Det var när 1960-talet gick mot sitt slut som samhällsdebatt huvudsakligen kom att kretsa kring frågor om ekonomi och välfärd. Samhällsdebatten blev radikalare och frågor om internationell solidaritet och demokrati tog allt större plats. I delar av arbetarrörelsen växte sig frågan om ekonomisk demokrati allt starkare. Makten över ekonomin skulle omfördelas. Löntagarna skulle genom fackföreningsrörelsen öka sitt ägande i företagen.
Frågan var långt ifrån ny. Redan under guldårens början hade en variant av ekonomisk demokrati, i form av planhushållningsfrågan, funnits med i Socialdemokraternas efterkrigsprogram. Förslaget hade dock dragits tillbaka redan under sent 1940-tal efter omfattande kritik från de borgerliga partierna. Nu hoppades förespråkarna att den radikala samtid som präglade decennieskiftet 1970 hade gjort tiden mogen för att pröva idéerna igen.
LOs utredning av frågan om kollektiv kapitalbildning presenterades under sensommaren 1975 och skulle komma att antas på kongressen 1976. Förslaget, som gått under namnet Meidnerfonderna efter utredaren Rudolf Meidner, var konstruerat så att en femtedel av vinsten i företag med över 50 anställda skulle föras över till särskilda löntagarfonder som skulle styras av fackföreningsrörelsen.
Dessa fonder skulle sedan successivt genom riktade nyemissioner från företagen öka sitt ägande så att de över tid skulle bli majoritetsägare i samtliga större svenska företag. Makten över ekonomin skulle på så sätt flyttas från företagen till löntagarna genom fackföreningsrörelsen.
När LO-kongressen ställde sig bakom utredningsförslaget blev SAP taget på sängen. Inga ingående samtal mellan LO och Socialdemokraterna (SAP) hade förts.
De gick längre än vad jag i min vildaste fantasi trott, var Olof Palmes kommentar. Han hade trott att Meidners förslag skulle uppfattas som ett debattinlägg.
Löntagarfonderna blev en fråga i valrörelsen. SAP tog fram ett eget förslag och motparten SAF ett annat. Efter SAPs valsegern 1982 infördes en modifierad form av löntagarfonder där företagen under åren 1984–90 betalade bland annat ”vinstskatt” och ”vinstdelningsskatt”.
Den största demonstrationen mot löntagarfonderna ägde rum den 4 oktober 1983. Manifestationen var ett initiativ från småländska företagare och arrangerades i samarbete mellan näringslivets organisationer. Även en namninsamling med 533 702 namn samlades in som en protest mot löntagarfonderna.
Polisen uppskattade deltagarantalet till 75 000. Andra källor pekar på närmare 100 000 deltagare. När den första delen av demonstrationståget hade nått i mål framför riksdagen hade de sista delarna av demonstrationståget knappt ens börjat gå. En stor andel av demonstranterna var inresta till Stockholm från hela landet genom en omfattande transportapparat som arrangerats av näringslivets organisationer. De hade kommit till Stockholm i 60 extra järnvägsvagnar, 200 bussar, ett antal charterplan och oräkneliga privatbilar.
Efter den borgerliga valsegern 1991 lades en proposition om att fonderna skulle avvecklas på så sätt att de inte skulle gå att återskapa. Pengarna som hade inbetalats hamnade till slut i sjätte AP-fonden.
Men tankarna på löntagarfonder poppar upp med jämna mellanrum. Nu i fredags var det Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena som väckte frågan. Han kallar dock löntagarfonderna för ekonomisk demokrati.
Den stora utmaningen med ekonomisk demokrati är att den kan vara svår att visualisera. Hur går det egentligen till? Ska värdet av ditt arbete endast ge dig rätt till lön? Eller är det rimligt att det också ger dig rätt till annan form av avkastning, precis som den som satsar pengar i företaget ges rätt till makt? I vissa, inte minst kunskapsintensiva, branscher är det logiskt med partnerskap och optioner som belöning för nedlagt arbete. Som regel på arbetsmarknaden uppfattas dock samma synsätt paradoxalt fortfarande som närmast revolutionärt.
