Omöjligt att spegla samhället

Vad betyder egentligen mångfald, och hur ska man exakt kunna spegla samhället? Josefin Utas funderar i en gästkrönika över kommunernas verksamhet och ideal.

29 AUGUSTI 2021

skrivet av Josefin Utas är samhällsdebattör, ingenjör och arbetar som Slöseriombudsman på Skattebetalarna.

Ett av de mest använda orden i den offentliga sfären är ”mångfald”, vilket syftar på variation inom grupper av människor. Bakom användningen ligger en god vilja att vara inkluderande och motverka diskriminering, men i den praktiska tillämpningen har det snarare dragit iväg från de ursprungliga intentionerna. Från att mångfald har varit något som existerar och ska tolereras, ska mångfald numera skapas genom styrning och kanske till och med maximeras.

En variant av målsättningen som finns i landets kommuner är att de kommunanställda ska ”spegla” befolkningen. Att personalen ska ha en sammansättning som motsvarar eller liknar kommuninvånarna återfinns ofta i en mångfaldsplan, jämställdhetsplan eller liknande.

Läs artikeln här.

Så har vi förändrats under coronapandemin

Jag läste en lång artikel om hur livet har förändrats för spanjorerna under coronapandemin. Jag tror egentligen inte att förändringen är så värst mycket större i Spanien än vad den är i Sverige. Jo, på vissa punkter kanske men visst har mycket förändrats för oss alla!

Vi har dumpat pengar för kort, vi köper fler varor online men färre kläder, vi röker mindre och adopterar fler djur. Uppgifterna speglar hur vardagen i Spanien har förändrats på ett sätt som kan vara här för att stanna, står det i artikeln.

Masker som ett viktigt tillbehör, handsprit vid varje tur, videosamtal med mormor som knappt visste hur man använder en mobiltelefon för ett år sedan: coronapandemin har vänt upp och ner på våra dagliga vanor.

En del av förändringarna är mycket synliga, som ansiktsmasker och videosamtal, men en statistisk analys av olika sektorer under 2020 flaggar för andra justeringar som vi kanske inte är så medvetna om, till exempel det faktum att vi till stor del har slopat användningen av kontanter, eller att vi köper 40% färre kläder med tanke på att vi har mindre anledning att visa upp dem. De som har jobb har ökat sina besparingar men investeringarna i fastigheter har minskat när framtiden är osäker. Vi studerar och arbetar på distans, vi går mindre till gymmet och gör mer utomhussport; vi röker och dricker mindre i allmänhet, men vi gör båda lite mer hemma. Restaurangmat har ersatts av takeout-måltider och vi reser naturligtvis mycket mindre. Dessa nya vanor håller på att bli så inrotade att det är troligt att många av dem är här för att stanna även när restriktionerna äntligen har hävts.

– Det har skett en övergång från kontanter till kreditkort. En ny studie av Minsait visar att 70% av spanjorerna har minskat sin användning av kontanter eller slutat betala med det helt och hållet, och 60% har varit motvilliga till att röra kontanter eller gå till en bankomat, säger José Luis Nueno, Intent HQ Chair on Changing Consumer Behavior på IESE Business School. Under andra kvartalet 2020 uppger Spaniens centralbank att vi tog ut nästan 52 procent mindre kontanter från bankomater och under tredje kvartalet 26 procent mindre.

Livet har förändrats. Det sociala livet har fått vika för det digitala. Jag tänker mycket på att så många spanjorer har övergått från kontanter till kreditkort. Det känns skrämmande. Eftersom jag bor halva året i Spanien så vet jag att få småbutiker har kortterminaler. Vi betalar nästan alltid med kontanter när vi är i Spanien. Det påminner oss lite om det gamla Sverige och vi får en liten social samvaro i butiken samtidigt som vi betalar.

I en annan artikel läser jag om Eduardo som jobbar på en restaurang:

Eduardo och hans kreditkortsterminal har fått sällskap vid höften det senaste året. Innan coronapandemin tog vår värld med storm var det bara den udda kunden som betalade med kort på Cantalejo-baren i La Latina-distriktet i Madrid, där han arbetar som servitör. Men som i så många andra sektorer har hälsokrisen förändrat spanjorernas sätt att konsumera. Och de allra flesta av dem är mindre knutna till kontanter nuförtiden. 

– Nu har jag alltid med mig min kreditkortsmaskin så att jag inte behöver göra gå två gånger, säger han.

I Spanien finns det gott om ”kinesbutiker” dvs butiker som säljer nästan allt och ägs av kineser. I vår spanska stad kan jag nog räkna till ett 10-tal. Där köper man hem- och hushållsartiklar, kläder, fritidsartiklar och småprylar. När något saknas så besöker jag någon av dessa butiker och hittar för det mesta det som jag söker. nu läser jag i en annan artikel:

Det brutala slag mot konsumtionen som utlöstes av coronapandemin har haft en enorm inverkan på asiatiska handlare som driver kinesiska basarer i de största spanska städerna. Många av dessa stora butiker är nu antingen tomma eller håller på att stänga butiken när deras ägare återvänder till Kina i betydande antal.

Många av stängningarna är av handlare som lämnade i början av pandemin och inte kan återvända eftersom de inte längre har besparingarna att börja om. Siffror från Spaniens nationella statistikinstitut (INE) visar att befolkningen på 232 807 kineser 2020 sjönk till 228 564 den 1 januari 2021 (inklusive 170 dödsfall).

Ojdå, tänker jag. Var ska jag nu köpa nya dricksglas, diskborstar, synålar, shorts, snören, servetter, pennor, kuddar, glödlampor eller liknande till ett lågt pris. Hoppas att våra ”kinesbutiker” finns kvar!

Digitalisering, on-line-shopping, kortköp och social distansering har verkligen förändrat samhället! Även i Sverige ser jag dessa tendenser. Det är färre människor i butikerna, de flesta håller avstånd OCH de flesta betalar med kort. Många affärer tar inte kontantbetalningar! Jag kan inte betala med kontanter på bussar! Idag läste jag ett inlägg på FB:

Jag är så trött på det numera helt digitala samhället. Verkar som Sverige ligger i förkant som vanligt. Vad gör vi som fyllt 65 och där över. Hur ofta säger de inte på TV ladda ner duoappen. Jag fick Ica och Coop tidningarna i dag. Man läser i Coop. Scanna QR-koden med mobilen i samtliga erbjudande, poäng mm. På Icabladet står det. Ladda ner ICA appen för recept, inköpslistor, utvalda erbjudande. Går inte ringa varken försäkringsbolag, banker, myndigheter mm mm utan lämna ID på mobilen eller datorn. Bankerna vill inte ens se en längre på kontoren. Man skall trycka in koder både här och där. Vad är det som hänt. Vill ingen se någon person längre utan bara titta på sin dator och mobil. Nä, jag tycker det har gått alldeles för långt. Jag hänger med till en del men känner mig helt nollad på annat. Ungdomar är födda med detta men vi äldre är nog ganska trötta på det. Jag är det i alla fall. En annan sak är dessa eviga koder man skall ha i minnet hela tiden. Hur många kort är inte i plånboken och alla har sina egna koder.

Jag känner igen mig! Många har utnyttjat coronaviruset för att kunna digitalisera. Kommer alla dessa förändringar att vara kvar efter pandemin?

Jag är inte rädd för appar, men har svårt att inse att jag har någon nytta av dem. Appar och plastkort kan inte ersätta sociala kontakter! Nu vill de ju att jag ska ha ytterligare en app – ett Covidpass! Jag vill inte vara klistrad vid min mobil! Jag vill vara fri som en fågel och ha kontanter i fickan!

Före och under pandemin.

10 år av EU:s misslyckade biodrivmedelspolitik har utplånat skogar av Nederländernas storlek – studie

Europas törst efter biodiesel för att driva sina bilar och lastbilar har sannolikt utplånat skogar av Nederländernas storlek sedan EU:s lag om gröna bränslen infördes 2010 visar en ny studie. T&E, som genomförde studien, uppmanar EU att omedelbart upphöra med stödet till palm- och sojabiodiesel för att undvika ytterligare avskogning, förlust avlivsmiljöer och större koldioxidutsläpp än den fossila diesel som den ersätter.

Direktivet om förnybar energi infördes 2010 och satte upp ett mål om 10 % förnybar energi för transporter senast 2020 för varje medlemsstat. Detta har drivit upp efterfrågan på billig grödbaserad biodiesel, såsom palm- och sojaolja, som huvudsakligen kommer från Asien och Sydamerika. Det är troligt att ungefär 4 miljoner hektar skog därefter har raserats och förstört uppskattningsvis 10 % av världens återstående orangutangmiljöer.

Laura Buffet, energichef på T&E, sa: ”10 år av denna ”gröna” bränslelag och vad har vi att visa för den? Den skenande avskogningen, livsmiljöer utplånade och värre utsläpp än om vi hade använt förorenande diesel i stället. En politik som skulle rädda planeten förstör den faktiskt. Vi har inte råd med ytterligare ett decennium av denna misslyckade politik. Vi måste bryta biobränslemonopolet inom förnybara transporter och sätta elen i centrum för den röda transporten i stället.”

Europa har bränt omkring 39 miljoner ton enbart palm- och sojabiodiesel i sina bilar och lastbilar sedan 2010 och släpper ut upp till tre gånger mer koldioxidutsläpp än den fossila diesel som det ersatte. T&E säger att EU måste fasa ut stödet till alla biodrivmedel till 2030 senast i sitt kommande paket ”Fit for 55”, enligt red-översynen.

Läs artikeln här.