Är vissa kvinnor mer progressiva än män? Vad är det som gör dem mer progressiva än de flesta andra? Frågorna uppenbarade sig när jag lyssnade på intervjun med Annika Strandhäll i 30 minuter ikväll. Är hon progressiv?
Ordet progressiv betyder ju framåtsträvande. Är inte alla politiker framåtsträvande? Strävar de inte efter att göra vårt samhälle bra att leva i? Är inte alla människor mer eller mindre progressiva och strävar efter något bättre? Så varför skulle Annika vara mer progressiv än andra? Hon framhävde just detta som argument för hennes twittrande som allt som oftast saknar logik. Men hon anser inte att hon gör något fel även om hon får en hatsvans efter sig! Hon har rätt att t ex påstå att en trollarmé kanske påverkade valet och att detta borde granskas!
Nu är vi där igen tänker jag! Feminister anser att de har rätt att vräka ur sig vad som helst men vill inte ha någon kritik för det! Klösande kattor ska man inte leka med. Det gäller även inom politiken. För ca 10 år sedan skrev jag:
”Feministerna börjar med att klösa ögonen ur alla män. Sen fortsätter de med att klösa ögonen ur alla kvinnor som väljer att samarbeta med män. Till sist klöser de ögonen ur varandra.”
Det var då som feministerna började brunsmeta mig!
OJ! Vilket liv det blev! Först blev jag beskylld för att tillhöra mobben. Sen blev jag beskylld för att vara person A som hade skrivit på sajten X. När inte det stämde så blev jag raskt person B och sedan C och sedan … Jag blev en kvinnohatande man. Och när jag äntligen blev kvinna igen så bestämde de sig för att jag var en kvinna som hatade mina medsystrar och som var en förtryckt backup till männen – även om jag inte själv insåg det.
Åren har gått denna handfull kvinnor har bestått. De förföljer mig i de flesta debatter, ljuger om mig, hittar på smeknamn på mig, förlöjligar mig, påstår att jag skriver vissa bloggar och är nazist, rasist, fascist, SD:are och skriver på Avpixlat. De har påstått att jag är försöksutskriven och använt alla grova invektiv som finns om mig. Jag påstås ha skrivit saker som jag aldrig har skrivit ord som jag aldrig har använt eller ens ha tänkt. Nästan allt som de har skrivit OM mig är grov lögn och resten är förvanskat. Allt detta för att jag vägrar kalla mig för feminist och en gång jämförde feminister med klösande kattor! Dessa kvinnor har blivit blockade från många sajter. De tog initiativ till en protestlista som ledde till att SVT Debatt:s kommentarsfält försvann.
Så skrev jag för 3 år sedan. Mycket har hänt sedan dess. Men jag ser att jag får mer och mer rätt. Vi har ju alla sett #metoo-rörelsens härjningar eller Pride-spektaklet eller den feministiska regeringen. Oskadliggöra männen – sedan vanliga kvinnor – till sist blir det att slå ut konkurrerande feminister.
Jag minns en morgon för 5 år sedan:
TV:n var påslagen. Jag sysslade med annat. Gomorron-soffan var lika ointressant som vanligt. Då hörde jag orden ”sunkiga patriarkala strukturer”. Nu har jag funderat några dagar. Vad menade hon?
Sunkig betyder ju dålig, ovårdad, nedgången, sjaskig eller läskig. Så jag kan tänka mig att hon menade gamla dåliga patriarkala strukturer. Men har hon några andra strukturer att jämföra med? Men patriarkala strukturer? Finns de i det svenska samhället? Eller är det kanske enbart en myt som ger feminister livsrum?
Så läste jag en gammal krönika och tänkte att detta är mina tankar:
”Jag har aldrig blivit sämre behandlad på grund av att jag är kvinna. I feministtider känns det nästan galet. Man talar om patriarkalt förtryck men jag kan inte se det. Är jag blind? Kanske befinner jag mig mitt i helvetet. I orkanens öga, vad vet jag. Men tänk om det är så enkelt att patriarkatet inte finns? Att orättvisorna mellan könen som vi tycks se, egentligen är frukterna av ett matriarkat?
Säkert har jag alldeles fel. Alla karlar är ju svin. Gubbslem. Potentiella våldtäktsmän. De nedvärderar kvinnor, förtrycker och utnyttjar. Sägs det. Men vem har uppfostrat dem? Hurdana mammor har de haft? För det är ju inte papporna som varit hemma med dem.
Kanske älskar mammorna sönder sina söner. Handikappar dem genom att blåsa upp deras självbild till verklighetsfrämmande proportioner. Och samtidigt lurar i sina döttrar anorektiska ideal. För om det inte är mammorna, vem är det då? Barnomsorg och skola är fyllda av damer som formar morgondagens män och kvinnor.”
Feminister utmålar män som svin för att själv kunna få makt. Om män inte är den stora boven så måste ju feminister erkänna att felet finns hos dem själv. Det är kanske så att feminister har svårt att hitta sin egen roll i samhället? Men är detta progressivt? Är det framåtsträvande – mot vad? Ursäkta mig Annika! Men jag förstår inte hur vi ska kunna sträva framåt genom att sparka på dem som har ”fel” åsikter! Borde inte samarbete vara en bättre lösning?
ulsansblogg 
Senaste kommentarer