Jag kallar nog detta tänkande för avundsjuka! Om de anställda ska ha ha del av företagets vinst så bör de väl i rimlighetens namn samtidigt binda upp sig till att ta del av företagets eventuella förlust. Men så långt tror jag inte att han tänker.
Att vara anställd innebär att man har skrivit på ett anställningskontrakt där det klart definieras vad man ska göra och vilken lön man ska ha. Det är ett affärskontrakt som båda parter har kommit överens om. Då ska ju inte den ena parten plötsligt gripas av ha-begär och begära något annat. Företagsägaren driver naturligtvis företaget, tar ansvar för produktion, försäljning och för de anställda i bra och i dåliga tider. Vinsterna används oftast till att utveckla företaget och att skapa en goodwill. Detta måste ju naturligtvis företagaren ha kompensation för. Löntagaren får ju sin lön!
Nu är det valår. Då gäller det ju att flirta med ”arbetarna”. Socialisterna vill naturligt komma med enkla lösningar som tilltalar löntagare. För mig är ekonomisk demokrati sak samma som äganderätt! Ägaren bestämmer över sina tillgångar. Ingen annan ska lägga sig i om jag gör någon vinst på mina tillgångar. Detta måste ju gälla även för företagare. Jag unnar dem att göra vinster och att använda vinsterna på det sätt som de själv vill.
Nej! Jag hoppas att det inte våras för löntagarfonderna!
ulsansblogg 
Feb 07, 2022 @ 13:31:40
Ungefär som vinster i skolan. När elever kan kosta mellan 80 000 till uppåt 200 000 per läsår inser man att det skiljer mycket. Det ska inte ändras anser socialister. Ös pengar över vissa elever bara. Men om det finns privata skolor som tjänar nån tusenlapp er elev och läsår. Nej fy, vinster ska förbjudas. Varför inte bestämma att varje elev får kosta max 100 000 kr per läsår? Sen får alla anpassa sig. Jag noterar att kommunala skolor ofta får tillskott om de inte håller budget. Varför inte sparka chefen istället?
GillaGillad av 1 person
Feb 07, 2022 @ 13:40:39
Men de som ofta skyller andra för att vara populistiska, gör sig populistiska genom att tala om vinster och att de rika tar från de fattiga och inte vill dela med sig.
Socialistisk politik går ut på att gödsla med andras pengar.
GillaGillad av 1 person
Feb 07, 2022 @ 15:25:43
Ang varför dåliga ideer får fäste.
Det blev en lång kommentar men ekonomi är inte isolerat från det övriga.
Socialister är aldrig ingenjörer eller ser positivt på sån kompetens.
Det är därför dom tagit efter Usas dåliga utbildningsideal.
Det är inte amerikanerna själva som tänkt ut det dåliga utan de anglofila kretsar som för monopolkapitalets räkning vill hålla folk i okunnighet.
Eftersom borgare går i ledband hos anglosaxerna har dom heller inget bra utbildningsideal.
När jag gick gymnasiet hade jag händelsevis en amerikansk mattelärare. Året därpå slog det nya flumutbildningsidealet igenom och kraven sänktes. Den amerikanska läraren försvann och inget ont om dom som följde. Det var kraven som sänkts.
Jag nämner den detaljen för att ni inte ska tror att jag har några ensidiga uppfattningar. Efter 1970-talet har det kanske bara gått ytterligare utför att döma av yngre jag råkat lyssnat på.
Flummet kom sig av liberalernas neurotiska ideer.
Det lär ha varit Gunnar Helen som tyckte synd om en kursare som körde i tentamen.
Men ideerna kom från Usa som redan lång tidigare genom John Dewey, som ingick i de anglofila elitsällskapen, hade lanserat alla de flummiga kollektivistiska ideerna som det tyvärr var ganska lätt att pådyvla sossarna.
