Hur lågt kommer det svenska samhället att sjunka ?

Repris från 30 mars 2016
En artikel som står sig bra än idag.
(Med lite tillägg)
Individens styrka är det demokratiska systemet som borde vara intakt från maken av ett fåtal. Manipulation och det nya informationssamhället kan nyttjas av alla parter. Den stora massans kunskaper borde med hästlängder både slå både Putins och Klaus Schwabs maktambitioner.

ulsansblogg

Under mänsklighetens historia har olika kulturer haft sin uppgång och också ett fall till nivåer som ingen i dåtid har kunnat förutse  Frågan är om vi nu befinner oss på en topp av välstånd och hur lågt vi kommer att sjunka.

Det finns vissa indikationer på ett om inte inom kort tid snarare ett antal decennier att den nu så framgångsrika västvärlden har nått sin topp vad det gäller framgång. Kanske tar övriga regioner över, Kina och övriga Bric- länder (Kina, Indien, Brasilien  m. fl.)

Det som talar emot västvärlden och en ytterligare expansion på alla områden är att skolresultaten sjunker, ökat våld en icke önskvärd invandring av personer från länder där det råder kulturella och religiösa skillnader som vi inte kan acceptera i västvärlden.

Vi bör inse redan nu att George Orwells framtidsscenario närmar vi oss allt mer, då att världen är uppdelad i Oceanien, Eurasien och Asien. De globala…

Visa originalinlägg 285 fler ord

Är nutidsmänniskan lycklig?

En helt vanlig förmiddag blir jag filosofisk. Jag funderar över varför människor är aggressiva och elaka mot varandra. Varför blir så många människor frustrerade över att de kanske inte har rätt i sina tankegångar? Varför anser att det bara deras egna åsikter som är riktiga och som överhuvudtaget ska få yttras? Vi lever ju i ett informationssamhälle och alla har ju tillgång till mängder av information – både den som stärker de egna åsikterna och de som talar om motsatsen.

Omvärlden ser ju precis likadan ut för oss alla. Jag läste att det  cirklar ca 400 miljarder informationsbitar per sekund runt om oss. Men vi kan ju bara registrera ca 2000 av dem! Det är antagligen olika bitar som vi registrerar beroende av hur vi är som människor, vår bakgrund, vår utbildning, våra referensramar osv. Jag suger kanske åt mig just de informationsbitar som uppfyller mitt syfte? De andra, som jag kanske borde suga åt mig märker jag inte. Andra människor uppmärksammar inte de viktiga informationsbitar som de skulle behöva för att göra livet bättre och fortsätter sen  att klaga på alla missade chanser … Det är inte lätt att hitta rätt bland alla informationsbitar. Vårt informationsflöde har blivit ett stort problem!

Jag läste på Wikipedia:

”Det som möjliggör detta är att livsmedels- och varuproduktionen i allt högre grad blivit automatiserad och därför kräver allt färre människor som är sysselsatta inom dessa områden. Följaktligen söker sig alltfler människor till yrken som har att göra med information och kommunikation, och nya utbildningar inom dessa områden – både när det gäller tekniken (informatik) och arbeten som handlar om relationer till grupper av människor – har utvecklats vid våra universitet och högskolor.”

”Det som produceras är utbildning, underhållning, nyheter, spel och andra tjänster, och det är fortfarande ägarna till de företag som producerar detta som har den ekonomiska makten i samhället.”

Min spontana reaktion på detta är: Går det att äta utbildning, underhållning, nyheter, spel och andra tjänster? Kan vi leva av detta? Är det detta som är meningen med livet? Det påminner om ”Bröd och skådespel åt folket” – ett uttryck från romartiden då romerska imperiet erbjöd romarna gladiatorspel och annan underhållning i kombination med något att äta för att romarna skulle hålla sig lugna och nöjda och inte protestera.

Kan vi med gott samvete ägna oss åt ”Let´s dance”,  ”Idol”, ”ESC”, klimatalarmismen, Folkhälsomyndighetens presskonferenser, vaccinationer, matlagningsprogram på TV, influencers, mediernas ensidiga information om kriget i Ukraina, hata-Putin-propagandan och samtidigt glömma hur vår mat produceras, hur våra kläder tillverkas, hur vår el produceras och vilket försvar vi har för diverse världskatastrofer? Kan vi överlämna dessa viktiga frågor till politikerna? Har de kunskaper så att de klarar av detta? Tyvärr har de visat gång på gång att de inte klarar av att göra svåra och viktiga konsekvensanalyser inför de beslut som de sen tar. De klarar inte heller av att ta ansvar för de beslut som de har tagit.

