Doc. Jan Tullberg kommenterar SVT Rapport från 27 januari 2023 – Fjärde Statsmakten 157

I detta program granskas ett slumpmässigt nyhetsprogram från SvT, Rapport 19:30 från 27 januari 2023, av Mikael Willgert samt Jan Tullberg. I det första inslaget berättas om en omfattande razzia i Sundsvall, mot kriminella där stora mängder narkotika påträffats samt att polisen menar sig ha förhindrat ett mord. Tullberg reagerar på att ett kriminellt nätverks huvudman befinner sig i Spanien och att huvudmannen för det andra gänget befann sig i Turkiet. Det är helt enkelt för farligt för dem att befinna sig i Sverige. Tullberg anser att dessa gängbrottsligar måste gripas och placeras i billiga hyrda fängelser utomlands och efter avtjänat straff skickas tillbaka till sina hemländer. Som det nu är inom rättsväsendet är att en åklagare måste yrka på utvisning för att det ska kunna dömas ut. Tullberg menar att lagstiftningen bör ändras så att detta sker automatiskt vid ca 6 månaders straff. Det ska inte bero på åklagarens ”dagsform” om så sker eller inte.

Tullberg tar upp det att rättssystemet allt mer drivs av kvinnor, samtidigt sker allt fler våldtäkter. Detta av utländska män som inte utvisas. Han konstaterar att solidariteten bland kvinnor tydligen inte är så stor. Det är inte bara de kriminella själva som drabbas. Tullberg frågar sig vilken socialsekreterare som vågar säga nej till att ge ut högre bidrag när de blir hotade. På så sätt drabbas hela samhället också. Han tar också upp skillnaden i att leva i en klan respektive utan. I dagens situation står svensken ensam medan invandraren har sin klan bakom sig. Då drar svensken det kortaste strået. Egentligen är det meningen att myndigheterna ska ”kompensera” för detta och sätta klanerna på plats, men det fungerar uppenbarligen inte.

Nästa avsnitt av rapportsändningen handlar om ökat samarbete om brottsligheten i EU. Dessutom förbereds för att kunna hantera krigsbrott utförda av Ukraina och Ryssland i något som liknar Nürnbergrättegångar. Det skakar Tullberg på huvudet åt, då en stor del av EU har eller tänker bidra med vapen till Ukraina. De är ju alltså själva parter i målet. Jan Tullberg tar upp statsminister Ulf Kristerssons uttalanden i samband med Rasmus Paludans koranbränning. Han menar att Kristersson ser det som att Sverige försöker skapa ett förhållande till Turkiet när det i själva verket är NATO som Sverige ska försöka bli ihop med.

I samband med diskussionen om Turkiet kommer även andra exempel på osnygga beteenden svenska politiker gjort sig skyldiga till. Att Margot Wallström till slut kom med i FN:s säkerhetsråd berodde mycket på att Sverige i princip mutade ett flertal afrikanska länder till att rösta in henne. Detta beteende att använda svenska skattepengar för att gynna egna socialdemokratiska intressen har pågått länge enligt Jan Tullberg. Nu i samband med jordbävningen i Turkiet och Syrien har Sverige ivrigt erbjudit Turkiet hjälp. Det är svårt att inte se detta som ett inslag i NATO-förhandlingarna menar Tullberg.

Sen följer ett avsnitt på rapportprogrammet som handlar om att återstarten av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 försenas. Samtalet kommer därför att handla om den insiderhandel som riskerar att uppstå. De med förtida information har möjlighet att via terminshandel göra stora vinster på en uppskjuten återstart av reaktorn.

Samerna i Finland är frustrerade enligt Rapportprogrammet detta då regeringen misslyckats med att justera samelagen, något som EU kritiserat Finland för. I inslaget nämns att samer är en ursprungsbefolkning, vilket Jan Tullberg vänder sig emot. Han menar att samerna har två sidor. En som visas upp i media där de lever traditionellt som arkaisk folkgrupp. Sedan en modern sida där de lever som svenskar med modern livsföring och moderna hjälpmedel som skotrar och helikoptrar.

I lokalnyheterna i Rapportprogrammet tas kommunen Botkyrka upp, där en socialdemokratisk kvinna precis blivit bortröstad. Det har talats om kuppartade former för bortröstningen då ett stort antal nya medlemmar helt plötsligt dykt upp. Sedan följer ett inslag då den så kallade förintelsens minnesdag uppmärksammas. Jan Tullberg tror inte att det handlar om att belysa folkmord i största allmänhet, utan det är just att visa på lidandet för en speciell grupp.

Ledaren 244 – Farligt på riktigt är att inte våga säga sanningen högt

MAO-A är alltså den gen som även brukar kallas för mördargenen. Vad man i SvD-artikeln inte nämner är hur sällsynt detta är, vilket wiki också konstaterar längre ned i artikeln. Jag var inne i samma artikel för något år sedan i samband med att jag gjorde en ledare, nr 37. https://swebbtv.se/w/3Jnze27xzZuCqsc8rnMXjT

Denna artikel är nu suddad vad avser etniska särdrag och sannolikhet att drabbas. Rakt ur minnet vet jag att det handlade om färre än två på hundra kaukakiska pojkar med MAO-A-3R, som alltså samtidigt måste ha en svår barndom för att triggas till att bli grovt kriminella.

Det förklarar alltså bara en mycket liten del av de gängkriminella skjutningarna. Vad Wiki för ett år sedan däremot visade, som är det verkligt kontroversiella och som kan förklara väldigt mycket mer, är något som vänstersvenskan givetvis inte alls tar upp.

Nämligen att det finns ännu en variant, MAO-A-2R, som ger asocialt beteende av detta grava slag. Och detta u t a n att behöva vara kombinerad med svår uppväxt.

Lider vi av samtidsångest?

Idag finns det klimatångest, samtidsångest, hälsoångest, prestationsångest och mängder av andra kombinationer med ordet ångest. Men vad är egentligen ångest och kan vi kalla all rädsla för ångest?

Jag läste en ledarartikel ”Harry Potter kan bota din samtidsångest”. Först gapskrattade jag men sen förstod jag vad skribenten menade även om han förväxlade orden. Han borde nog ha rubricerat artikeln med ”Harry Potter kan visa dig vägen till meningen med livet”.

Nej, vi kan inte gå omkring och känna ångest för allting. Vi kan känna rädsla och oro inför vissa situationer. Men det är bara bra! Att känna rädsla och oro kan göra att vi tänker igenom vad detta beror på och förändrar vårt beteende för att slippa vara rädda och oroliga. Livet blir bättre helt enkelt genom att vi undviker situationer som skrämmer oss eller ser till att de inte kan skrämma oss i fortsättningen. Rädsla är bra för den skyddar oss från faror. Vi blir försiktiga. Om vi bemästrar rädslan kan vi också bli skickligare på vissa saker.

Men, jag kan inte känna vare sig klimatångest, samtidsångest, hälsoångest, prestationsångest eller liknande. Klimatet kan jag inte förändra. Jag vet att vädret kan förändras. Det kan bli kallare eller varmare och uppstå naturkatastrofer. Men jag kan inte förändra det. Alltså är det ingen mening med att känna ångest. Det är bättre att glida med!

Samtiden är den tid som jag lever i. Varför ska jag känna ångest för den? Jag kan bli arg och ledsen över att vissa förstör det enda liv som vi har med kriminalitet, våld och krig. Jag kan också bli arg och ledsen över att de styrande slösar bort våra gemensamma tillgångar och vill bestämma över mitt liv. Jag kan bli arg på onda, elaka och oförstående människor. Men ångest … nej! Jag har lovat mig själv att göra det bästa av mitt eget liv så länge jag lever. Då behöver jag inte heller känna ångest inför framtiden.

Hälsoångest? Alla kan drabbas av sjukdomar! Men mitt liv är mitt liv. Jag sköter det livet på det sätt som jag tror är bäst för mig. Om jag blir sjuk så får jag tackla det på bästa sätt då! Hälsa är mer än sjukdomar, maten som vi stoppar i oss, motion, fest och glam. För mig är hälsa att trivas med tillvaron utan att lyssna på alla hälsoråd som medierna delar med sig av. Hälsa kan vara att njuta av en bra bok, solskenet, fågelsången, grönskan, porlande vatten, ett glas vin, god mat, glada skratt och samvaro med trevliga människor.

Prestationsångest behöver man aldrig känna om man har ett ärligt uppsåt och gör sitt bästa. Jag vet min kapacitet och mina begränsningar och behöver inte kämpa för att bli bättre än någon annan. Allt hänger samman med orden må bra. Om jag ser till att jag mår bra utan att göra någon annan illa så behöver jag aldrig känna någon ångest!

Men vad har detta med Harry Potter att göra? Jo, i slutklämmen får skribenten fram det! Han menar att självupptagna influencers och den utseendefixerade verkligheten kan inte ge svar på de stora frågorna. Det finns kanske något som är viktigare än att bli rikast och snyggast? Han har rätt! Det viktigaste är ju att vi mår bra och njuter av livet – trots allt ont som händer i världen!