Minoriteterna bestämmer

Alltför många lägger energi på att lösa problem som inte finns. Samtidigt sopas alla de problem som finns under mattan. Det är svårt att förstå hur det har kunnat bli så absurt i dagens Sverige.

Naturligtvis är detta en överdrift! Om någon upplever ett problem så är det naturligtvis ett problem – för dem. Men gör inte det till ett problem för oss. Gör inte problemet till generellt och strukturellt!

I dagens samhälle är det minoriteter som dikterar vad som är problem. De skriver om verkligheten. Det är minoriteterna som vi ska rätta oss efter. Det är vi, den stora mängden, som är onormala och problemet.

Idag läser jag Mina Dennerts senaste utspel på Facebook:

”Officiellt har vi alla redan samma rättigheter i Sverige.
Därför visar sig ofta rasismen i det dolda, i vardagen, slentrianmässigt och många gånger omedvetet hos den som begår den rasistiska handlingen. Därför är det även svårt för den som blir utsatt att förklara vad det är som har hänt. På vilket sätt det någon gjorde var rasistiskt.

Det är även många gånger svårt att bevisa. Ofta får vi istället tillbaka att vi är känsliga, inte har någon humor, förstör för alla andra, att vi är intriganta eller lögnare.

Som utsatta blir vi därför dubbelt drabbade. Dels för den rasism som är så vanligt förekommande och normaliserad att den nästan inte syns. Men också för att vi, när det händer, får tillbaka skulden och ansvaret för det som har hänt. ”

Har hon rätt? Är vi verkligen så rasistiska? Vad är egentligen rasism?

Hon har själv tidigare skrivit att hon blir kränkt när någon frågar var hon kommer från. Varför? Jag frågar ofta okända människor var de kommer ifrån. Det handlar ju enbart om ett sätt att öppna upp samtalet. När vederbörande svarat att den kommer från Norrland, Skåne, Tyskland, Iran, Indien eller något annat så kan vi fortsätta att prata om det. Det ligger absolut ingen ondska i den frågan – bara nyfikenhet! Om det är detta som hon kallar för rasism så är jag en stor rasist.

”Både samhället och vi själva letar efter svaret och lösningen på rasismen hos oss som blir utsatta. Men det är inte vi som äger problemet och vi kan därför heller aldrig lösa det. Endast den som sysslar med rasism kan få det att upphöra.”

Hon anser alltså att de lättkränkta ska diktera problemet. Vi andra ska skämmas och räta in oss i de lättkränktas led. Men när hon och hennes grupp #jagärhär hela tiden själv kränker på nätet måste vi bara acceptera att det är de som ställer upp villkoren! Offerkoftan blir större och större! Härskartekniken tar över!

Egentligen är det inte bara Mina Dennert eller #jagärhär som är vårt stora problem. Det finns alltför många små minoritetsgrupper. De anser alla att det finns specifika problem som drabbar just dem. Just deras problem är allra störst. De vill bestämma – inte samarbeta. De vill inte ha mångfald – bara enfald.

Det största samhällsproblemet vi har idag är just minoriteterna. De flesta människorna tassar omkring på tå för at inte stöta sig med dem. Vi ska ju vara snälla annars blir vi kallade för rasister. Vi ska skämmas för att vi är olika.  De får mer och mer makt i samhället. Den stora massan, normala människor, trängs undan. Vi blir slavar åt minoriteterna. Våra problem blir aldrig lösta! Nu är det dags att säga ifrån!

 

 

 

Annonser

Hur ska jag orka?

Med 235 dagar kvar till valet höjs temperaturen i svensk politik. 235 dagar med ordklyveri. 235 dagar kvar med pajkastning. Hur ska jag orka när jag inte ens orkar med årets första partiledardebatt i riksdagen?

Jonas Sjöstedt berömde Jimmie Åkesson som en fullfjädrad politiker – pratar mycket utan att svara på frågan. Men är det inte så som man skulle kunna säga om alla partiledare? När svarade de ordentligt på en fråga senast?

Retorik är läran om talekonsten, i teorin, men också i praktiken, som vältalighet.. Den utvecklades i under 400-talet f.Kr. Den används än idag. Jag ser den hela tiden i talarstolen i riksdagen.

”Förhållandet mellan retorik och kunskap är ett gammalt filosofiskt problem, delvis på grund av våra olika antaganden om kunskapens natur. Men det är ganska klart att medan kunskap främst handlar om sann rättfärdigad tro (dvs. enligt det klassiska antagandet om kunskap) handlar retorik främst om talekonst eller påståenden och deras inverkan på en publik. Ordet retorik kan även syfta på ”tomt tal” som är likgiltigt inför vad som är sant, och i denna mening är retorik motsatt kunskap. Till exempel, Platon kritiserade sofisterna för deras retorik som hade övertalat folket att döma hans vän Sokrates till döden oavsett vad som var sant. Men retorik används även vid konstruktionen av sanna argument, t.ex. när man identifierar vad som är väsentligt i en mängd sanna men kanske triviala påståenden. Därför är retorik även nära besläktad med kunskap.” enligt Wikipedia

”Idag har man dock insett att konsten att övertyga inte enbart handlar om retorik och ordvalens betydelse i sammanhanget utan framförallt även mycket som handlar om kroppsspråket, budskapet och det egna engagemanget vid framförandet.”