Kina har en meritokratisk elit i ledningen och dom stödjer mängder av små och medelstora företag och ser till att organisera ekonomin för att det delegerandet av ansvar ska fungera väl.
Men dom låter inte oligarkerna bete sig som västs monopolkapitalister och korkade liberaler vill, vilket mångmiljardären Jack Ma nyligen fick erfara.
Här har vare sig facket eller politikerna den IQ och kreativitet som behövs för att få fram lönsamma verksamheter under marknadsmässiga förhållanden.
Men å den andra sidan, i ett uppbyggnadsskede krävs det tidsmarginal för att en nationalstats unga företag ska ha en chans att växa sig starka.
En del infrastruktur som uppfördes i England var delvis en följd av amerikanen Benjamin Franklins uppmuntran men han tvingades bort och England var inte förtjust i allmän utveckling vare sig hemma eller borta.
Usa under Alexander Hamilton fick däremot efterföljare i Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina. Deras mål var nationsbygge.
Samtliga dessa reformatörer dog i förtid.
Ingen av dem var Marxist men alla tillhörde intelligentian.
Och dom ansåg att tullar var ett av verktygen för att låta företag kunna uppnå konkurrenskraft under temporärt skyddade förhållanden.
Men ingen av dom var generellt mot frihandel.
Tyskland tillämpade det resonemanget och kom omsider ut så starka att dom fredligt konkurrerade ut britterna.
Och ingen av dom var principiellt mot vare sig privat eller statlig företagsamhet.
Liberaler är liksom socialister en lurad skara. Adam Smith är en av deras beundrade förebilder. Och han skrev mkt som låter lovvärt. Problemet var att han sorterade under ett brittiskt ledarskap som bara utnyttjade honom för att sprida frihandel till brittiska imperiets fördel men som aldrig hade för avsikt att låta andras intressen tillgodoses.
Dvs Adam Smith och liberalismen lanserades i viss mening av dess fiender.
Analogt med socialismen. Lanserades för att försvaga andra vilket lyckades.
Det skolsystem som väst anammat likaså. Avsett att göra oss till ett lätt byte för västoligarkins demagoger.
Tänk på att varje gång du hör någon försvara nån variant av liberalism kapitalism eller ngt relaterat så lurar det en fälla.
Felet med löntagarfonder är delvis det som du säger men det räcker inte att säga så. För den övriga ekonomin och det mesta andra fungerar inte heller.
Den viktigaste förändringen berör vilka egenskaper man ska eftersträva hos dom som ska utforma och leda helheten.
Beträffande Kina så kallar dom sig fortfarande kommunister och ibland tar dom upp såna slagord som den store rorsmannen men innehållet har föga gemensamt med kommunistepoken. Kina prioriterar sammanhållningen och skulle ledningen tala illa om Mao-epoken skulle västoligarkins agenter genast ge stöd till radikala upprorsmakare. Minns att väst ursprungligen hjälpte fram kommunismen i Kina.
Och väst är väldigt besvikna på att Kina har avradikaliserat Uighurerna och att kvinnorna där skyddas från hederskulturens förtryck och kan arbeta och få inkomst.
Så därför har dom retoriskt en kontinuitet men alla beslut av betydelse tas på rationell grund och medlemmarna i partiet har mycket större chans att föra fram kritik än vi har som styrs av främmande makt för deras behov och inte för våra behov.
GillaGillad av 1 person
Feb 07, 2022 @ 19:51:50
John Dewey – learning by doing, är ett utmärkt sätt att lära sig nytt.
GillaGilla
Feb 07, 2022 @ 22:09:44
Men naivt om det handlar om avancerad kunskap och syftet är att göra folk naiva.
Det oligarkin generellt motverkar är människans tro på sin kreativa föreställningsförmåga och det dom vill framhäva är att man litar på sina impulser.
Dvs hedonism. Högre kulturella fenomen som tillerkänner människan en andlig sida bortom det sinnliga vill oligarkin eliminera.
