Vad har hänt med vårt språk?

Ett välvårdat språk ger ett seriöst och trovärdigt intryck. Alltför ofta hör vi ett språk som får öronen att krulla ihop sig.

Igår satt jag på en bänk och väntade på sambon. På bänken bredvid satt två flickor i 20-års åldern. De var söta, välvårdade och snyggt klädda. Under tiden som de slickade i sig sina mjukglassar så småpratade de om allt och inget. Jag kunde inte låta bli att lyssna på dem. Deras språk var vedervärdigt! Svordomar i varje mening! Jag tänkte att ”Hur kan så söta flickor ha ett så fattigt språk?” Det söta välvårdade yttre föll platt när jag hörde dem prata. Den ena berättade om hurdant romantiskt bröllop hon ville ha. Men det lät inte alls romantiskt i mina öron när hon förstärkte sina drömmar med en mängd svordomar. Väninnans svordomar gjorde inte saken bättre!

En stund senare kom en mamma förbi med ett 3-4-årigt barn. Mamman svor och gormade om hur trött hon var efter solbadet, medan barnet höll tyst. Vad var det för språk som hon lärde sitt barn? Jag skulle ha velat ta henne i armen och uppmanat henne att tänka på sitt språk.

Vi hör ofta kändisar och influencers uttrycka sig på samma sätt. Inser de vilket ansvar de har och att människor mer eller mindre omedvetet tar efter? Samma sak är det när några av våra ministrar alltför ofta påstår offentligt att de blir ”förbannade”. Ja, det är väl inte en svordom men det låter illa i mina öron och ger inget seriöst intryck. Jag kan inte ta dem på allvar när de uttrycker sig så!

Något har hänt med det svenska språket. Vårt språk är så rikt att vi inte behöver svordomarna. Vi kan uttrycka ilska, förtvivlan, sorg, lycka och glädje utan att använda svordomar. Själv är jag inte renlärig! När datorn är olydig så kan jag använda några ”fula ord”. Men annars försöker jag att både muntligt och skriftligt använda ett vårdat språk. Jag vill ju bli tagen som seriös och trovärdig!