Känslor är viktigare än fakta

För att påverka människor att göra skillnad måste nyheterna väcka känslor. Så skrev det det amerikanska tv- och nyhetsbolaget CBS news för ungefär ett år sedan efter en då utgiven rapport om hur medierna bör förmedla nyheter.

Den brittiska tidningen The Guardian har nyligen tagit fram riktlinjer för vilka ord som ska användas vid rapportering om klimatet. “Climate crisis” istället för “climate change”, “global heating” istället för “global warming” för att bättre spegla allvaret i de utmaningar vi står inför.

Vi vill vara vetenskapligt korrekta, samtidigt som vi är tydliga i vår kommunikation till läsarna om denna mycket viktiga fråga. Uttrycket ‘klimatförändringar’, till exempel, låter ganska passivt och milt när det som forskare talar om är en katastrof för mänskligheten, sa Katharine Viner, The Guardians chefredaktör.

The Guardian refererade även till Greta Thunberg som några veckor tidigare twittrade:

I Sverige har många medier anställt klimatreportrar.

Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT:

– Vi har ingen policy i dag, men det är ett ämne vi diskuterar och pratar mycket om. Ordvalen är väldigt viktiga och vi på SVT har en viktig uppgift med att vara folkbildande i ämnet. Vi vill göra mer och bli bättre, sa hon.

Så läste jag om en inbjudan till en kurs för journalister:

Kursledare: Annicka Flovin
Datum: 23-27 nov 2020
Ort: Kalmar
Senaste ansökningsdag: 27 maj 2020

Visst måste du också rapportera om klimatet?! Det finns knappast en fråga som påverkar människor på så många olika sätt, både lokalt och globalt, som klimatet. Frågorna är svåra och många. Hur påverkas ditt bevakningsområde av klimatförändringarna?

Det finns mycket att bevaka och berätta, många perspektiv och röster att lyfta fram. Hur man skildrar övergripande frågor som utsläppsminskning och klimatanpassning ur ett lokalt företagsperspektiv, ekonomiska konsekvenser av klimatarbetet och hur omställningen kan skapa nya arbetstillfällen. För det handlar om en gigantisk omställning, klimatkrisen spänner över allt från sport till säkerhetspolitik och flyktingmottagande.

Stora nyhetshändelser som skogsbränder och översvämningar, vattenbrist och torka har sin självklara plats i redaktionernas nyhetsarbete. Men hur skapar du relevant och berörande journalistik till vardags på orten i frågor som i grunden är ett globalt fenomen?

Och vilka blir effekterna av Cornakrisen när vi ser på klimatfrågorna?

På Fojos kurs i klimatjournalistik får du grundläggande kunskaper om de senaste forskningsrönen, hur du bedömer och använder källor och hittar nyheter. Vi tar också upp hur du får till gestaltande reportage som berör och visar hur vi alla påverkas av en av vår tids största nyhetshändelse: klimatkrisen.

Journalister ska alltså lära sig att använda rätt ord och rätt argument för att påverka oss. Med andra ord ska de vara mer aktivistiska och propagandistiska iallafall då det gäller klimatet.

Naturligtvis har vi sett denna aktivism under mycket lång tid i en mängd olika frågor. Vi minns väl all rapportering om flyktingar som dog på Medelhavet. Flyktingströmmarna 2015. Ensamkommande barn. Gymnasieamnesti. Mäns våld mot kvinnor. #metoo. Knytblusmanifestation. Främlingsfientlighet. Polis- och vaktbrutalitet. Swish-journalister. Osv, osv, osv …

Nu kör medierna sin propaganda med Anders Tegnell som huvudperson. ”Hemma hos”- reportage. Fan club. Intervjuer om hur det känns att bli missförstådd. Han har mer eller mindre övertagit Greta Thunbergs roll.

Men det finns journalister som klagar på att förändringarna sker snabbt. Den globala coronakrisen får inte ta fokus från klimatet. Coronakrisen har drabbat människor över hela världen och dominerar våra medier. Över 360 000 artiklar eller inslag om corona hade publicerats fram till mitten av april i de svenska medierna. Alltså mer än dubbelt så många artiklar som skrevs om klimatet under hela 2019. 

