Det hårt arbetande folket borde rimligen vara för fred. Det är vanligen överheten som startar krig. (P.S. Jag är inte engagerad socialist).
”Kommer Klepke att arrangera hyllningsmöten framför LO-borgen för de svenska legosoldaterna när de återvänder från krigets Ukraina?”
”Att Klepke ogillar de italienska hamnarbetarna i Genua för att de vägrar lasta italiensk vapenmateriel till Kiev, förvånar inte, därav hans hätska utfall mot de verkligt kämpande arbetarna i och utanför Italien och Europa”.
Av Dick Emanuelsson*
Blogg (mer lättläst): https://ukraina-donetsk.blogspot.com/…/arbetets-och…
ORGANET FÖR SVERIGES LANDSORGANISATIONEN, Arbetet leds politiskt av ledarskribenten Martin Klepke. I sin senaste ledare [1] går han till en brutal attack mot den uppväxande europeiska fredsrörelsen som han anklagar för att gå Putins ärenden;
”Ingen annan än Vladimir Putin har anledning att jubla åt denna SÅ KALLADE fredsrörelse”.
Klepke säger att väst inte kan förhandla om fred och att vapenleveranserna till Kiev måste fortsätta, trots att enbart USA har finansierat Ukraina med en årsbudget som är tio gånger större än vad USA-imperialismen anslog till sitt folkmordskrig i Afghanistan under TIO ÅR, ett Afghanistan dit Klepkes parti (s) skickade svenska män.
ATT KLEPKE och S-TOPPEN hyser dylika uppfattningar, är ingen statshemlighet. Frågan är egentligen vad syftet är med ledaren i Arbetet? Att ge ett alibi för politiskt stöd till (s) i riksdagen för nya miljardanslag till Ukraina? För att stoppa krav i den kommande avtalsrörelsen från medlemmarna i en ekonomisk mycket prekär situation för LO-medlemmarna med hänvisning till att ”Ukrainas sak är också vår sak”?
Här finns inga geopolitiska slutsatser om bakgrunden till kriget eller om Natos utvidgning till de ryska gränserna, med bara 4–5 minuter för en kärnstridsspets att slå ned i Moskva. Eller händelserna 2014, de nynazistiska paramilitära grupperna under ledning av och finansiering av den verkliga imperialistmakten, USA och dess speciellt tillsatta för ”regimbyte” 2014 i Kiev, Victoria Nuland. Inget av detta finns i ledaren från den 28 februari i Arbetet. Hetsen riktas i stället direkt mot den växande fredsrörelsen.
HAN OROAS INTE ÖVER MILJARDERNA från svenska arbetares skatter för att köpa in Wallenberggruppens vapenarsenal till Zelinski, utan mer över att kritiken växer mot att leverera vapen till Ukraina på flera håll i Västeuropa.
”Inte minst i Tyskland där det bildats en organisation som vill beteckna sig själv som en `fredsrörelse´,” skriver Klepke med icke dolt förakt.
”. . . ingen annan än Vladimir Putin har anledning att jubla åt denna så kallade fredsrörelse”, tillägger han och säger att ”de historiska parallellerna med en sådan fredsrörelse förskräcker”.
TRIXET SOM KLEPKE GÖR i sin ledare är något bland de fulaste jag läst de senaste åren. Han ställer den Spanska Republikens och de Internationella Brigadernas heroiska insatser för att rädda denna republik mot den fascistiska kuppen 1936 i motsättning till den växande fredsrörelsen anno 2023. I klartext utpekar han alla krav på fredsförhandlingar som att de går Putins ärenden.
”Att tala om fred och förhandlingar under en fullskalig invasion av en imperialistisk stat är tyvärr detsamma som att slänga minnet av Spanien och kunskapen om fascismens innersta väsen på sophögen”, säger Klepke.
Och han tar väst´ förräderi mot den spanska Republiken, 1936–39 som exempel för att inte begå samma förräderi nu, men mot Ukraina.
Han gör en formellt korrekt beskrivning av tillblivelsen av den spanska republiken och folkfrontsregeringen ”Frente Popular” i februari 1936. Men därefter börjar historiemanipuleringen successivt att anta sitt nya spår.
HAN PÅSTÅR ATT FRANKRIKE försåg Spanien med vapen, vilket också är riktigt. Frankrike styrdes då av socialdemokraten Léon Blum. Men redan 1935, det vill säga ett år INNAN folkfrontens tillblivelse hade Frankrike och Spanien undertecknat ett HANDELSAVTAL där Frankrike åtog sig att sälja vapen till ett värde av 25 miljoner pund till Spanien, enligt Wikipedia [2]. Det är viktigt att komma ihåg det årtalet när vi fortsätter i kronologisk ordning för att dissekera Klepkes politiska kullerbytta.
