Magdalena Andersson moder Svea ?

Påståendet att M Andersson åtnjuter mycket högt förtroende upprepas ständigt och jämt i dessa dagar.

Det är som om man vid varje utvärdering av hennes insatser på inga villkor får glömma hur omtyckt och uppskattad, för att inte säga beundrad, hon är i alla läger.

Aldrig någon politisk analys av hennes göranden, utan att det oavlåtligt måste upplysas om hennes popularitet.

Vän av ordning måste dock fråga sig vad som är orsaken till denna pyramidala uppskattning.

Hur i hela friden har den kunnat uppstå?

Vad är det för enastående prestationer, som hon har utfört?

Det stora förtroendet kan väl inte gärna bero på, att hon i alla avseenden instämde i föregångarens förda politik?

Att hon ständigt stöttade den absoluta träskalle till ledare, som med en hjärndöd politik vandaliserade Sverige till oigenkännlighet?

Att hon i alla lägen godkände den statskonst, som utfördes i blindo och saknade all konsekvensanalys?

Allt är sannerligen ett mysterium.

Såvida inte det storartade förtroendet skulle kunna förklaras med, att det har fixats och tillkommit på samma sätt, som Statsradions dito.

Att det har byggts upp genom att dennas förtjänster och företräden i alla lägen upprepats, idisslats och tuggats om så ihärdigt, att det till slut framstår som en oantastlig sanning.

Sveriges eskalerande och rent helvetiska problem är en direkt följd av en sanslös politik.

De invällande massornas tryck på rikets alla institutioner är formidabelt.

Bekymren och konflikterna i det plågade landet växer exponentiellt och suger all energi ur riket.

Hanteringen kostar inte bara skjortan utan det stackars folkets pengar pumpas, som med en flodspruta, rakt ner i ett svart hål.

I det dårhus, som Sverige transformerats till åtnjuter dock de ansvariga det högsta förtroende.

https://www.svt.se/…/novus-partiledarfortroendet-rasar-2

Claudia de Löngueville

2023.01.28 Väst har redan förlorat

Sanktioner mot Ryssland som inte fungerar som det var tänkt, däremot lider väst av sina egna sanktioner. Det handlar videon om. (Ulsans kommentar)

Varför stressas kvinnor av smala gator och män av parker?

Det finns många människor som någonsin har upplevt rädsla eller stress på gatan. Även de som går ut för att koppla av eller koppla bort från sitt hem- eller arbetsliv. Utrymmet är detsamma, men upplevelserna är tydligt olika. Således, även om gatan är ett viktigt utrymme i våra liv, vet vi knappast varför vissa människor genererar positiva känslor och andra negativa känslor.

Naturligtvis leder alla undersökningar till generaliseringar eftersom vi människor är olika. Det finns naturligtvis män som bara är män och kvinnor som bara är kvinnor. Sen finns det män som bär på en mängd kvinnliga anlag och kvinnor som har en stor portion manliga anlag. Jag räknar inte mig själv som en typisk kvinna men … jag trivs bäst i öppna landskap och får panik i trånga utrymmen och upplever det jobbigt med tät skog omkring mig.

Jag läser en intressant artikel om hur människors puls påverkas av olika situationer och funderar på om det kan stämma och i vilka andra situationer som pulshöjningar kan uppstå. Traditionellt har känslor identifierats från olika typer av undersökningar. Men det uppstår vissa problem; främst för att människor, medvetet eller omedvetet, ljuger. De kommer inte ihåg, de vill inte erkänna att något skrämmer dem eller att de inte fyller i frågeformuläret korrekt.

En ny metod behövdes. Och det har varit möjligt de senaste åren tack vare miniatyriseringen (och förbilligandet) av vissa medicintekniska produkter. Nu kan människor röra sig på gatan med instrument som mäter deras känslor.

En indikator är hjärtfrekvensen. När vi säger att någon har en hjärtfrekvens på 60 slag per minut kan vi dra slutsatsen att tiden mellan slag är en sekund. Men i verkligheten, under dessa 60 sekunder ändras frekvensen för att anpassa sig till de förändringar som personen upplever. Genom att mäta dessa variationer kan vi identifiera förändringar i de upplevda känslorna.

Och hur kan vi upptäcka dem? Till exempel med instrument som sporthjärtband, som kan mäta intervallen mellan slag. Om denna information finns vid en viss punkt – till exempel med mobilens GPS – kan vi veta på vilka platser det har skett förändringar i hjärtslaget och leta efter möjliga orsaker.

Nu kan man alltså mäta pulsens aktivitet sekundvis och koppla detta till GPS:en. På så sätt kan man se exakt var testpersonen blev stressad. Filmar man samtidigt så kan man ju se vad som utlöste stressen.

Pulsförändringarna belyser några viktiga skillnader i hur olika grupper av människor upplever det offentliga rummet. Till exempel tillåter de att identifiera förändringar i uppfattningen enligt kön.

I ett av de första testerna som utfördes för att identifiera dessa förändringar, som utvecklades i Lleidas historiska centrum (Spanien), har resultaten visat att kvinnor upplever en grad av stress som är 17,34% högre än män under hela rutten. Dessutom bedömde 20,51% av de kvinnliga deltagarna något av de besökta utrymmena som ”obehagligt”, jämfört med 8,6% av männen. På samma sätt identifierades signifikanta skillnader i de utrymmen som genererade dessa känslor.

Kvinnor tenderar att ha högre stressnivåer på smala gågator, särskilt om det finns andra människor eller parkerade fordon som genererar utrymmen med dålig sikt.

Å andra sidan är män mer stressade av parker och trädgårdar och shoppinggator med hög närvaro av människor.

En nyfiken situation observeras exakt i parker och trädgårdar. Dessa platser ger en känsla av välbefinnande för kvinnor, medan hos män är majoritetskänslan stress. Ett exempel på hur samma plats kan uppfattas olika av flera grupper.

Det är också viktigt att notera att kvinnor lättare än män uttrycker rädsla och sorg än män när de identifierar de känslor som upplevs på vägen. Istället tenderar de mer att externalisera glädje och ilska.

När jag läser detta så förstår i alla fall jag att allt kan bli fel när offentligheten planeras av enbart män eller enbart kvinnor. Kvinnor vill ha öppna platser för att umgås och ”gulla” på medan män vill ha ”transportsträckor”. Män tycks vara mer rationella och tänka på fakta medan kvinnor vill ägna mer tid åt välbefinnande. Vi är alltså olika och reagerar olika och jag förstår varför kvinnor hellre lägger sin röst på vänsterpartier och män väljer högerpartier.

Jag tänker på skolan som under många år har uppmuntrat flickors beteende medan pojkarna har uppfattats som bråkiga och okoncentrerade. Är skolmiljön uppbyggd kring den feminina känslonormen och det manliga behovet av ordning och rationalitet har glömts bort?

Är det så att med feminin stadsplanering så blir män stressade och otryggheten ökar för alla – både män och kvinnor? Kan män och kvinnor förstå varandras upplevelser och behov?