart hennes föräldrar!

Luisa-Marie Neubauer är en tysk klimatsaktivist . Hon är en av de främsta handledaren till Greta Thunberg. Hon initierade skolstrejken ”Fridays for Future”. Sedan 2016 är hon ungdomsambassadör i utvecklingspolitiska lobby- och kampanjorganisationen ONE.  I december 2018 var hon ungdomsdelegat för Tysklands Förbundsorganisation för FN vid världsklimatmötet i Katowice , där hon bland annat träffade fredagen för framtida Greta Thunberg . I början av 2019 blev hon känd som en av de ledande aktivisterna i detta initiativ i Tyskland. Hon har gjort sig känd som en ganska hårdför aktivist  som inte skyr några medel och har byggt upp ett stort nätverk över hela världen. Greta Thunberg är ett lätt byte för denna hårdföra dam.

Fredagen har iallafall fått en ny betydelse för mig. Det är inte religionens långfredag eller vidskepelsens fredag. Nu har fredagen blivit kommersiell och kommit att handla om aktivism.