På sommaren 1936 inledde general Franco sin statskupp mot Republiken. Storbritannien och Frankrike föreslog 27 europeiska stater den så kallade ”NON-Interventions-Pakten”som innebar att vapen inte skulle få säljas till Spaniens legala regering.
Men Väst´, främst Storbritanniens regering hade mer sympatier för kuppmakarna med Franco i spetsen:
”Dessutom började sympatierna från den konservativa regeringen i Storbritannien att luta mot rebellerna (läs Franco), av rädsla för att Spanien skulle falla `in i kaoset av någon form av bolsjevism´ (som den brittiske konsuln i Barcelona sa)” [3].
”NON-Interventions-Pakten” INNEBAR att ”avstå strikt från all direkt eller indirekt inblandning i landets inre angelägenheter” och ”förbjöd export (…) återexport och transitering till Spanien, spanska ägodelar eller den spanska zonen i Marocko, av alla typer av vapen, ammunition och krigsmaterial”.
De 27 europeiska länder som i slutet av augusti 1936 anslöt sig till pakten var:
Albanien, TYSKLAND, Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckoslovakien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, ITALIEN, Lettland, Litauen, Luxemburg, Norge, Nederländerna, Polen, Portugal, Storbritannien, Rumänien, Sverige, Turkiet, Sovjetunionenoch Jugoslavien.
Tysklands och Italiens undertecknande var bara ett spel för gallerierna, exakt på samma sätt som Minsk-avtalens skapelse 2014–2015, som Angela Markel och den franske f.d. presidenten Francoise Hollande erkände. De undertecknade avtalen enbart för att Nato & USA skulle ha tid för att återuppbygga den ukrainska armén. Martin Klepke på Arbetet nämner inte ens den fascistiska statskuppen i februari 2014 i Kiev eller det folkmordskrig som Kiev startade från det året.
TYSKLAND och ITALIEN HADE REDAN laddat upp enorma vapenarsenaler för Francos armé, precis som Nato har gjort sedan 2014 i Ukraina, riktat mot Donbass, som vägrade erkänna statskuppen i Kiev mot den lagliga folkvalda regeringen.
I SEPTEMBER 1936 fördömde Sovjetunionen de uppenbara fakta och Tysklands och Italiens sabotage mot ”Pakten”, vilken Stalin hade satt på prov och redan efter sex dagar genomskådade.
I OKTOBER 1936 anlände de första sovjetiska vapensändningarna till Spanien och Republiken. Medan Martin Klepkes socialdemokratiska franska partikamrat Léon Blum, hatad och föraktad av de internationella brigadörerna, med sina egna ord talade om en ”avslappnad icke-intervention”, allt enligt Wikipedia.
Klepke talar om att ”stora delar av den europeiska arbetarrörelsen motsatte sig avtalet och bildade den Internationella Brigaden med frivilliga som for till Spanien för att försvara den demokratiskt valda regimen och försökte slå ned det fascistiska upproret. Många svenska spanienfrivilliga gav sig av trots att den svenska regeringen gjorde det olagligt att åka till Spanien som frivillig”.
Helt riktigt och det är också korrekt hans ord om att ”de båda fascistiska staterna Tyskland och Italien fortsatte trots avtalet med ett massivt stöd till de spanska fascisterna. Även Sovjet bröt avtalet och levererade vapen till regimtrupperna”.
Men där finns ingen som helst kritik mot den svenska samlingsregeringen som leddes av socialdemokraterna. Klepke nämner att efter förräderiet mot Republiken fängslades ”omkring 250 000 politiska motståndare i de fascistiska koncentrationsläger som Franco lät uppföra”.
Vad Klepke undviker att nämna är det faktum att OCKSÅ I SVERIGE under (s)amlingsregeringen spärrades de återvändande spanienfrivilliga in i interneringsläger över hela landet, döpta till ”arbetskompanier”.
En förkrossande majoritet av de närmare 700 unga svenskar som reste till Republiken och de 173 som gav sina liv för demokratin i Spanien, var medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, SKP och ungdomsförbundet SKU. När de återvände hem aktiverades den hemliga politiska polisen som gjorde razzior och husundersökningar hos kommunisterna.
Klepkes hot
”Till och med gammeldags brev kommer till redaktionen som talar om USA:s skuld i kriget och Natos erövringslusta. Den ryska propagandamaskinen är således pålitlig och har blivit mycket aktiv den senaste tiden. Demokratin kan inte stå passiv”! skriver Klepke med förakt i orden.