Är det därför som människor blir frustrerade? Har de upptäckt att trots all information och trots att man har lyssnat på ”experterna” så stiger elkostnader, drivmedelskostnader, boendekostnader och livsmedelskostnader. MSB talar om att alla måste ha en egen beredskap och måste förbereda sig för kriser och livsmedelsbrist! Dessutom varnas det för att Sverige kan utsättas för angrepp från främmande makter. När människor har följt mediernas och politikernas påbud så straffas de ändå med höjda priser och måste vaccinera sig på nytt – gång-på-gång. Det är inte konstigt att människor blir frustrerade!

Människor är inte lyckliga trots allt ”bröd och skådespel åt folket”. En fundering från mig är att vi kanske borde återvända till Upplysningstiden:

”Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. ”Alla människor är kapabla att tänka själva”, menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar.”

I dagens Sverige har de flesta medborgarna lika stora eller större kunskaper än politikerna. Civilsamhället fungerar utan eller trots politikers inblandning. Vi är många som envisas att bo på andra orter än storstäder. Vi är många som lagar vår egen mat, vägrar att konsumera, vägrar att ta till oss ”Bröd och skådespel åt folket”. Vi är många som inte godkänner den indoktrinering, lobbyism och desinformation som dagligen serveras i medierna och i skolorna. Vi är vana att använda vårt sunda förnuft!

Vi är många som har kunskaper och vill bestämma över våra egna liv! Men alltför många har vuxit upp i informationssamhället utan att lära sig att producera och tillaga den egna maten eller att tillverka de egna kläderna. De känner frustration över att de ser svårigheter i att klara av sin egen framtid. De vet inte hur de ska få den egna ekonomin att gå ihop. De funderar över om det var så bra att ta allt vaccin mot Covid-19. De funderar på om de är grundlurade av svenska politiker, EU och globalisterna.

Då blir de aggressiva och elaka mot varandra. Vi märker att tonläget har blivit hårdare på sociala medier. Olyckliga människor reagerar på detta sätt!

Matti och Katti avsnitt 58 – Vart tog ryggraden vägen?

Veckans Matti och Katti har rubriken ”Vart tog ryggraden vägen” där vi fokuserar på SD och Expo som satsar hårt på att tysta debatter.

Vi börjar med Expo och SD.
SD stoppar föreläsning med Katerina Janouch, skriver Expo. Vi pratar om hur statligt finansierad vänsterextrem organisation som blivit konspiratorisk och foliehattar på riktigt tillåts styra svensk politik. Vi pratar om traditionen av drev och att det finns en reflex att oppositionen blir livrädd så fort den blir det minsta ifrågasatt och på det sätt ger vapen och verktyg till socialisterna som vill förstöra Sverige.  Nina Drakfors påminde om att även Lennart Matikainen fick bokas av.
 
SD bör våga gå sin egen väg. Vi lyfter dem som kämpar inom SD. Vi ger dem kraft och beröm, att det är de som är bra! Men att SD måste våga bli mindre ängsliga.
Vi berättar båda hur vi drabbats inte bara via SD utan generellt, och berättar om att denna taktik även med rättsliga förföljelser är ett sätt att tysta systemkritiska röster.
 
Det är på grund av dessa drev i medierna som debatten tystats och Sverige förfallit. Tex migrationspolitik och kriminalitet men också klimat och pandemiskräck. Men när politiker behöver ifrågasättas blir journalisterna i mainstream tysta. Tex nu när det handlar om bensinpriserna. Varför kan Polen ta bort skatt och moms  men Sverige hävdar att EU förbjudit oss?  EU nekar Sverige sänkt dieselskatt.
 
Vi pratar om Forbes rapport  ”The safest (And worst) Places For Women Travelers”  och kriminaliteten som skenar. San Salvador utlyste undantagstillstånd när 62 pers mördades under en och samma dag, när är det dags för Sverige att göra detsamma? Sverige rankas nu av Forbes som andra farligaste land för kvinnor att resa i, tack feminister! ”Most Dangerous Countries for Women Travelers.”  (Lista med Sverige på 2:a plats). Hur går det ihop med feministisk stormakt?
 
I relationsrutan tar vi upp vikten av mod och ryggrad.