Jaha. Hur var det här då? Var den här personen “ett ensamkommande barn” i ena sammanhanget (hos Migrationsverket) när det passade, och en vuxen man i det andra sammanhanget (sex med kvinnan som är åtalad) när det passade?
– Fick kvinnan betalt för att vara “familjehemsförälder” åt det “ensamkommande barnet” och tog emot pengarna, trots att hon visste att det handlade om en vuxen man som hon hade en sexuell relation med? Hur görs kontrollerna av familjehem och dem som ska placeras där?
Frågan i rubriken kan te sig något provocerande. I så fall, om den provocerar, så är det bra, för svenska folket måste vakna. Måste sluta tolerera och bortförklara och tiga om att det finns hatiska människor med rasistiska känslor mot det folk som tagit in dem och gett dem en fristad här, som på de mest brutala och grymma sätt ger sig på landets barn, unga och riktigt gamla. Inget land, inget folk i hela världen accepterar sådant och det här måste få ett slut innan inbördeskrig bryter ut. “Inbördeskrig” är förstås en tanke som är näsan omöjlig för svenskar att ta in, men inte för oss andra. En början på ett sådant krig ser vi ju redan, många av oss som inte är svenskar. Och vi finns också här, vi bidrar med arbete och vi betalar höga skatter, vi lever laglydigt och vi sköter oss. Alla vi invandrare från när och fjärran som lever och bor här utan att våldta, bränna bilar, kasta stenar på brandmän och ambulanspersonal, urinera i munnen på rånoffer, slå ner och grovt misshandla 92-åriga kvinnor har rätt kräva att våra barn inte rånas och förnedras! De som gör sådant ska dömas och utvisas – ensamma om, de är över 18 år och hela familjerna om de är under 18 år. Drastiskt, men ska man rädda sitt folk, inte minst sina barn och gamla och därmed sitt land, så behöver drastiska metoder tas till.
Det har varit intressant – och skrämmande – att läsa Vilhelm Mobergs bok I egen sak – Obekväma inlägg i det offentliga samtalet (utgiven på Ordfronts förlag) – i vilken det för övrigt också berättas en hel del om Finland – från 1937 fram till 1971. Och obehagligt. För det är så mycket som är minst lika sant och obekvämt och obehagligt idag som då. I förordet, skrivet av Otto von Friesen, står att läsa:
Vilhelm Moberg var obekväm. Inte för att han kunde vara hetsig och upprörd och inte bara för att han hade en vass penna. Vilhelm Moberg var principiell och han satte fingret på de ömma punkterna.
Han gisslade svensken för undersåtlighet, den svenska pressen för kryperi och överheten för korruption och vanstyre.
Min alternativa blogg är garanterat fri från politik och dumheter. Så skrev jag först Men ... vad är politik och vad är dumhet?
Så jag beskriver den bara som "JUST FOR FUN"!
Du når bloggen genom"Länkar jag följer" eller fliken "Kultur och kuriosa".
Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.
"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." - FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Senaste kommentarer