Men hur är det då med våra partiledare? Hur använder de retoriken? Har de kunskap eller är det ”tomt tal”? Naturligtvis vill de vara övertygande men ibland lyckas de inte. Ofta får jag ju känslan av att de går mer in för att övertyga än för att hålla sig till fakta.

Jag roar mig med att stänga av ljudet på TV:n och bara titta på kroppsspråk och mimik eftersom jag inte tror att de håller sig till sanningen. Vad ser jag? Ja, det jag ser är lika subjektivt som det mediernas analytiker kommer att säga om debatten. Det är min uppfattning precis lika mycket som analytikerna torgför sina egna uppfattningar. Ingen av oss har rätt. Sanningen ligger kanske mitt emellan. Men min uppfattning grundad på denna debatt – med avstängt ljud – är:

  • Stefan Löfven vill vara landsfadern som dikterar ordning och reda. Han är stel och diktatorisk men blir irriterad när han ifrågasätts.
  • Ulf Kristersson bemödar sig om att vara kunnig och inte lika stel som Löfven. Men han vill också vara landsfadern och  jag uppfattar honom som en streber.
  • Jimmie Åkesson använder sin humoristiska sida och småskrattar. Men jag upplever honom som osäker. Han står inte stilla och rättar till slipsen. Han vill ha en perfekt yttre fasad – kanske pga alla år av mobbing som han har fått utstå i riksdagen.
  • Annie Lööf uppför sig som en aristokratisk lady när hon hånler mot de andra partiledarnas argument.
  • Jan Björklund är som en bilförsäljare. Han spelar ut de bästa egenskaperna på bilen men talar inte om att bilens bromsar inte tar.
  • Jonas Sjöstedt är partiledaren med den milda rösten som talar försåtligt om jordnära saker med ett emotionellt engagemang. Men trots sin mildhet så viker han inte en tum.
  • Isabella Lövin med den behagliga rösten säger ”Tyst i klassen!”. Läraren talar med auktoritet och engagemang. Men det är hennes sanning som gäller.
  • Andreas Carlson (KD) ger det absolut slätaste och svagaste intrycket. Honom har jag absolut inga åsikter om.

Så analyserar jag början på valrörelsen. Detta är den retorik som kommer att användas under valrörelsen. Ingen av ovanstående personerna gjorde något bra intryck och jag litar inte på någon av dem. 235 dagar kvar och jag ser inga ljusglimtar!

 

 

Vilka barn är det mest synd om?

Nu dras frågan om åldersbedömningar ett varv till. Är de barn eller vuxna? Vill verkligen någon vuxen kallas för barn? Det är ganska förnedrande att göra vuxna människor till barn och vad är egentligen syftet?

Barn är omyndiga och måste förlita sig på de vuxnas omdöme. Men om de vuxna i närheten har ett bristande sådant så fungerar det inte så bra. För mig känns det som om dessa s k ensamkommande barn har blivit som brickor i ett brädspel. De är inga egna personer längre. De har tagit sig hit – genom hela Europa – men när de kommer hit så blir de omyndigförklarade. Cyniskt av de goda som vill ha makt över dem. Cyniskt av politiker som egentligen bara vill ha dem som valboskap. Cyniskt av medier som vill skriva spaltmedier och göra snyftreportage.

Mitt i allt detta glömmer man bort barnen – de som verkligen är barn. Jag skrev, för två år sedan, ( 19 jan 2016), en artikel om hycklerit i Sverige där små barn (alltså inte dem som nu ännu en gång  är aktuella för åldersbedömning) utnyttjas för egen vinning:

” Vi lever i en värld där barn utnyttjas till olika syften. Idag ser jag på nyheterna att barn arbetar i en gruva någonstans i världen. TV-reportern läste upp detta med en röst som sa usch och fy! BARNARBETE! På ett sätt håller jag med men har i bakhuvudet att detta hände även i Sverige för ca 100 år sedan. Vi har utvecklats sedan dess. Varför fördömer vi underutvecklade länder som ev KAN utvecklas? Varför vill vi inte ge dem tid att utvecklas?

Minns en bild: ”Aylan Kurdis kropp flöt i land på stranden vid turkiska Bodrum”. Bilden av den döda pojken manglades ut i medier över hela världen. Aylan utnyttjades cyniskt av ”godhetsmänniskor”. Det enda syftet var att vi ska tycka-synd-om, hjälpa och skänka pengar! Det tjatades om denna 3-åring i månader i alla medier.

barn

Vi minns 8-åriga Yara som misshandlades till döds. Hon kom hit som ensamkommande barn! På något sätt lyckades medierna göra rektorn skyldig. Det gick ju inte att lasta de som hade placerat henne hos släktingar för detta. Flyktingar och släktingar ska behandlas med silkesvantar. De sociala myndigheterna svek Yara i sin iver att vara snälla och se mellan fingrarna. Om de hade tagit sitt ansvar så hade kanske Yara levt idag!

