För att påverka människor att göra skillnad måste nyheterna väcka känslor. Så skrev det det amerikanska tv- och nyhetsbolaget CBS news för ungefär ett år sedan efter en då utgiven rapport om hur medierna bör förmedla nyheter.
Den brittiska tidningen The Guardian har nyligen tagit fram riktlinjer för vilka ord som ska användas vid rapportering om klimatet. “Climate crisis” istället för “climate change”, “global heating” istället för “global warming” för att bättre spegla allvaret i de utmaningar vi står inför.
Vi vill vara vetenskapligt korrekta, samtidigt som vi är tydliga i vår kommunikation till läsarna om denna mycket viktiga fråga. Uttrycket ‘klimatförändringar’, till exempel, låter ganska passivt och milt när det som forskare talar om är en katastrof för mänskligheten, sa Katharine Viner, The Guardians chefredaktör.
The Guardian refererade även till Greta Thunberg som några veckor tidigare twittrade:
I Sverige har många medier anställt klimatreportrar.
Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT:
– Vi har ingen policy i dag, men det är ett ämne vi diskuterar och pratar mycket om. Ordvalen är väldigt viktiga och vi på SVT har en viktig uppgift med att vara folkbildande i ämnet. Vi vill göra mer och bli bättre, sa hon.
Så läste jag om en inbjudan till en kurs för journalister:
Kursledare: Annicka Flovin
Datum: 23-27 nov 2020
Ort: Kalmar
Senaste ansökningsdag: 27 maj 2020Visst måste du också rapportera om klimatet?! Det finns knappast en fråga som påverkar människor på så många olika sätt, både lokalt och globalt, som klimatet. Frågorna är svåra och många. Hur påverkas ditt bevakningsområde av klimatförändringarna?
Det finns mycket att bevaka och berätta, många perspektiv och röster att lyfta fram. Hur man skildrar övergripande frågor som utsläppsminskning och klimatanpassning ur ett lokalt företagsperspektiv, ekonomiska konsekvenser av klimatarbetet och hur omställningen kan skapa nya arbetstillfällen. För det handlar om en gigantisk omställning, klimatkrisen spänner över allt från sport till säkerhetspolitik och flyktingmottagande.
Stora nyhetshändelser som skogsbränder och översvämningar, vattenbrist och torka har sin självklara plats i redaktionernas nyhetsarbete. Men hur skapar du relevant och berörande journalistik till vardags på orten i frågor som i grunden är ett globalt fenomen?
Och vilka blir effekterna av Cornakrisen när vi ser på klimatfrågorna?
På Fojos kurs i klimatjournalistik får du grundläggande kunskaper om de senaste forskningsrönen, hur du bedömer och använder källor och hittar nyheter. Vi tar också upp hur du får till gestaltande reportage som berör och visar hur vi alla påverkas av en av vår tids största nyhetshändelse: klimatkrisen.
Journalister ska alltså lära sig att använda rätt ord och rätt argument för att påverka oss. Med andra ord ska de vara mer aktivistiska och propagandistiska iallafall då det gäller klimatet.
Naturligtvis har vi sett denna aktivism under mycket lång tid i en mängd olika frågor. Vi minns väl all rapportering om flyktingar som dog på Medelhavet. Flyktingströmmarna 2015. Ensamkommande barn. Gymnasieamnesti. Mäns våld mot kvinnor. #metoo. Knytblusmanifestation. Främlingsfientlighet. Polis- och vaktbrutalitet. Swish-journalister. Osv, osv, osv …
Nu kör medierna sin propaganda med Anders Tegnell som huvudperson. ”Hemma hos”- reportage. Fan club. Intervjuer om hur det känns att bli missförstådd. Han har mer eller mindre övertagit Greta Thunbergs roll.
Men det finns journalister som klagar på att förändringarna sker snabbt. Den globala coronakrisen får inte ta fokus från klimatet. Coronakrisen har drabbat människor över hela världen och dominerar våra medier. Över 360 000 artiklar eller inslag om corona hade publicerats fram till mitten av april i de svenska medierna. Alltså mer än dubbelt så många artiklar som skrevs om klimatet under hela 2019.
Coronakrisen är global och kräver gränsöverskridande och nya sätt att arbeta på. Detta är något som svensk klimatrapportering borde ta fasta på. Utöka de utmärkta satsningar som gjorts på klimatredaktioner och klimatreportrar. Fortsätt bevaka klimatfrågan med än större intensitet, i Sverige men också i länder där såväl klimat- som coronakrisen slår hårdast mot människor, skriver Mette Kahlin Mcveigh, från Fores och Eva Åberg från Vi-skogen
Ja, vi får inte glömma den heliga klimatfrågan. Den är viktigare än allt annat: våldtäkter, misshandel, skjutningar, bilbränder, gängkriminalitet, vanvård av gamla, nedprioritering i vården, en skola som inte är värd namnet, politiker som vägrar att ansvar och slöseri med våra skattepengar. Jag känner ett stort äckel i denna aktivism! Jag vill ha fakta!
Senaste kommentarer