Fråga mig inte varför men denna motsättning mellan människan som en guds avbild å den ena sidan dvs Platonismen och å den andra sidan människan som ickereflekterande instinktsdjur tycks ha funnits under hela den flera milennier långa period sen människan började existera som en kombination av aristokrater och finansaktörer.
Nationsbyggare kontra liberaler är ett sånt motsatspar.
Skapande konstnärer musiker och vetenskapsmän kontra Pavlovs hundar.
GillaGilla
Feb 07, 2022 @ 22:20:43
Learning by doing är alls icke naivt. Det var faktiskt så kunskaperna förmedlats mellan generationerna genom tiderna och fortsatt görs. Förakta inte kunskap som bygger på erfarenhet. Denna kunskap kan vara nog så avancerad för den oinvigde.
GillaGillad av 1 person
Feb 08, 2022 @ 09:09:29
Inget förakt från min sida men det är trivialt att man kan lära praktiskt i enkla fall.
Det som gör att imperiet vill begränsa till den typen av inlärning är att dom fruktar självständigt tänkande överhuvudtaget.
Det finns intellektuella processer som inte kan utprovas praktiskt utan som kommer inifrån som en gnista. Det är dom som är farliga för oligarkin och öppnar för att avslöja och plocka ner deras skumrask.
Därför underminerar dom vetandet i fråga om historia och annat som skärper tanken. Därför styr dom medierna med propaganda.
Dewey var naturligtvis ingalunda ursprunget utan hundra år innan var Jeremy Bentham en av imperiets intrigmakare som drev samma ideer om att man ska låta sig styras av instinkter.
Aristokratiska kommunister som Joseph Needham gillas av vänsterinriktade eftersom han försvarade Kina och kritiserade väst men vad var det han gillade med Kina?
Jo att dom använde enkel teknologi – appropriate technology som imperialisterna uppskattade – så att dom överlåter till imperiet att behärska och exportera avancerad teknologi och så att Kina aldrig skulle komma ifatt.
Britterna gjorde tidigare likadant mot Usa och försökte hindra dem att bygga upp en inhemsk industri.
Liberaler lurar på andra länder en dålig ekonomisk ide som omöjliggör att man bygger en stark nationalstat – Dewey underminerar från insidan genom att plädera för kollektivism och därmed underkänna individers enorma betydelse.
Han avrådde från att hysa ideer som inte kunde omfattas av alla.
Dvs inga ensamma stjärnor får tändas.
Men kollektiv uppfinner aldrig något – endast individer.
Dewey’s råd passar väl ihop med dagens tyranniska överhet hos oss och i väst.
Det underlättar för att fösa ihop oss som boskap. Och utfordra oss med intellektuellt undermålig info.
Och det är ju vad dom håller på med nu eller hur?
GillaGillad av 1 person
Feb 08, 2022 @ 11:06:45
Man kan gott påstå att Dewey var den person som lade grunden till den progressiva pedagogiken och den skapade inspiration till en mängd olika progressiva inriktningar världen över. Många av de grundläggande antaganden som Dewey framförde i början av 1900-talet återfinns i de nu gällande läroplanerna. Där kan man speciellt framhålla social rättvisa, skolans betydelse för utvecklingen av demokratin och värderingsfrågor. Målsättningen med utbildningen var enligt Dewey att eleverna skulle få levande kunskap som de sedan hade nytta av både yrkesmässigt och personligt. Bäst lärde man sig, menade Dewey, genom praktiska övningar som dessutom skulle vara så mycket som möjligt avskärmade från ett konstruerat inlärningssätt.