I en skola i Trollhättan gick en man in och mördade några elever och lärare. En fruktansvärd händelse. En vit man som dödar invandrare! Medierna utnyttjade denna situation med att vilja koppla ihop detta med främlingsfientliga organisationer. När polisen inte fann några kopplingar så var det inte roligt att rapportera längre!

En pojke i Broby blev mördad av en klasskamrat. Men båda var invandrare. Usch och fy! Det ska vi inte prata om! Vi får inte prata om kulturella skillnader alltså sopar medier detta under mattan. De sviker den mördade pojken och hans föräldrar.

Enligt FN är alla under 18 år barn och ska behandlas som barn. En ängslighet hos våra politiker och migrationsansvariga gör att det är fult att tala om undersökningar för att bestämma åldern på ensamkommande barn. Varför? Sviker vi inte barnen genom att blanda dem med vuxna eller de vuxna när vi behandlar dem som barn?

Som slutkläm kommer nu det som jag har tjatat om i många år men som det har varit usch och fy att nämna. BARNÄKTENSKAP. Hit till landet kommer män med sina unga fruar. Fruar som är mellan 13 och 17 år. Dessa fruar är barn! Enligt FN! Men genast inträder denna ängslighet! Enligt svensk lag är dessa äktenskap olagliga men migrationsverket ser mellan fingrarna och behandlar detta som vilket äktenskap som helst – placerar man och barnhustru tillsammans och tillåter sexuellt utnyttjande av minderårig. Medierna har inte velat nämna detta men … Eftersom DN har anklagats för att mörka så väljer de nu att lyfta på locket! Allt för att visa att de inte mörkar. Under ca 10 års tid har jag tjatat om barnäktenskap och att vi sviker dessa barnbrudar. Jag har fått ta emot mycket elakheter för detta. Nu väljer godhetsapostlarna på DN att lyfta på locket för att fokusera från deras andra mörkningar!

I hyckleriets Sverige utnyttjas utländska barn av godhetsapostlar för egna vinningar och syften! Vem för barnens talan?”

Nu är dessa verkliga barn glömda ännu en gång och inte intressanta längre. Medierna inriktar sig på de asylsökande ”ensamkommande barnen”. De ”goda” hakar på. Nu ska vi bara inrikta oss på vuxna asylsökande ensamkommande barn som man bara MÅSTE tycka synd om. I detta spel finns det ingen som egentligen bryr sig om barnen – vare sig de är små eller stora!

 

 

Tidigare äldre inlägg

Rovdjurspolitik

Faunavård utan vetenskapligt stöd

Tankeverket

Alla förändringar börjar med en tanke

Life, Death and all between

Welcome to an expanding worldview

SasjaL

Cyniker är inget man föds som, det är omgivningen som formar ...

Livsglimtar

Bättre sent än aldrig

beppe852

Hellre död än röd

Micke K

Sunt förnuft, svenska värderingar i ett sekulärt samhälle

Helt apropå

En blogg om tro, hopp och kärlek. Om livet och om lite till.

mickecarlssonsblog

Skillnaden mellan demokrati och diktatur är storleken på gapet mellan makten och folket. I min blogg visas hur gapet dag för dag blir allt större i Sverige.

Ama de casa

En hemmafru i Spanien

Motvalls blogg

Förflugna tankar och bevingade ord.

Peter Harold - Skrivarens blogg

Skrivandet är frihet - jag skriver för friheten.

Varjager's Weblog

I vår del av världen. En titt på fosterlandet och dess styrande elit med kritiska ögon.

Petterssons gör skillnad!

Oberoende nyheter, satir och allvar om politik, journalistik, invandring, mångkultur, islam, brottslighet, rasism, natur, livet och musik.

Ett vettigt alternativ

Om man tänker steget längre

Rune Lanestrands blogg

Politik, jordbruk, Vänersborg, Sverige, EU och världen kommenteras av småbrukaren Rune Lanestrand

corneliadahlberg

Gräsrotsrevolution

WTF?

100 möjligheter istället för hen!

Anna Ernius

politik, litteratur och möten med världen

Ryggraden!

Qui tacet, consen'tit.

Nya Il Convito

Mohamed Omars blogg om fezens filosofi, gotisk steampunk och upsaliensisk pulp fiction

Otillständig

- kroniskt oppositionell

Helena Palena

ENVAR SIN EGEN REDAKTÖR! Copyright!

Asylkaos

Politiker och media förstör vårt land. Nu försvarar vi oss. (Alla texter och bilder är fria att sprida vidare.)

anthropocene

Ett partipolitiskt oberoende libertarianskt forum för debatt och opinionsbildning

DET GODA SAMHÄLLET

HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE

%d bloggare gillar detta: