Google-specialister, jurister och bankchef bland de gripna

Hundratals människor tog steget från fredliga demonstranter till antidemokratiska upprorsmakare. Men varför? Den frågan har forskare och journalister försökt svara på sedan attacken på Capitolium. Och flera svar kan förvåna.

Ett år efter stormningen av Capitolium vet vi mycket mer om vilka som valde att ta steget från fredliga demonstranter till våldsamma upprorsmakare.  

Det var inte framförallt högerextremister som attackerade Capitolium. Bland de drygt 650 som fram till i oktober anklagats för brott var nio av tio vita män – men endast 13 procent kunde kopplas till extrema grupperingar som Proud Boys och Oath Keepers, enligt en undersökning från University of Chicago.

Läs hela artikeln här.

Regeringens förslag skyddar kriminella

I en ny proposition vill regeringen förbjuda databaser som gör det möjligt att snabbt kolla folks belastningsregister. Kriminellas personliga integritet får väga tyngre än övriga samhällets trygghet.

Nyligen skulle en bekant hyra ut en bostad. På grund av läget var det inte så många som sökte sig dit, men en sökande var ivrig. På frågan vad han ägnar sig åt på dagarna svarade han att han mest sysslat med ekonomisk brottslighet och motorcyklar. Något personnummer ville han inte lämna ut. Kanske var belastningsregistret för välfyllt. Bostaden hyrdes i stället ut till en barnfamilj. 

Om regeringen får som de vill skulle det inte gå att kontrollera bakgrunden på exempelvis denna “motorcykelintresserade” ekobrottsling.  I en ny proposition vill regeringen nu omöjliggöra tjänster som gör det möjligt för privata aktörer att göra bakgrundskontroller. Tekniskt sett vill man att vissa databaser – exempelvis Lexbase – som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser ska undantas från det skydd som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ger. 

Bakgrundskontroller görs exempelvis av företag som vill se att den sökande inte är brottsaktiv, men också av tjejer som vill försäkra sig om att killen de går på dejt med inte är en sexualbrottsling. Sökbara databaser underlättar dessutom enormt mycket för granskande journalister. Men regeringen anser att allt detta väger lätt jämfört med den personliga integriteten hos kriminella: 

Regeringen vill med anledning av dessa synpunkter understryka att en arbetsgivares kontroll av om en arbetstagare eller arbetssökande har begått något brott innebär ett påtagligt intrång i arbetstagarens eller arbetssökandens personliga integritet.

En lång rad remissinstanser har avstyrkt regeringens förslag, bland andra Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Advokatsamfundet, Säkerhets- och Försvarsföretagen, Svenskt Näringsliv samt ett stort antal organisationer och företag inom media (som använder dessa databaser i sina granskningar). Trots detta har regeringen gått vidare med det till riksdagen. Än så länge har Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna gått emot förslaget.

Läs hela artikeln, skriven av Ivar Arpi, här.

Kärnkraftexpert: Upp till tre reaktorer kan återstartas på 1-3 år – Jan Gällsjö i Swebbtv Vetenskap 50.

Se videon här.

Jan Gällsjö är en kärnkraftexpert som har arbetat i Ringhals kärnkraftverk i mer än 30 år och har arbetat många år i statens strålsäkerhetsmyndighet vilket är den myndighet som bedömer och godkänner kraftverkens säkerhet.

Jan Gällsjö anser att de tre stoppade reaktorerna Ringhals 1, Ringhals 2 och Oskarshamns 2 har goda förutsättningar att återstarta och drivas vidare under ett antal år.
I programmet kommenterar Jan Gällsjö en intern rapport inom Vattenfall som cirkulerade på nätet före avstängningen av Ringhals 1 där det klart framgår att kraftverket har genomgått alla viktigare investeringar för fortsatt drift i mer än 20 år.
Här är den lista lver åtgärder som Jan Gällsjö går igenom:
Vad krävs för att återstarta R1 och/eller R2?

1. En vilja från ägaren, dvs staten/regeringen? Utan det, blir det svårt eller omöjligt. Det behövs en annan regering där S och MP (troligen C också) inte har något inflyttande.
2. Det behövs ett nytt drifttillstånd – dvs en granskning av säkerhetsredovisningen. – Detta bör kunna ske utifrån att det är en anläggning som nyligen haft drifttillstånd, här kommer det att finnas vissa förbehåll. Dvs de måste uppfylla lag och föreskrift som för gäller för nuvarande anläggningar som är i drift (t.ex. F12, R34). – Dvs inte enligt krav som om det var en ny anläggning.
3. Lagen 1984:3 Kärntekniklagen – § 15a, ”En permanent avstängd kärnkraftsreaktor får inte åter tas i kommersiell drift. Lag (2010:948)”. Denna lagändring (§) syftar till att antalet reaktorer inte ska vara fler än 10, dvs om en gammal reaktor stoppas för att starta en ny så får inte den gamla startas igen. Detta är inte aktuellt i detta fallet annat än på lite längre sikt då en ny reaktor ska tas i drift. Således det borde vara rimligt att starta de permanent avställda reaktorerna med förbehållet att de måste tas ur drift då nya ersättningsreaktorer ska tas i drift. Dessutom får detta anses vara konkurrensbegränsande och där med olagligt. R2 (865 MW) stängdes den 30 dec 2019 och R1 (865 MW) stängdes den 31 dec 2020.
4. OBH – Både R1 och R2 har lämnat in svar på hur de anser sig uppfylla kravet på oberoende härdkylning (OBH) vilka inte har granskats då de inte avsågs drivas vidare efter OBH kravet blev giltigt 1 jan 2021. Här kan bli kompletterande krav beroende på granskningens utfall.
5. R2 bottenplåt fick efter reparationer (2016) tillstånd att köra tills slutet av 2019. En värdering och ev. kompletterande åtgärder kan behövas.
6. Anläggningens nuvarande status! Hur är system konserverade så att de inte skadas av t.ex. korrosion. Det har gjorts viss dekontaminering vilken inte bör ha skadat anläggningens primära system, detta speciellt viktigt för reaktortank och dess tillhörande system.
7. Ny drift- och underhållspersonal måste rekryteras och utbildas, viss personal kan tas från R34 som kan fylla på underifrån med erfarna kandidater. Även simulatorn måste vara i användbart skick.
8. En utredning av vad som sagt ovan bör inleda processen för en ev. återstart, denna ska gälla både anläggningarnas status, ekonomi och möjligheten att återfå ett drifttillstånd enligt tidigare kravnivå. Här bör även ingå en utredning av landets effektbehovet för de kommande 10-15 åren, är Karlshamnsverkets oljeeldade kraftverk acceptabla för detta tidsperspektiv och tillräckliga effektmässigt (662 MW, 2 block).
9. Det är också för oklart om eller vad man eventuellt har demonterat av anläggningarna. Jag har t.ex. hört att R2 ställverk ska vara demonterat, går så klart att återuppbygga.
10. Det här kommer säkert att ta 1-3 år beroende på utfall av utredningen ovan. Troligen mindre problem med R1 – har kvar ställverket, inte lika stora problem med tätplåten. Största problemet är regering och ägaren Vattenfall.

Ringhals 2 stängdes den 30 december 2019 och notifiering om permanent avstängning skickades till Strålsäkerhetsmyndigheten den 17 januari 2020. Ringhals 1 stängdes den 31 december 2020. Förberedelser pågår för slutlig nedmontering och rivning som avses påbörjas 2022 respektive 2023 och pågå under cirka tio år.

https://sverigesradio.se/artikel/7094398 ” Hade ni resonerat på något annat vis om Ringhals 2 inte skulle stänga ner i slutet av 2019?

– En del av de osäkerheter som fanns handlade om skadebild och om korrosionsförlopp som kan pågå och då spelar tiden in. Vi har marginaler på ett par år men skulle vi godkänna Ringhals för ytterligare 20 år hade det blivit ett annat granskningsärende, säger Michael Knochenhauer.