Så snabbt kan bilden förändras

Ett bra renommé önskar nog alla. Det tar lång tid at bygga upp men går snabbt att rasera. Under min högskoletid talade vi en hel del om detta. Det behövs kanske 10 bra omdömen för att överlappa ett dåligt. Allt bra kan raseras genom ett enda dåligt omdöme. Det är detta som jag tänker på när jag läser en artikel idag.

”För en månad sedan pryddes polisbilar av blommor efter terroristattentatet. De senaste dygnen har vi kunnat se ödelagda, nedklottrade polisbilar med krossade fönster och fyllda med avfall. Det är en helt ny bild av Barcelona som nu visas upp.

Efter terrorattentatet i Barcelona för lite mer än en månad sedan uttryckte invånarna sin uppskattning av polisens effektiva arbete. Den katalanska poliskåren los Mossos d’Esquadras bilar överöstes av blommor.

Nu är det en ny sida som delar av Barcelonas invånare visar upp, en bild främst förmedlad av sympatisörer till vänsterrevolutionära CUP. Polisbilar och bilar tillhörande Guardia Civil med krossade fönsterrutor och fyllda med avfall.

Gendarmer vid Guardia Civil har under de senaste dagarna gripit flera personer som är ekonomiansvariga vid den autonoma regeringen i Katalonien. Enligt statsåklagaren finns det misstankar om att skattemedel används för att organisera den utlysta illegala katalanska folkomröstningen om självstyre.

Även miljontals röstsedlar avsedda till folkomröstningen har beslagtagits.”

Polisen i Barcelona visade handlingskraft och fick mycket beröm efter terroristattentatet för drygt en månad sedan. När polisen gjorde olika tillslag så hyllades kåren. Polisen blev nästan hjältar för att de räddade det spanska samhället från ondska.

Nu sprids  en annan bild av den spanska poliskåren. Den sprids av medierna – bl a de svenska medierna. Nu är polisens handlingskraft av ondo. Sympatisörer till vänsterrevolutionära CUP utnämns av pressen som hjältarna. De står för det fria ordet. Svensk press skriver om FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.

Jag funderar mycket på varför vänsterrevolutionära grupper alltid ska ha större rättigheter än alla andra. Varför är det vänsterextrema grupper som ska diktera villkoren? Varför blir den handlingskraftiga poliskåren förvandlad till den onda – enbart för att den agerar emot de vänsterrevolutionära?

Vi upplever ungefär samma saker i våra svenska förorter. Grupper som motarbetar och saboterar polisens arbete! Varför? Handlar det egentligen bara om bråkmakare? Varför tar pressen bråkmakarna i försvar? Varför vill pressen svärta ner poliskåren och dess myndighetsutövning?

Annonser

En historiebeskrivning

Att skriva har alltid varit en del av mitt liv. Det har blivit mitt sätt att sortera mina tankar. Men ibland vill det sig inte. Huvudet känns som en uppblåst ballong med mängder av stoff att skriva om. Som skjutningarna i går kväll i Arlöv eller om krav på folkomröstning i Katalonien eller det kära ämnet med medierapportering eller Telia eller Nordkorea eller Trump. Men där blir det stopp!

Det är en sådan dag då hjärnan tycks ta semester. Den vill inte! Det som jag helst vill skriva om – kan jag inte kommentera just nu av olika skäl. Det som jag kan skriva om – vill jag inte skriva om.

Så idag väljer jag en annan linje på skrivandet. Tänk om vi fik möjligheten att skriva en historiebok som ska läsas i skolorna om 50 eller 100 år. Vi ska beskriva 2000-talets början. Vad skulle vi då skriva?

För en tid sedan hade vi en diskussion här på Silvergen angående historieundervisning i skolan. Vi var ganska eniga om att den inskränkte sig till kungarnas, adelns, prästernas, borgarnas och böndernas historia. Den handlar inte om kvinnornas  och arbetarnas historia.

En sak vet jag! Jag skulle inte nämna hovet, prinsessbröllop, Reinfeldt, Löfven med följe eller Tobleroneaffären eller Mona Sahlins andra affärer. Inte heller skulle jag beskriva om alla ministerbyte.

Kanske jag skulle nämna SAAB-affären – nu har vi ingen svensk personbilstillverkning mer. CERN  och antimateria borde få ett omnämnande. IKEA och H&M skulle få en rad i min historia.

Men sen … skulle jag berätta om året då alla går omkring och pratar i mobiltelefon på offentliga platser och 33% av svenska folket har ett Facebook konto. Många svenskar lever som singlar. Ock året då 40% av de som finner en partner finner henne/honom  på en dejtingsajt och året då en stor del av svenska folket bloggar.

Sen … har vi jämställdheten! Fortfarande 2010 ligger kvinnolönerna några tusenlappar under männens och det är fortfarande mest kvinnor som jobbar inom vård och omsorg! Det är fortfarande till stor del kvinnorna som ”vabbar” (vård av sjukt barn) och tar hand om sina gamla föräldrar. Kvinnorna står för en stor del av långtidssjukskrivningarna. Kvinnorna har högst utbildning men väljer de lägst betalda jobben och är mest missnöjda.

Jag skulle skriva om det eskalerande våldet, skjutningarna, migrationen, utanförskapet, hedersvåld, dåliga skolresultat, … Jag skulle också skriva om mediernas dilemma och svårigheter i att bli tagna på allvar och hur våra skattepengar används av politiker till helt andra saker än vad som var syftet.

Kommuner och landsting skär i sina budgetar och försämrar sjukvård, äldreomsorg och skola. Många barn går ur skolan utan godkända betyg i basämnena svenska och matematik. Pensionerna minskar och det pratas om höjd pensionsålder. Vi blir äldre och äldre – många upplever både 90-årsdagen OCH 100-årsdagen.

Ja, jag skulle kunna skriva en hel del svensk 2010-års historia utan att nämna makthavare, pedofilerna inom katolska kyrkan och präster som vill bränna Jonas  Gardells böcker på bål. Skulle vara roligt att veta vad andra vanliga människor skulle beskriva i sin historia!

Men … finns det ingenting positivt att skriva? Jo, skillnaden mellan storstäderna och resten av landet. Vi som håller oss långt ifrån storstäderna lever fortfarande ganska lugnt och tryggt.  Många av oss åker utomlands på semester eller skaffar en extra bostad i ett annat land.

Min historiebeskrivning är nog färgad. Men är inte all historiebeskrivning det? Är den inte färgad av skrivarens egna erfarenheter?

 

Förvirrade budskap

Är det bara jag som känner mig mer och mer förvirrad för varje dag som går? Jag växte upp i ett land där allt skulle vara ordning och reda. Det växte fram en mängd lagar som var till för att göra vår tillvaro lättare Det var en mängd lagar om hur vi ska förhålla oss till varandra, varandras egendom samt gemensam egendom. De gick i stort sätt ut på att vi ska ta hänsyn till varandra och aldrig göra någon annan illa.

Men det växte också upp en mängd andra lagar t ex arbetstidslagar, arbetarskyddslagar, kemikalielagar, livsmedelslagar, bostadsnormer, … Alla dessa lagar och normer kom till för att göra vår tillvaro behagligare

Men i det nya Sverige är det många av dessa lagar som åsidosätts. Den fria rörligheten med varor och tjänster inom Europa har gjort det svårare att följa alla dessa lagar eftersom övriga EU inte har exakt samma lagar som vi har. Ännu svårare har det blivit när människor från helt andra kulturer och med helt andra värderingar har flyttat till vårt land. Vems lagar och värderingar ska gälla? Vad ska vi ändra på för att anpassa vårt land till den nya befolkningen? Är det fel på våra lagar och normer?

Jag skrev idag på min andra blogg om ett annat entreprenörskap. Ska vi acceptera denna typ av entreprenörskap i Sverige? Vad händer då med vår hälsa, vår behagliga tillvaro, våra jobb och bostäder? Vad kommer det att innebära på sikt för vårt land?

Vi har ju sett det gång på gång! Tiggeriet, Sofielundslägret, manifestationen på Mynttorget, kopparstölder, gängvåldtäkter, hedersvåld, …

Det känns som om vårt land håller på att rusta ned – allt som vi har byggt upp under mycket lång tid ska nu ifrågasättas och rivas! Jag känner inte igen mig!

 

Tidigare äldre inlägg

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

ulsansblogg

mina guldkorn i vardagen

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

pspringare

The greatest WordPress.com site in all the land!

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Tanja Bergkvists Blog

Kamp mot fördumningsindustrin

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Erling Hellenäs svenska blog

Den stora bilden och dess delar

Hexanmexan "shake my hand?"

Elefanten dog en plågsam död

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Josefin Utas

Mina egna tankar om nuet och framtiden

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

%d bloggare gillar detta: