I detta program granskas ett slumpmässigt nyhetsprogram från SvT, Rapport 19:30 från 27 januari 2023, av Mikael Willgert samt Jan Tullberg. I det första inslaget berättas om en omfattande razzia i Sundsvall, mot kriminella där stora mängder narkotika påträffats samt att polisen menar sig ha förhindrat ett mord. Tullberg reagerar på att ett kriminellt nätverks huvudman befinner sig i Spanien och att huvudmannen för det andra gänget befann sig i Turkiet. Det är helt enkelt för farligt för dem att befinna sig i Sverige. Tullberg anser att dessa gängbrottsligar måste gripas och placeras i billiga hyrda fängelser utomlands och efter avtjänat straff skickas tillbaka till sina hemländer. Som det nu är inom rättsväsendet är att en åklagare måste yrka på utvisning för att det ska kunna dömas ut. Tullberg menar att lagstiftningen bör ändras så att detta sker automatiskt vid ca 6 månaders straff. Det ska inte bero på åklagarens ”dagsform” om så sker eller inte.
Tullberg tar upp det att rättssystemet allt mer drivs av kvinnor, samtidigt sker allt fler våldtäkter. Detta av utländska män som inte utvisas. Han konstaterar att solidariteten bland kvinnor tydligen inte är så stor. Det är inte bara de kriminella själva som drabbas. Tullberg frågar sig vilken socialsekreterare som vågar säga nej till att ge ut högre bidrag när de blir hotade. På så sätt drabbas hela samhället också. Han tar också upp skillnaden i att leva i en klan respektive utan. I dagens situation står svensken ensam medan invandraren har sin klan bakom sig. Då drar svensken det kortaste strået. Egentligen är det meningen att myndigheterna ska ”kompensera” för detta och sätta klanerna på plats, men det fungerar uppenbarligen inte.
Nästa avsnitt av rapportsändningen handlar om ökat samarbete om brottsligheten i EU. Dessutom förbereds för att kunna hantera krigsbrott utförda av Ukraina och Ryssland i något som liknar Nürnbergrättegångar. Det skakar Tullberg på huvudet åt, då en stor del av EU har eller tänker bidra med vapen till Ukraina. De är ju alltså själva parter i målet. Jan Tullberg tar upp statsminister Ulf Kristerssons uttalanden i samband med Rasmus Paludans koranbränning. Han menar att Kristersson ser det som att Sverige försöker skapa ett förhållande till Turkiet när det i själva verket är NATO som Sverige ska försöka bli ihop med.
I samband med diskussionen om Turkiet kommer även andra exempel på osnygga beteenden svenska politiker gjort sig skyldiga till. Att Margot Wallström till slut kom med i FN:s säkerhetsråd berodde mycket på att Sverige i princip mutade ett flertal afrikanska länder till att rösta in henne. Detta beteende att använda svenska skattepengar för att gynna egna socialdemokratiska intressen har pågått länge enligt Jan Tullberg. Nu i samband med jordbävningen i Turkiet och Syrien har Sverige ivrigt erbjudit Turkiet hjälp. Det är svårt att inte se detta som ett inslag i NATO-förhandlingarna menar Tullberg.
Sen följer ett avsnitt på rapportprogrammet som handlar om att återstarten av kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 försenas. Samtalet kommer därför att handla om den insiderhandel som riskerar att uppstå. De med förtida information har möjlighet att via terminshandel göra stora vinster på en uppskjuten återstart av reaktorn.
Samerna i Finland är frustrerade enligt Rapportprogrammet detta då regeringen misslyckats med att justera samelagen, något som EU kritiserat Finland för. I inslaget nämns att samer är en ursprungsbefolkning, vilket Jan Tullberg vänder sig emot. Han menar att samerna har två sidor. En som visas upp i media där de lever traditionellt som arkaisk folkgrupp. Sedan en modern sida där de lever som svenskar med modern livsföring och moderna hjälpmedel som skotrar och helikoptrar.
I lokalnyheterna i Rapportprogrammet tas kommunen Botkyrka upp, där en socialdemokratisk kvinna precis blivit bortröstad. Det har talats om kuppartade former för bortröstningen då ett stort antal nya medlemmar helt plötsligt dykt upp. Sedan följer ett inslag då den så kallade förintelsens minnesdag uppmärksammas. Jan Tullberg tror inte att det handlar om att belysa folkmord i största allmänhet, utan det är just att visa på lidandet för en speciell grupp.
Senaste kommentarer