HARD PROMISES

Har nästan tappat räkningen på alla utfästelser som socialdemokraterna svikit de senaste åren. Allt från Ygemans 80.000 utvisningar och Morgan Johanssons knäckta brottslighet till Peter Hultquists försäkran om att Sverige aldrig skulle gå med i Nato så länge han var försvarsminister.

Att i trängda situationer lova vitt, brett och populistiskt bara för att sedan strunta i det eller göra tvärtom när stormen blåst över har sossarna vant sig vid som en bekväm krishantering eftersom vår tandlösa media och opposition låtit dem komma undan med skarvandet utan att utkräva något ansvar.

Magdalena Andersson och Ann Linde trodde väl de kunde köra samma trick med Erdogan och Turkiet. Vi lovar att ta krafttag mot terrorismen och sedan åker vi hem, tar semester, låter det hela falla i glömska och fortsätter som vanligt.

Men att förhandla med Erdogan är något annat än att förhandla med Annie Lööf. Han nöjer sig inte med floskler och tomma ord utan vill se att det som utlovats också genomförs. Annars förstår han inte varför han ska hålla sin del av avtalet.

Erdogan är långtifrån min favoritpolitiker och jag kan inte bedöma hur vederhäftiga hans terrorismanklagelser mot olika individer och organisationer är.

Men att han upplyser svenska socialdemokrater om att avgivna löften är till för att hållas och inte att struntas i har jag svårt att hålla emot honom.

Det beklämmande är att det är en turkisk president som måste lära den svenska regeringen innebörden av ”pacta sunt servanda”. Det borde varit svensk medias och svensk oppositions sak att lära den det för länge sedan istället för att ideligen se mellan fingrarna med graverande löftesbrott utan att utkräva ansvar.

Hans Thannerstig