Coronakrisen är global och kräver gränsöverskridande och nya sätt att arbeta på. Detta är något som svensk klimatrapportering borde ta fasta på. Utöka de utmärkta satsningar som gjorts på klimatredaktioner och klimatreportrar. Fortsätt bevaka klimatfrågan med än större intensitet, i Sverige men också i länder där såväl klimat- som coronakrisen slår hårdast mot människor, skriver Mette Kahlin Mcveigh, från Fores och Eva Åberg från Vi-skogen

Ja, vi får inte glömma den heliga klimatfrågan. Den är viktigare än allt annat: våldtäkter, misshandel, skjutningar, bilbränder, gängkriminalitet, vanvård av gamla, nedprioritering i vården, en skola som inte är värd namnet, politiker som vägrar att ansvar och slöseri med våra skattepengar. Jag känner ett stort äckel i denna aktivism! Jag vill ha fakta!

Klimatextremister som vill ta bort demokratin

Vi har väl alla den klassiska berättelsen om den stora tjuren med ett stort hjärta, som hellre luktar på blommor än stångas med de andra tjurarna i vårt minne. Jag blir glad när jag tänker på Ferdinand. Min livsfilosofi är som hans. Jag luktar hellre på blommorna än stressar runt i ett ekorrhjul. Jag tar det hellre lugnt och njuter av tillvaron. För mig har aldrig statusprylar eller egen status haft någon prioritet.

Jag tror och hoppas på att de flesta av oss ser upp till tjuren Ferdinand. De flesta av oss vill nog ha en bra miljö och vill vårda vår natur. Men det finns ju de som vill ha monopol miljö- och klimatfrågor. De tror att de är mycket ädlare i sinnet och tänker bättre på dessa frågor än vad vi andra gör.

Flood the streets, kvällsföreställningen! Hundratals aktivister har intagit den stora gatukorsningen framför Malmö Opera och öppnat en egen scen på en lastbil. Under lastbilen har några aktivister kedjat fast sig.
Polisen har lett undan all biltrafik och tillsammans har vi skapat ett levande vardagsrum med fåtöljer och tebjudningar mitt i gatukorsningen.
Just nu råder feststämning här. Livemusik, gatudisco, brandtal och sällskapsspel. Vi återkommer igen senare!

Så beskrev en aktivistgrupp det som hände den 25 augusti i år i Malmö.

De ansåg alltså att det var deras rätt att blockera en stor gata i Malmö city! Vad hade hänt om något utryckningsfordon hade behövt komma fram? Nej, jag kan definitivt inte gilla denna typen av civil olydnad.

Extinction Rebellion (förkortad XR ) är en socio- politisk rörelse med det uttalade målet att använda civil olydnad och icke-våldsresistens för att protestera mot klimatnedbrytning , förlust av biologisk mångfald och risken för social och ekologisk kollaps.  Extinction Rebellion bildades i Storbritannien i maj 2018 av cirka hundra akademiker.

Nu har rörelsen kommit till Sverige. Jag ser att en del människor gillar denna organisation genom att lägga dess symbol på sin profilbild i FB. Det handlar om människor som har lämnat Miljöpartiet för att dessa inte har drivit igenom tillräckligt mycket under sin tid i regeringen. Det är människor som ifrågasätter allmänna val, kräver köttskatt, talar om fulel och vill att vi ska känna flygskam.

Organisationen skriver på sin sida: När läget är rätt ska vi starta en deltagande, demokratisk process för att diskutera och förbättra ett utkast till handling och en ny grundlag. Syftet är att bygga en äkta demokrati och en ekonomi som maximerar välmående och minimerar skada.

Men … jag blir rädd för vad en sådan organisation kan åstadkomma. Jag har diskuterat med vissa personer som gillar denna organisation. Jag anser att de är extremister som vill bestämma. De vet vad som är rätt. De har en alldeles egen tolkning på ordet demokrati. De anser att sådana som jag (och kanske mina läsare) saknar kunskaper och måste undervisas. Om vi inte frivilligt anammar deras idéer så måste vi helt enkelt tvingas till det.