Och hur vill Klepke ”aktivera” demokratin?
Vill Klepke spärra in de kritiska rösterna i nya interneringsläger i Sverige?
”. . . det råder ingen tvekan om att invasionsstyrkan gynnas av den fredsvilja som nu dras i smutsen och utnyttjas av en imperialistisk stat. Men västs demokratier kan inte än en gång stå overksamma”.
”Att tala om fred och förhandlingar under en fullskalig invasion av en imperialistisk stat är tyvärr detsamma som att slänga minnet av Spanien och kunskapen om fascismens innersta väsen på sophögen”.
Så långt Klepke och Arbetet.
SEDAN 2014 AVRESER SVENSKA legosoldater till Ukraina på VIP-pass [5] där de i dag utrustas med Wallenberggruppens ‘Pansarskott 86’, (välsignad av riksdagens alla partier, inklusive arvtagaren till det parti som förlorade nästan 200 partimedlemmar i Spanien 1936-39) och andra mördande västvapen och inlemmas i olika nazistbataljoner, allt medan den svenska politiska och ekonomiska eliten driver in oss i krigsalliansen NATO och svenska folket förvägras att informera sig i medier som hotas med juridisk repression om de avslöjar krigets konspiratörer under hotet: ”Vill du bli en ny Julian Assange”!?
Det är egentligen hårresande att en offentlig person, som är Landsorganisationens politiskt förlängda arm i egenskap av ledarskribent för Arbetet, LO:s organ/veckotidning står för ovanstående ståndpunkter.
För hans uppfattningar delas av den fascistiska samling som från Sverige sedan 2014 har avrest till Ukraina för att bistå sina ”rasfränder” och både stödja dessa mot ryssen som att själva fortbilda sig professionellt i kriget.
· Vad föreslår Klepke när dessa återvänder till Sverige?
· Står det några nya interneringsläger klara att tas i bruk eller . . .?
· Kommer Klepke att arrangera hyllningsmöten framför LO-borgen för de svenska legosoldaterna när de återvänder från krigets Ukraina?
DEN 3 MARS 1940 EXPLODERADE två brandbomber i Norrskensflammans tidningshus i Luleå. Det hade utplacerats av fascistiska krafter där såväl stadens polischef, två infanteriofficerare samt två journalister på högerpartiets Norrbottens-Kuriren dömdes som de skyldiga, men inte för mordbrand. Fem människor, varav två barn 8 och tolv år gamla brändes inne i lågorna. Mördarna fick löjligt låga straff.
Bakgrunden till detta i dåtida Sveriges värsta terroristdåd var hetsen mot Flamman för dess inställning till ”Finlandskriget”, för en fredlig lösning och Nej till Svensk Militär Uppslutning bakom det fascistoida och protyska Finlands vägran att finna en förhandlingslösning med Sovjetunionen på gränsområdet i Karelen där Finland erbjöds ett fyra gånger så stort område i utbyte mot området utanför Leningrad. Moskva visste att Finland var i allians med Hitler och dennes krav på att föra fram långskjutande kanoner som skulle kunna trägga Leningrads stadskärna.
Det var denna bakgrund som Norrskensflamman beskrev i sina spalter och som inte föll det svenska politiska och militära etablissemanget i smaken. Till den grad att de nämnda gärningsmännen verkställde mordbranden natten den 3 mars 1940. Efterilldådet skålade de i champagne, något som upprepades den 28 februari 1986 då fascistiska stockholmspoliser också skålade i champagne på en restaurang i Gamla Stan och stående utropade ”SKÅL” och ”HURRA” för mordet på statsminister Olof Palme.
SAMLINGSREGERINGEN LEDD AV KLEPKES parti införde 1940 ett transportförbud mot Norrskensflamman och den kommunistiska pressen. Kommunisterna blev i den officiella pressen och i LO och fackförbundstopparna var mans niding.
Martin Klepkes löneutbetalare, LO, var inte sämre:
”Första steget till att göra klimatet bistrare för kommunisterna inom facket togs av LO 1940 genom cirkulär 1144. Cirkuläret bar rubriken `Enig front mot kommunismen´ och manade `följ vid fackföreningarnas förestående styrelseval parollen: ut med kommunisterna!´,” skrev reportern Harald Gatu på Dagens Arbeteden 2 december 1999 [3].
Det cirkuläret publicerades nästan samtidigt med mordbranden mot Flamman.
Metalls förbundsledning, ledd av Oskar Westerlund antog året efter, 1941 Cirkulär 3 som förbjöd medlemmar i kommunistpartiet att inneha fackliga uppdrag.
42 år senare började jag arbeta som plåtslagare på Finnboda Varf i Nacka. Där hade Sam Jansson, metallarbetare och medlem i SKP arbetat fackligt med ett bedövande stöd. Vid valet till ordförande i Verkstadsklubben 1941 fick Jansson 107 avlagda röster medan den socialdemokratiske kandidaten fick bara 9. Och sossen utsågs till ordförande för varvsarbetarna efter att förbundsledningen gått in och upphävt medlemmarnas val.
Torbjörn Tännsjö, som var ordförande många år i Nacka vpk-organisation skrev i Aftonbladet den 20 april 2008:
”Sam Jansson, ordförande för verkstadsklubben vid Finnboda varv, har trakasserats, förlorat jobb och försörjning på grund av svartlistning. Arbetsgivaren försökte på olika sätt tvinga bort Jansson och då denne till sist gav upp varnade arbetsgivaren andra företag för honom. Arbetsgivarens rapporter till Säpo finns i akten över Jansson”.
Så ser Klepkes föregångare och socialdemokratiska representanter på intern demokrati ut. Och då har vi inte touchat temat om det socialdemokratiska arbetsplatsspioneriet på 1950-talet vars rapporter överlämnades till USA-ambassaden på Djurgården och med diplomatpost bearbetades och arkiverades hos CIA i Washington, utmärkt beskrivits av författarna Thomas Kanger och Jonas Gummesson i boken ”Kommunistjägarna : socialdemokraternas politiska spioneri mot svenska folket”.
I DAG ÄR HYSTERIN SOLÅR VÄRRE och med den också risken för att oskyldiga kan drabbas. Klepke blir i så fall medansvarig. Ty i dag talar inte medierna om de åtta år av folkmord i östra Ukraina mot den rysktalande befolkningen som faktiskt utgör 17 procent av befolkningen i Ukraina som har begravt 14,000 människor. Nu är det en total demonisering av ryssen, då som nu. Och de som inte faller in i hetsen riskerar mycket. Till och med Henry Kissinger talade den 5 mars 2022 i en krönika i Washington Post om att Ukraina måste förbli neutralt och INTE bli medlem i Nato. I dag är det Natovärvarna som med hysterin som vapen värvar nya anhängare till en organisation som bombade sönder och samman Serbien och Libyen.
Martin Klepkes hot och hat mot fredsrörelsen måste inbegripa Henry Kissinger. För hade hans ståndpunkt redan 2014 fått genomslag, hade både kriget och offren kunnat undvikas.
MEN KLEPKES POLITISKA socialdemokratiska föregångare från den Andra Internationalen, som bröt mot Internationalens beslut att inte verka för krigskrediter och att utlysa generalstrejk mot kriget, går i dag igen. Då innebar det att det första världskriget kunde starta med tyska krigskrediter, stödda av det tyska s-partiet.
Att socialdemokratins ledning kastade ut sitt ungdomsförbund SSU efter att den 5-8 september 1915 deltagit på den antimilitaristiska Zimmerwaldskonferensen blev heller ingen överraskning, där deltog även Lenin.
Klepke och LO bör bestämma sig; vara en arbetarklassens försvarsorganisation eller en krigsaktivistisk rörelse underordnad NATO och USA.
Att Klepke ogillar de italienska hamnarbetarna i Genua för att de vägrar lasta italiensk vapenmateriel till Kiev, förvånar inte, därav hans hätska utfall mot de verkligt kämpande arbetarna i och utanför Italien och Europa.
Noter:
[1] https://arbetet.se/…/glom-inte-de-spanienfrivilliga…/
[2] https://es.wikipedia.org/wiki/Léon_Blum#La_Guerra_Civil_Española_y_el_pacto_de_no_intervención
[3] https://es.wikipedia.org/wiki/Comité_de_No_Intervención
[4] https://da.se/…/forsta-politiska-uteslutningen-ur-metall/
[5] https://sverigesradio.se/artikel/5799456
* Dick Emanuelsson
före detta metallarbetare (1967–1984) på Uddevallavarvet, Eriksbergs varv i Göteborg, Finnboda Varf i Nacka och Gränges Hedlund Stålbyggarna i Hammarbyhamnen, Stockholm. Reporter på Norrskensflamman 1984–2016, bosatt i Colombia-Honduras 2000–. . .
LÄS MER:
Torsdag 28 april 2022
Varför Ukraina 2022 och inte Spanien 1936?
Onsdag 2 mars 2022
Ukraina och när hetsen bakom ”Finlands sak är vår” sprängde Norrskensflamman och mördade fem personer
Dick Emanuelsson
ulsansblogg 
Senaste kommentarer