Dagens pedagogiska metoder härrör sig i mångt och mycket från Dewey’s tidiga idéer och hans syn på lärprocessen. Jag tänker då på metoder som t.ex. problemorienterade studier, tema- och projektarbete. Pedagogiken ”learning by doing” går kortfattat ut på att teori, praktik, handling och reflexion hänger ihop. Eleven måste alltså känna och förstå att kunskapen måste vara till nytta och ha en anknytning till verkligheten. Just detta har jag noterat att många elever på fordonsprogrammet, där jag tidigare tjänstgjort som lärare, upplever som viktigt. Många elever anser att de lär sig mer genom praktiskt få prova på olika uppgifter än att sitta och läsa torr teori i en arbetsbok. Detta utan att förringa den teoretiska kunskapen, eftersom den utgör ett ben i kunskapsinhämtningen. Även praktiken på olika verkstäder upplevs av så gott som samtliga elever som mycket meningsfull och viktig i läroprocessen. Utmaningen som lärare blir då att väva ihop teoretisk och praktisk undervisning på ett för eleven tilltalande sätt, så att de kan tillgodogöra sig så mycket som möjligt av kunskapsstoffet.
GillaGilla
Feb 09, 2022 @ 09:15:47
Jag kollade en bok av den erfarne amerikanske läraren J T Gatto. Bokens titel är Underground History of American Education
I index fanns många hänvisningar till Dewey
Exempel
1899 skrev han att det var en perversion att utbilda elever att läsa
Gatto citerar även elittankesmedjan CFR från 1982 som också tycker det är onödigt iom att teknologin möjliggör oral kommunikation
Notera alltså att eliterna vill göra folk hjälplösa. Oåtkomliga med det skrivna ordet.
Gutembergs uppfinning fruktas fortfarande av oligarkerna efter 500 år.
David Rockefeller sa om internet att det borde aldrig ha uppfunnits.
Senare var, enligt Gatto, Dewey ‘Godfather of Maoist China’
Dessförinnan hade västvärldens prominenta familjer i affärsvärld finans och medier och de intellektuella planerat och finansierat störtandet av det traditionella kinesiska ledarskapets kejsare och kejsarinnor.
Den västinspirerade och finansierade Kinesiska revolutionen som följde efter Kinas desperata försök att förhindra den brittiska regimens narkotikasmuggling, försatte denna gamla region i ett anarkistiskt tillstånd som gjorde den lämplig som testområde för [Dewey’s] ‘mind-alteration technology’.
Dewey fick därför möjlighet att använda Kina som testområde för sina teorier.
Han använde därvid nån gång mellan 1919-1921 Ungturkar som mellanhänder.
Notera att ungturkar var strax innan av britternas aristokrater (tex Aubrey Herbert) styrda revolutionärer i Turkiet.
Och jag undrar hur det knyter an till vår tids anglosaxiska försök att skapa oro bland muslimer i Xinjang.
Ungturkarna hade ju redan lyckats med det i det då muslimska Turkiet.
I första hand skulle man vänta sig att anglosaxerna just nu vill stärka reaktionär Islam där men det kanske inte är hela sanningen?
En liknande process fick även bäddas in i Sovjet under den tiden.
Beträffande din uppfattning om fordonslinjen.
Det leder till många associationer.
Politikerna har ju haft olika uppfattningar. Björklund ville ta bort sånt som ger kompetens för vidare studier medan de vänsterinriktade ville behålla det.
Men ingendera fallet handlar det ju om såna avancerade kunskaper som har någon direkt betydelse för deras fack.
Att reparera moderna fordon är ju inte som att reparera en sopborste som jag gör ibland med Dewey-metoden.
Så egentligen berör inte politikerna det som har betydelse för att höja medborgarnas ekonomiska potential.
Det kanske är så att yrkesutbildningar under en period har varit skadade av att man velat öka möjligheter till fortsatte studier på bekostnad av kärnämnen?
Isåfall behövde dom nog bli mer praktiska men det var dom väl ursprungligen (dvs före flumskoleepoken from 70-talet) ändå utan behov av Dewey?
Dewey var en farlig inflytandeagent för det intrigerande anglosaxiska imperiet och dom har partiska intressen av att försöka ge sina kretsar goodwill.
GillaGilla