Vi är i deras ögon helt enkelt en pöbel som inte förstår planetens bästa! Därmed måste de ta över makten i vårt samhälle genom minskat medborgarinflytande och en grundlag som helt tar bort folkviljan och låter en ”klimatextremistisk elit” styra.

Just nu rustar organisationen! Idag en aktivitet i Gamla stan i Stockholm ”När klimatkrisen kommer”. En av deras punkter är STÄRK DEMOKRATIN. Regeringen måste inrätta och vägledas av ett medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet.

Jag föredrar att lukta på blommorna och leka tjuren Ferdinand framför dessa aktivistiska människor som vill tvinga på oss sina idéer! Jag vill inte vägledas av ett medborgarråd bestående av klimataktivister!

Dagen efter – med tagelskjortan på

Idag börjar det nya livet för alla dem som deltog i Fridays For Future. Det är idag som de måste sanera i sina egna liv för klimatets skull. Det är idag som de måste börja leva upp till de krav som de skanderade och skyltade om igår.

En kvart över ett var det kö ända ned på tunnelbaneperrongen. Ordningsvakter formerade led av oss och släppte bara ut bit för bit…för det var redan fullt på Medborgarplatsen. Demonstrationståget hade redan börjar gå för att kunna ta emot fler. Jag gick med till Slussen, vilade med kryckan på en bänk. Sedan tog jag tunnelbanan tillbaka till Medborgarplatsen. Det var många tusen kvar som väntade på att få gå kvart över två.

Pukor och saxofoner och handklapp.

”Scientist for future”

”Att dö är en dålig affär” sade en flicka på en skylt.

”Kollektivtrafik, inte bilar!” med trafikmärket för återvändsgränd.

”Vetenskap är tammejfan LIVET”

Det var mycket blandade åldrar. Många föräldrar med barnvagnar, en hel del gråa hår och rollatorer. Och allt däremellan.

Ovanstående är hämtat från en FB-sida. Jag hoppas att alla de som gick med i detta demonstrationståg – och alla andra demonstrationståg – skötte sig. Inte kastade papper, tuggummi, fimpar, skyltmaterial mm. Jag hoppas att de hade använt miljövänliga färger på sina plakat, att de hade köpt sina kläder på second hand, att kläderna är tillverkade av naturmaterial på ett hållbart sätt samt att sömmerskorna fått en lön som de kan leva på, att de inte hade någon nagelförlängning eller hade färgat håret eller använder smink, parfymer eller smycken, att de har en mobiltelefon som snart fyller 10 år, att de slutar att besöka ishockeymatcher, speedway, konserter eller andra energislukande arrangemang.

Jag hoppas att de gick hem och sorterade bort allt som inte är tillverkat enligt hållbarhetsprincipen. Klimatet kan ju inte vänta – enligt deras eget vokabulär. Då måste de ju ta ansvar och börja med vilka avtryck de själv gör. Barnvagnarna och rullatorerna – vilka material och hur mycket utsläpp har de åstadkommit?

De gula västarna, skyltarna och banderollerna har tillverkats och på något sätt gjort avtryck på miljön. Drack ni en kopp kaffe eller te efter demonstrationen? Kollade ni hur hur det hade transporterats till butiken eller cafeterian ni besökte? Åt ni frukt eller grönt? Under vilka förhållande hade odlingen skett och hur transporterades det? Det regnade igår. Många använde paraplyer eller regnkappor – var de tillverkade i Kina (på ett hållbart sätt?) och hur transporterades de till Sverige?

Nej, nu gäller det! Ni som demonstrerade måste gå till handling. Ni måste bli ett bra föredöme för oss andra som inte tror på klimathotet. Ni vill ju undervisa oss andra och förbjuda oss att göra vissa saker och tala om för oss hur vi ska leva. Nu har ni chansen! Idag tar ni fram tagelskjortan och börjar leva det asketiska liv som ni vill kräva att vi andra ska göra! Nu går ni från ord till handling!